Bruket som trotsade nedläggning

av Henric Borgström Forum 2010-03, sida 22-23, 25.03.2010

Taggar: Orter: Sverige Teman: pappersbruk

El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2018

NORDEN

Bruket som trotsade nedläggning

Under 90-talet var pappersbruket i Domsjö i Sverige omodernt och hotades av nedläggning. Efter att nya ägare tog över har bolaget utvecklats till ett bioraffinaderi med avsevärt bättre vinstmarginaler än den tidigare massaproduktionen.

HENRIC BORGSTRÖM BH ÖRESUND

X Det här är en enda stor demonstrationsanläggning för omställningen till ett grönare samhälle. Det menar OLA HILDINGSSON, vd för DOMSJÖ FABRIKER i Örnsköldsvik, en av de äldsta och mest kända svenska skogsindustrierna som i dag i stället kallar sig för bioraffinaderi. Tidigare under brukets mer än hundraåriga levnad levererades periodvis enbart pappersmassa till de europeiska pappersbruken.

Nu tillverkas i stället den renare specialcellulosan som används till tråd i textilindustrin, non-woven för tamponger, blöjor och bindor, konsistensgivare för ketchup, glass och mycket annat ilivsmedelsindustrin, bindemedel i läkemedel, Wettex-dukar och korvskinn till salami.

I stället för att bränna upp vedens lignin görs flytmedel till betong. Sockret i veden extraheras och jäses till cirka 120 00 ton bioetanol på årsbasis. Användningsområdena är flera och köldbärare för bergvärme står för största andelen. Den anaeroba reningen (som inte behöver syre) ger metangas som dels används för att driva den nybyggda lignintorken och dels går till det kommunala kraftvärmeverket på industriområdet. Kommunägda ÖVIK ENERGI köper också de 6 000 ton bioharts som också utvinns ur virkesråvaran och som därmed ersätter fossil olja.

Domsjö utgör grunden i den sedermera välkända skogskoncernen Mopo, men sulfitfabriken blev en udda fågel när koncernen på 1990-talet fokuserade på storskalig tryck papperstillverkning. Sulfitfabriken passade helt enkelt inte in i koncernens strategi. Det större bruket i Husum 30 kilometer norr om Domsjö såldes till finländska METSÄ SERLA som bytte namn till M-REAL. Och resen av Mo Do blev i dag börsnoterade HOLMEN med inriktning på tidnings- och journalpapper och med kartongtillverkning i Iggesund. Kvar fanns alltså Domsjöfabriken som edningen ville lägga ned. Men det blev stara reaktioner och uppbackning från politiker

Z far] z 3 Så = S 2 fd fn 2 = [=] och lokalbefolkning. Turligt nog dök det upp några privatpersoner med idéer om att utveckla bruket mot något annat än pappersmassaproducent. MALCOLM NORLIN, med bakgrund i bland annat USA, samlade en styrka kring sig och lyckades förvärva fabriken.

”Domsjö var gammalt, underinvesterat och i vissa delar urlakat på kompetens”, säger nuvarande vd:n Ola Hildingsson som efter många chefsår på olika poster i det avsevärt större scA (Svenska Cellulosa AB) lockades av utmaningen att rycka upp och förvandla Domsjö.

Bättre betalt för specialcellulosa. Nu har bruket 345 anställda plus 25 i Lettland och Litauen, export över hela världen och tro på framtiden. Intresset från omvärlden är stort med täta besök av politiker, medier, finansfolk och skogsindustrimänniskor som vill veta mer. Efter övertagandet blev det tidvis tuffa tag för att klara omställningar och nyinvesteringar på uppemot 90 miljoner euro som skett sedan år 2000. För att klara finansieringen har bolaget avyttrat en del anläggningar som inte betraktats som kärnverksamhet, till exempel den egna industrihamnen liksom vatten- och elförsörjningen. Målet har varit att bygga en effektiv produktionsanläggning, att utveckla nya produkter och söka nya marknader för produkter med en stark miljöprofil. Det har varit en mödosam resa och de ekonomiska resultaten har låtit vänta på sig. Men nu när de nya inves DOMSI]Ö FABRIKER

Umeå € SVERIGE & Örnsköldsvik Vasae E4) € Härnösand 9 Sundsvall FINLAND 50 k teringarna har trimmats in och marknaden återhämtat sig efter den dramatiska finanskrisen ser det mycket lovande ut.

”Vi kommer snabbare ur krisen än traditionella bruk eftersom vi får klart bättre betalt för vår specialcellulosa än om vi hade producerat pappersmassa”, säger Ola Hildingsson.

”Dessutom ger de kompletterande affärerna lignin, bioetanol och biogas viktiga bidrag?

Hildingsson räknar med att omsättningen i år ökar från cirka 150 till 200 miljoner euro. För närvarande ligger vinsten efter fi nansnetto på cirka 30 miljoner euro i årstakt (2007 vinst på drygt 5 miljoner euro, 2008 förlust knappt 2 miljoner euro, 2009 ännu ej redovisat).

Hildingsson är mycket förväntansfull, särskilt om framtiden för specialcellulosa till extilindustrin. Efterfrågan på textilfibrer i världen uppgår till cirka 75 miljoner ton per år varav bomull utgör en tredjedel. Men odingarna av bomull i till exempel USA mins ar på grund av att landet stimulerar produkion av majs för etanolproduktion. OchiCenralasien har man problem med bevattningen av bomullsfälten. Exempelvis har jordens femte största inlandshav, Aralsjön i Uzbekisan, krympt med hela 85 procent på grund av onstbevattningen. En verklig katastrof för miljön och befolkningen.

”Tag tror att vi nått ”peak cotton” på nuvarande nivå på cirka 22 miljoner ton. Oljebaserade textilfibrer ökar med cirka 5 procent årligen och har passerat 40 miljoner ton. Men miljöskäl talar emot fortsatt ökning liksom det faktum att vi också enligt många bedömare nått produktionstoppen för olja”

Jeans giftbomb. Hildingsson instämmer i påståenden om att våra jeans är en giftbomb.

EFTERFRÅGAN PÅ LIGNIN.

Domsjö Fabriker har planer på att fördubbla produktionen av torkat lignin.

För att tillverka ett par jeans krävs 6 600 liter vatten vid odling och tillverkning, 13 kvadratmeter mark för bomullen, ett halvt kilo kemikalier och mängder av olika insektsgifter — 25 procent av alla pesticider i jordbruket pumpas in i bomullsplantagerna. Ett träd ger cirka 1500 mil cellulosatråd som räcker till ungefär 200 par byxor. Det är ytterligare skäl till att han tror att den minskande bomullsproduktionen kommer att ersättas av textilfiber från specialcellulosa.

Därför funderar Domsjöledningen på att i framtiden bygga en ny anläggning någonstans i världen där det finns tillgång på billig ved, till exempeli Sydamerika eller i USA.

Men först ska en framtida expansion hemma finansieras på ett par hundra miljoner euro. Specialcellulosan ska ökas med cirka 25 procent, torkat lignin fördubblas, etanolen ökas till 20 000 ton plus ett nytt drivmedelsprojekt med 140 000 ton biometanol alternativt 100 000 ton DME-biobränsle för bussar och andra tunga fordon.

Ägarna och ledningen för tidigare nedläggningshotade Domsjö Fabriker har därför börjat fundera på breddning av ägandet för att på så sätt stärka bolagets kapitalbas. Det kan sluta med en börsnotering om några år.