Butiksdöden drabbar också handelslagen

Taggar: Personer: Åke Stenström Teman: ekonomi

e Drygt 29000 detaljaffärer dör årligen i vårt land, framgår det av statistiken.

e Butiksnedläggelserna är en allmän tendens framkallad av flera samverkande faktorer.

Butiksdöden drabba e Vilka är dessa faktorer och hur ser den framtida utvecklingen ut e Forum frågade ekon mag Åke Stenström, direktör för materialfunktionerna inom SOK, d v s all den verksamhet som hänför sig till transporten, behandlingen och lagringen av varorna på deras väg från råvarustadiet ända fram till kunden. Under hans övervakning står bla SOK:s storlager i Kilo, speditionsavdelningen och ADB-centralen, som alla mycket nära ansluter sig till materialfunktionerna.

FORUM: — Nästan dagligen kan man i tidningarna läsa notiser om indragna eller nedlagda butiker. Hur ser Ni på butiksdöden inom SOK-rörelsen?

STENSTRÖM: — Butiksdöden har under de senaste åren varit allmän överallt, dock måhända mindre allmän i Finland än tex i Sverige. Inom SOK-rörelsen fanns i slutet av år 1962 sammanlagt 5 165 butiker. I slutet av senaste år var motsvarande siffra 3 980. Nettominskningen är alltså 1176 butiker. Häri ingår också sammanslagningen av avdelningar. Då ma 2 inom vår rörelse stängt småbutiker har man i mån av möjlighet försökt betjäna köparna med butiksbussar av vilka det för närvarande finns ca 400 inom rörelsen.

— Man bör beakta att butiksindragningen inte är en primär företeelse, utan den är till stor del en följd av det sviktande kundunderlaget som i sin tur dels beror på bortflyttningen från glesbygderna och dels på den ökade biltätheten, som gör att många reser in till större bosättningscentra för att göra uppköp. Köparna bidrar alltså delvis själva till att butiker indras,

Forum 15/197 eftersom de inte mera behöver sin egen lokala butik i samma omfattning som tidigare.

— Också andra omständigheter såsom ständigt stigande löneoch sociala kostnader, övergången till femdagarsveckan, prisregleringen mm har bidragit till stängningen av småbutiker. Då kostnaderna stiger måste man som motvikt rationalisera. Emedan möjligheterna till rationalisering är obetydliga i småbutiker, leder utvecklingen så småningom till stängning av de butiker som inte ens med specialåtgärder kan upprätthålla sin lönsamhet.

FORUM: — Vilken roll kommer de sk kvartersbutikerna att spela i framtiden. Kommer också de att duka under inför trycket av supermarkets och nya varuhus?

STENSTRÖM: — På kvartersbutikerna kan i många avseenden tillämpas samma resonemang som på övriga småbutiker. Ett visst antal kvartersbutiker kommer säkerligen dock alltid att behövas. En specialisering med tex hög betjäningsgrad skulle måhända i många fall rädda dessa butiker, under förutsättning att vi hade en smidigare prisreglering som tillät att kostnaderna härför skulle få slås ut på priserna. Det finns säkerligen kunder som skulle vara villiga att betala för att få hålla sin kvartersbutik.

FORUM: — I vilken mån har rationaliseringsåtgärderna drabbat personalsidan? Förekommer det i detta nu ett överutbud av personal?

STENSTRÖM: — På denna fråga kan man — om man beaktar hela handelslagsrörelsen — svara både ja och nej. Utbudet på butikspersonal är olika i olika delar av landet. Speciellt under lågkonjunktur kan det i vissa delar av landet råda överskott på arbetskraft. I södra Finland råder dock konstant brist, och man kan säga att det i så gott som hela landet råder ständig brist på yrkeskunnig personal. Av denna anledning har rörelsen redan under årtionden idkat en mycket intensiv utbildningsverksamhet för alla anställningsnivåer inom rörelsen. Utbildningen som omhänderhas av Finlands Kooperativa Handelsinstitut i Jollas sker i mycket stor utsträckning genom kursverksamhet. Senaste år genomgick sammanlagt 1080 personer olika kurser. Dessutom slutförde över 13 000 personer brevkurser i olika ämnen.

