Bygginspektionen förnyar sig

av Kaj Salenius Forum 1974-07, sida 11-12, 19.04.1974

d a

I början av 50-talet var byggnadsinspektionen ett ”open door” kontor med en nära nog familjär anda. Vid samma tidpunkt började den ännu relativt småstadsaktiga metropolen Helsingfors växa åt alla håll och kanter och det är klart att mera byggnation följer också mera granskningsuppgifter. Byggnadsinspektionen omorganiserades och fick i stort sett sin nuvarande form.

Byggnadsinspektionskontoret är ett under magistraten hörande skilt ämbetsverk som till sin uppgift har att övervaka byggnationen i Helsingfors stad enligt lagar, förordningar och särskilda stadganden.

Vänd s (NOAs UN ERE St a SNAKE SST RSA sh MENAR Sh

Byggnadsinspektionens organisation

Huvudstommen bildas av följande avdelningar a) kansliavdelninge b) byggnadslovavdelningen c) granskningsavdelningen d) övervakningsavdelninge a) Kansliavdelningen handhar naturligtvis personal- och administrationsärenden och därifrån fås också officiella protokollsutdrag från tex fasadgranskningsnämndens och granskningskommissionens möten.

b) Byggnadslovavdelningen är byggnadsinspektionens = nervcentrum och magsårsavdelning.

Efter det en byggnadslovansökan lämnats in till registratorn så räcker det ca ett dygn tills ansökningsmappen kommer på respektive arkitekts eller byggmästares bord.

Helsingfors stad är indelad i tre regioner och för varje område svarar två arkitekter och en byggmästare. De förhandsgranskar projektet och har att avgöra vilka utlåtanden som eventuellt behövs, till vilka nämnder och kommissioner projektet bör föras osv allt medan telefonen ringer och folk väntar i korridoren och nästan alla har bråttom när dom en gång har fått huvudritningarna klara och inlämnade.

Den teoretiska minimitiden för ett enkelt byggnadslov är ca fyra veckor (besvärstid två veckor) men verkligheten är ofta helt annorlunda. Det är sällan alla dokument är fullständiga, det behövs kanske tilläggsutredningar osv osv.

Ett byggnadslov är i dagens läge nästan alltid en komplicerad juridisk process som är svår att överblicka och behärska tom för en erfaren projektör.

För ca ett år sedan kom tex en sån faktor med i bilden att alla byggnadslov först måste sändas till stadsmätningsavdelningen där byggnadens tyngdpunktskoordinater räknas ut, till vilken nytta vete gudarna (datamaskiner?). I alla fall betyder det minst en vecka till förrän ärendet kan behandlas.

Om det är nånting som en projektör inte vet (och det är mycket) så ringer han naturligtvis (vart annars) till byggnadsinspektionen och frågar. Om problemet är entydigt så får han kanske ett snabbt och sakkunnigt svar.

Men med kännedom om lagarnas och förordningarnas nog så svårforcerade djungel (all världens undantag, men hur långt?) så högaktar jag den arkitekt eller byggmästare som alltid och i alla lägen kan ge ett uttömmande svar. Det är egentligen omöjligt och ändå finns byggnadsinspektionen till just för dessa förfrågningar (se ovan magsår).

En ros vill jag gärna överräcka till byggnadsinspektionens jurister som liksom alla jurister är och måste vara petnoga, men utan deras sakkunniga hjälp är en stackars arkitekt eller byggmästare ute på sju famnars vatten.

Till byggnadslovavdelningen hör också den s k maskintekniska avdelningen som handhar ventilationstekniska problem. De ger gärna råd och anvisningar och det lönar sig att kontakta dem för att undvika onödiga komplikationer vid slutgranskningen.

Byggnadslov

Det finns tre olika slag av byggnadslov 1. Byggnadslov 2. Magistratens lo 3, Byggnadsinspektörens lo 1. Byggnadslov beviljas officiellt av magistraten och det gäller då närmast nybyggnader och tillbyggnader. Som en kuriositet kan nämnas att ett i berget insprängt oljelager anses som nybyggnad (underjordiskt lager) och då byggnadsinspektionsavgiften är 35 p/m? så blir det lätt fråga om summor av icke föraktlig karaktär. Om man tolkade byggnadslagen på ett annat sätt så skulle summan vara 70 mk = byggnadsinspektionens minimiavgift.

Magistratens lov behövs för tex ändring av bärande konstruktion, delning eller sammanslagning av rum eller om användningssättet av ett utrymme väsentligt förändras. Av det sista framgår att det behövs magistratens lov när en bostad ändras till kontor. Om det inte blir andra ändringar i lägenheten så skall ingångsdörren från trapphuset vara en sk !/2-timmes branddörr eller motsvarande konstruktion. Detta närmast med tanke på övriga bostadslägenheters säkerhet.
Byggnadsinspektörens lov beviljas av byggnadsinspektören och gäller närmast ändring av tex byggnadens färg, reklamskyltar och kiosker.

c) Granskningsavdelningen består av byggnadsingenjörer och byggmästare. En del av dem kontrollerar att konstruktörernas beräkningar stämmer, att materialen är de rätta och på fältet övervakar de att det byggs enligt fastställda ritningar, förordningar och normer.

d) Övervakningsavdelningen håller tex ett öga på smygkontoriseringen, granskar och kontrollerar staden områdesvis, avger olika utlåtanden osv.

Fasadgranskningsnämnden

Som komplettering till byggnadsinspektionens normala rutin finns fasadgranskningsnämnden och granskningskommissionen till vilka hör både ämbetsmän och utomstående sakkunniga. De avger utlåtanden till magistraten. Fasadgranskningsnämnden har både rosats och risats; faktum är att de har ett svårt jobb. De ska normalt inom en relativt kort tidsrymd ta ställning till projekt som i sig själv kan vara godtagbara men som tex kan inverka negativt på stadsbilden. I princip följer byggnadsinspektionen den linjen att projektet bör uppfylla måttliga krav på arkitektur mm. Men var finns den som drar upp gränserna när det ofta gäller smaksaker där t om sakkunniga kan ha diametralt motsatta åsikter. Arkitektur går tyvärr inte att mäta konkret och det för ibland med sig olika åsikter om samma projekts arkitektoniska kvalitet.

Granskningskommissionen

Till den hör bland annat stadshygienikern, brandinspektören och en utomstående byggnadsingenjör. Den granskar projektens konstruktiva sida, kommer med sociala synpunkter och ser till att brandsäkerhetsbestämmelserna blir uppfyllda.

Många människor blir instinktivt förargade när ett ämbetsverk börjar rubba deras cirklar (inte minst undertecknad), men man måste också kunna medge när man har fel. Och det har naturligtvis projektörer liksom alla andra dödliga. Vi borde i denhär virriga ruljansen som kallas byggnation veta så mycket om så många saker att det nästan är omänskligt.

Att jag i det föregående har behandlat byggnadslovavdelningen mera ingående än de andra beror helt enkelt på att jag ett antal år var anställd där. Om jag till slut som projektör skulle få önska något så skulle det vara en aning mera storsinthet (den finns nog på vissa håll) och mera förhandsinformation. (Kaj Salenius)

Forum 7/74

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."