Byggbranschen repar sig sakta
av Henric Borgström Forum 2010-02, sida 18, 25.02.2010
Taggar: Teman: byggbranschen
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 2 2018
Byggbranschen repar sig sakta
H Norden. Bostadspriserna i Sverige är fortsättningsvis på toppnivå. De främsta orsakerna är att få nya fastigheter byggs samtidigt som inflyttningen till de större städerna tilltar.
HENRIC BORGSTRÖM HH ÖRESUND
X Finanskrisen medförde paradoxalt nog att priserna på bostäder i de tre svenska storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö/Öresund bara har minskat marginellt. Detta trots att nybyggandet till följd av finanskrisen förra året var bara cirka en tredjedel jämfört med år 2006. Särskilt i västra delen av Skåne med Malmö och universitetsstaden Lund har priserna hållits upp till stor del på grund av Öresundsbron.
Dagspendlingen över Öresund har blivit cirka sex gånger så stor som före brons tillkomst i juli 2000, närmare 20 000 personer dagligen med bil och tåg. Varje år har mer än dubbelt så många danskar flyttat till västra Skåne jämfört med svenskar som flyttat till Stor-Köpenhamn. Men 90 procent av de som arbetspendlar är personer som bor i Skåne och arbetar i Danmark.
Lönerna i Danmark är mer än 20 procent högre äni Sverige, men samtidigt är bostadskostnaderna uppemot 30 procent högre på den danska sidan. Därför är det klart lönande att bo i Skåne och arbeta i Stor-Köpenhamn.
De fortsatt låga räntorna är naturligtvis huvudförklaringen till att prisnivån på bostäder hålls uppe och byggandet av småhus och bostadsrätter (en annan form av ägarlägenheter) nu börjat återhämtningen.
Den disponibla inkomsten har utvecklats hyggligt i Sverige trots krisen. Visserligen har arbetslösheten nått svensk rekordnivå på närmare 9 procent. Men de med jobb i Sverige har fått en hygglig inkomstökning netto under förra året. Löneökningarna ligger på cirka 3 procent som följd av tidigare treårs avtal, dessutom har den borgerliga fyrpartiregeringen i olika omgångar sänkt inkomstskatten via ett särskilt ”jobbavdrag” vilket för många har betytt över 100 euro extra i månaden för varje år.
Tre huvudorsaker. Att bostadsbristen fortsätter att öka i de större städerna har främst tre orsaker förutom den allmänna inkomststegringen » Demografin. Under det närmsta halvdussinet åren är barnkullarna ovanligt stora, mellan 120 000 och 132 000 kommer varje år upp i 25-årsåldern när de flesta söker sig bort från föräldrarnas hem och bildar familj. Detta jämfört med drygt 10 000 färre årligen under de gångna åren, Till detta kommer en nettoinvandring på cirka 60 000 personer årligen: Förra året flyttade knappt 40 000 ut och drygt 100 000 in till Sverige. De flesta av dessa söker sig till storstäderna där släktingar och landsmän i allmänhet finns.
» Nybyggandet har varit mycket lågt allt sedan före fastighets- och finanskrisen ibörjan på 1990-talet då nybyggandet toppade med över 60 000 nya lägenheter under ett år. Under det så kallade miljonprogrammet åren 1965-74 byggdes dock cirka 100 000 lägenheter årligen, mestadels i höghus i förorterna, alltså en dryg miljon lägenheter somiflertalet fall ersatte gamla omoderna rivna hus.
Mennurivs bara några få tusen lägenheter årligen, flertalet i nedslitna förortsområden i glesbygdernas utflyttningsområden.
Efter fastighets- och finanskrisen för knappt 20 år sedan sjönk nybyggandet ne mot endast cirka 10 000 lägenheter årligen för att under högkonjunkturen 2006 nå 45 000 påbörjade nya lägenheter. Men sedan dess har nedgången satt fart, till 28 000 år 2007, drygt 21000 under 2008 och förra årets siffra hamnar på cirka 15 000 lägenheter totalt inklusive småhusen. Prognosen för år 2010 ligger på cirka 20 000.
» Hyresregleringen. Att bostadsbristen har blivit extra kännbar i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö kan till stor del förklaras med hyresregleringen. Nästan entredjedel av alla hyreslägenheter ägs av närmare 300 kommunala bostadsbolag med totalt över 700 000 lägenheter. Dessa har ambitionen att hålla nere hyrorna i förhand lingar med fastighetsägarnas organisation, vilket med allt lägre räntor för några år sedan påflera håll medförde sänkta hyror. Dessahar sedan blivit normgivande också för de privata fastighetsägarna.
Särskilt i storstäderna har det medfört att hyrorna i attraktiva centrala äldre fastigheter till och med blivit lägre än lägenheter i samma storlek i mindre attraktiva förortsområden. Eftersom hyrornai år ligger på i genomsnitt cirka 80 euro per kvadratmeter och år, i de allra största städerna cirka 100 euro, har kalkylen blivit dålig för den som villbygganya hyreslägenheter. Byggkostnaden låg samtidigt på cirka 2 000 euro per kvadratmeter.
En nyordning är dock på gång, där större hänsyn ska tas till läget och efterfrågan vid hyressättningen, vilken beräknas sätta bättre fart på byggandet av hyresbostäder i större städer. m