Budgeten roddes iland

av Håkan Nylund Forum 1984-15, sida 08-09, 03.10.1984

FRUNCE FRIN

Av HÅKAN NYLUND

Finansministerbudget

I Den nationalekonomiska bild som ligger bakom budgetförslaget för 1985 är s g s uteslutande ljus, och egentligen ingen har den här gången anklagat regeringens prognosmakare Pertti Sorsa för överoptimism. I år har ju verkligheten i huvudsak överträffat förhoppningarna, och alla odds tyder på att uppsvinget håller i.

Beräkningarna bygger därför på att bruttonationalprodukten växer med 4 procent “nder nästa år liksom i år, medan inflationstakten pressas ned till 5—5,5 procent. Bytesbalansen väntas trots flitiga amorteringar på utländska lån endast uppvisa ett minus på ca 1,5 mrd mk tack vare handelsbalansens gynnsamma utveckling. Arbetslöshetsgraden borde enligt beräkningarna kunna pressas ned under 5 procent under de bästa månaderna 1985, och borde som säsongrensat genomsnitt sjunka till 5,2 procent från 5,8 i år. Vägen till ännu lägre siffror bromsas bara av att arbetskraften ökar tack vare en av de högsta graderna av deltagande i arbetslivet i världen.

Tillväxtstöd på olika ben

Tillväxten, som under de senaste åren i tur ordning fått fart av den inhemska konsumtionsefterfrågan, östexporten och västexporten, väntas nästa år förutom av exporten också få stöd av investeringarna,som hittills kommit ganska trögt igång och där det enligt Finlands Banks investeringsenkät borde finnas potential. Trots att budgetförslaget inte pumpar in köpkraft uppskattas hushållens disponibla realinkomster stiga med ca 3 procent och den privata konsumtionen ungefär lika mycket.

Helt glömmer man inte några varningens ord: företagens priskonkurrenskraft räknar finansministeriet liksom AFC att sjunker med 5 procent under detta år. Det goda bytesförhållandet, som enligt Sorsa gett nationalekonomin en ”lottovinst” på 2 mrd mk, håller emellertid än så länge lönsamheten uppe trots försämrad konkurrenskraft, men ett försämrat bytesförhållande kan överraskande försvaga lönsam heten och slå tillbaka på investeringarna. Inflationen skall inte heller ses som slutgiltigt slagen.

Budgetens slutsumma på 92,9 mrd mk innebär en ökning på 9,9 procent från budgeten och tilläggsbudgeterna under detta år på 84,9 mrd mk. Regeringen understryker dock att utgifterna inte stiger ”reellt” så när som på utgifterna för statsskulden, som nu står för hela 12 procent av budgetförslagets slutsumma. Över hälften av utgifterna, drygt 49 mrd mk är transfereringar , och av dessa tar kommunerna i sin tur innemot hälften, drygt 20 mrd mk. Crupperade enligt uppgiftsområden går de bitarna av kakan, drygt 26 procent til social- och hälsovården och 15,6 procent till undervisning, vetenskap och kultur.

Skatterna stiger, men hur mycket?

Den mesta diskussionen och kritiken riktar sig emellertid till inkomstsidan och skatterna. Regeringen slog ju i sitt program fast en mycket måttfull skattelinje — bruttoskattegraden skulle enligt programmet få stiga med högst en procentenhet fram till år 1986. Nu stiger i alla fall bruttoskattegraden under detta år och nästa tack vare besluten i somras och förslagen i budgeten med omkring 2 procentenheter.

Regeringens budgetförslag för år 1985 — och med nuvarande politiska utsikter budgeten — avgavs under lyckliga ekonomiska stjärnor och belåtet mysande från regeringsbänken. Tillväxten fortsätter, och sedan inflationen kunnat pressas ned tycks t o m arbetslösheten minska mer än man vågat hoppas på. Trots den uttalade strama linjen har man kunnat klämma in litet godsaker för väljarna, men skatterna stiger Lyckligtvis är begreppen tillräckligt luddiga för att tillåta regeringen att rädda ansiktet här Predikningarna om high-tech har burit frukt i form av högre anslag för forskning och utveckling.

Senast steg skattegraden så brant i mitten av 1970-talet när depressionen skulle stoppas med högre skatter.

Regeringen försvarar sig med att bruttoskattegraden vid programskrivningen uppskattats alltför lågt och att målet man uppställde med formuleringen egentligen var just 36 procent. En del av stegringen är av teknisk natur, som t ex effekterna av omläggningen av utkomstskyddet, eller föranledd av temporära konjunkurskatter, lyder förklaringen,

I och med att skatterna flyter in har statens upplåning kunnat skäras ned i budgetförslaget från detta års 10,7 mrd rk til 9,5 mrd mk under 1985. Nettoupplåningen sjunker från 5,3 mrd till drygt 3 mrd mk, och statsskuldens andel av BNP från 13,7 procent till 13,2. Största delen av pengarna, 7—8 mrd mk, skall tas upp på den inhemska marknaden, men eftersom ca 5,7 mrd mk återbetalas under nästa år blir nettoeffekten rätt liten, omkring 2 mrd mk,

Näringslivets knot har förutom mot skattegraden främst riktats mot att arbetskraftskostnaderna stiger med ca 400 Mmk och den skärpta energibeskattningen, där skatt läggs på skatt. Totalt räknar industrin med att budgetförslaget höjer kostnaderna med ca 950 Mrok.

Dessa våra produkter är rykande aktuella nu, då FinriTec-84 -mässan står fö dörren.

Gör ett besök på vår utställningsavdelning D 18, vi står gärna till tjänst!

AB AXEL VON KNORRINGS TEKNISKA BYR 00380 HELSINGFORS 38, GARVERIGRÄND 6, TEL. 90-554488 + ÅBO, TEL. 921-308 000 ULEÅBORG, TEL. 981-224 312 € JYVÄSKYLÄ, TEL. 941-14 100 6 TAMMERFORS, TEL. 931-558 519

Mer för forskning och utveckling =

Plus får regeringen för att anslagen för forskning, utveckling och utbildning ökar. Teknologiska utvecklingscentralens medel att stöda F&U-verksamhet föreslås öka med 15 procent, och anslagen för målinriktad forskning stiger med 50 procent. Högskolornas anslag skall öka med 14 procent med tonvikt på utrustning och litteratur,

Linjen att satsa på immateriella investeringar och den reella konkurrenskraften vacklar dock genom att anslagen för exportfrämjande reellt sjunker nästa år, och villkoren försämras genom att understödens andel sjunker i relation till lånen.

Den enskilda medborgaren får i vanlig ordning betala mer för sprit, tobak, post, tågbiljetter mm, men sväljer det liksorn det faktum att inflationsjusteringarna i skatteskalorna sker enligt den förväntade inflationstakten och inte — som när inflationen väntades accelererera — enligt den tidigare förverkligade utvecklingen. Vetskapen om den verkliga budgetbomben, höjda kaffepriser, tycks emellertid utgående från bristen på reaktioner ännu inte ha trängt igenom en anrik leverantör till vår metallindustri

Bredden på produktsortimentet garanteras av bl.a. följande artikelgruppe bearbetningsmaskiner rmätinstrument maskinverktyg tätninga industriförnödenheter

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."