FORUM: — Till SOK-rörelsen är också svenskspråkiga handelslag anslutna, Vilken är deras ställning inom rörelsen och har de några speciella problem att dras med?

STENSTRÖM: — Av SOK-rörelsens 259 handelslag är 44 svenskspråkiga och 4 tvåspråkiga. De svenskspråkiga handelslagen är i många fall i fråga om försäljning mindre än genomsnittet. Det skulle säkerligen vara till fördel om man kunde fusionera åtminstone en del av dem med varandra så att större, livskraftigare företag skulle uppstå. Då skulle man också lättare kunna bemästra det kanske allra svåraste problemet för närvarande inom den svenskspråkiga sektorn, nämligen svårigheten att få erforderlig yrkeskunnig personal.

Forum 15/197 också handelslagen

Ett flertal fusioner mellan de svenskspråkiga handelslagen är också för närvarande aktuella.

FORUM — Ge oss en kort, sammanfattande bild av SOK av idag.

STENSTRÖM: — SOK fungerar som centralaffär för sina medlemshandelslag, vars antal i slutet av år 1971 var 259. Dessa handelslag äger alltså SOK.

— Centralaffärens viktigaste uppgift är att förmedla varor till sina medlemshandelslag för att dessa i sin tur på ett tillfredsställande sätt skall kunna betjäna sina 594 000 medlemshushåll jämte övriga kunder. Tidigare hade varje handelslag sitt eget centrallager, varifrån varorna sändes ut till butikerna. Dessa lager har numera slopats. I stället har lagringen koncentrerats till SOK:s 15. lagercentraler därifrån varorna distribueras direkt till handelslagens 4000 butiker. På detta sätt har man undvikit ett lagringsskede i distributionskedjan. Varubeställningarna och den redovisningstekniska sidan skötes med hjälp av datamaskiner. ADB-centralens arbetsstyrka uppgår fn till 85 personer.

— SOK betjänar sina medlemshandelslag också på många andra sätt. Sådana områden är t ex planering av investeringarna, revision, marknadsföringsåtgärder, medlemsupplysning, juridiska frågor m m. Man kan säga att ett intimt samarbete förekommer mellan handelslagen och centralaffären i så gott som alla gemensamma frågor. Aktuella samarbetsprojekt är tex strävandena att effektivera distributionen av livsmedel samt vidare den s k ekonomitävlingen som syftar till en allsidig förbättring av hela rörelsens ekonomi och effektivitet.

— SOK:s omsättning uppgick år 1971 till 2 195 milj. mk, ökning 9,3 2/0. Totala antalet anställda inklusive dotterbolag uppgick till 9 600.

— SOK-handelslagen hade senaste år en omsättning på 3 457 milj. mk, ökning 9,7 9/e. Den sammanlagda personalen uppgick till 33 000 personer. Inom hela SOK-rörelsen arbetar alltså något över 42 000 personer. CC

CENTRALPARTIAFFÄRERNAS MARKNADSANDELAR ÅREN 1962—1971

Andelar i /a År SOK HANKKIJA OTK KESKO TUKO 1962 15,9 6,4 13,4 19,2 44,3 1963 15,9 7,0 13,3 20,0 42,9 1984 16,0 6,9 12,9 20,4 43,0 1965 15,8 8,0 12,9 20,9 41,5 1966 16,0 8,0 12,7 21,4 41,1 1967 16,2 9,3 12,7 21,0 40,0 1968 16,4 9,4 12,6 21,6 39,5 1969 18,3 9,4 12,3 21,8 40,2 1970 16,5 10,1 12,1 21,3 40,0 1977") 18,1 10,5 11,9 21,3 38, 1) innehåller även SMK

Andelarna baserar sig på försäljningssiffror som centralpartiaffärerna har uppgivit. Dessa fem centralaffärer representerade 1971 56,4"/) av den totala partiförsäljningen.

23