Cashless Finland

av Christian Sundgren Forum 1986-06, sida 10-11, 10.04.1986

Taggar: Teman: kreditkort

försvinner helt och hållet. Men kre ditkortens och bankkortens popularitet förvånar till och med affärs- och bankfolket. Det finns snart 3 miljoner kreditkort i vårt land, och tillväxten är snabb.

Det finns ett annat synligt tecken på att Finland går mot ett samhälle där de ekonomiska transaktionerna sker utan kontanta medel. Det är girobetalningen med vilken man överför medel från ett konto till ett annat. Bank- och postigirosystemet är inte unikt I världen, men används ovanligt mycket i Finland. Det behövs således allt färre sedlar i vårt land.

År 1981 tryckte sedeltryckeriet 201 miljoner sedlar. Tre år senare behövdes det bara 123 miljoner sedlar i olika valörer!

N aturligtvis tar det tid innan pengarna

FB-grupp utreder — Vi går mot ett cashless-samhälle, konstaterar forskaren Urho Lempinen.

Han leder inom Finlands Bank arbetsgruppen för betalningsmedel. Gruppen skall inom detta år utreda effekterna av och möjligheterna att frångå traditionella betalningsmedel och övergå till modernare elektroniska varianter.

— Få företag flyttar handgripligen på pengar längre. Pengarna rör sig framför allt mellan banken eller bankautomaten och butiken, för att sedan komma in på banken igen. Våra löner som betalas direkt till banken har bidragit till de elektroniska lösningarna.

Lempinen, som har doktorerat i Princeton, USA, menar att det är bankerna och affärerna som har drivit på och i sin egen takt infört de olika bank- och kreditkorten.

— De har följt marknadsutvecklingen och insett att kunderna vill göra sina affärer så behändigt som möjligt. Plastkort är enklare att hantera än både checker och avbetalningskvitton — för att inte tala om kontanter som måste hämtas i banken.

10

Att vi i Finland är utan kontanter vet vi. Att vår ekonomi snart rullar utan sedlar är en nyhet. Faktum är att bankerna och affärerna håller på att göra vårt land ”cashless” eller oberoende av kontanter. Sedeltryckeriet vid Finlands Bank trycker mindre och mindre sedlar för vart år. I det fördolda planeras det moderna bankkortet, som är både bank- och kreditkort på en och samma gång. Du kanske inte gömmer slantarna i madrassen, men vill du ha e tom elektronisk plånbok?

Arbetsgruppen inom Finlands Bank, som Lempinen leder, skall utreda (D vilka säkerhetsrisker elektroniska betalningsmedel medför

Q) vilka nationalekonomiska fördelar nya system ge (&) hur de nya betalningsmedlen påverkar penningpolitiken

QQ vilken utvecklingen är i andra länder

Fransmännen har sitt carte memoire Andra länder som utvecklar olika former av elektroniska betalningsmedel anser att betycande nationalekonomiska vinster kan uppnås.

Märkligt nog har Frankrike kommit långt i sammanhanget. Det är förvånande, när man vet att många fransmän ännu i dag räknar i gamla francs, fast de två nollorna ströks på francsedlarna för tjugo år sedan! Dessutom har fransmännen alltid rört sig med checker och kontanter. Man riskerar till och med att få dålig service på gourmetrestaurangerna, om man viftar med internationella betalningskort. Men den franska regeringen, som satsar medvetet på nya tekniska tillämpningar, har tillsammans med Banque de France utvecklat ett “carte memoire”. Det är ett betalningskort med en inbyggd mikroprocessor. Kortet innehåller dels identifieringsuppgifter om kortinnehavaren, dels kontouppgifter. Med kortet kan man således betala vinhandlaren, slaktaren eller modehuset direkt.

Fördelar med elektroniskt prassel?

Myndigheterna som svarar för penningsystemen räknar med två former av inbesparingar 9 elektroniska pengar är svåra förfalska 9 penninghanteringen blir billigare

Dagens sedelsystem kostar. Sedlarna måste vara mycket raffinerade för att de inte skall kunna förfalskas, och de måste ständigt förnyas. Likaså kräver hanteringen av kontanta medel personal i såväl banker, företag som affärer.

— Det är svårt att beräkna inbesparingarnas storlek, medger Lempinen. — Troligen är inbesparingarna betydande. Sedelsystemet för nämligen med sig kostnader som ingen tänker på.

Finansieringen av dagens sedlar och slantar sker indirekt. För det första betalar vi skatt, varav en del går till upprätthållandet av Finlands Banks sedeltryckeri och övriga organisation. | banker och affärer står vi också för de kostnader som penninghanteringen medför. Men de bakas in i bankernas räntemarginaler och affärernas priser. Vi, kunderna, märker dem inte. Kostnaden för ett ”allt i allo”-bankkort skulle däremot vara mer gripbar i form av en årsavgift.

Mindre personal

De största inbesparingarna väntas ändå på personalsidan. Annorlunda uttryckt, med ett effektivare betalningssystem behövs det inte lika många anställda. Rationaliseringarna sätter igång på allvar inom denna del av servicesektorn, när den elektroniska vågen sköljer över oss. Banker och affärer klarar sig med mindre personal och färre kassor, när vi betalar för kalaset med elektroniska slantar.

— Det nya kortet gör det möjligt också för mindre butiker att komma med i systemet. De behöver inte vara kopplade till några centraldatorer längre. Flera moderna kassaapparater kan läsa kortet och avdra gjorda inköp från kortets saldo, förklarar Lempinen.

6/1986 FRUN,

Riskerna

Elektroniska betalningssystem för med sig nya risker. En risk, som inte ens de ivrigaste anhängarna kan komma ifrån, är ökad sårbarhet. Med ett komplicerat betalningssystem blir möjligheterna till tekniska fel många. Helt avgörande är eltillförseln. Ett elavbrott eller en strejk tex kan skapa jätteproblem. Det vet var och en som har försökt lyfta pengar i en bank under elavbrott. Det hjälper inte längre att ta fram stearinljusen för att räkna sedlarna — bankautomaten likaväl som banken förblir stängd.

På samma sätt ökar sabotageriskerna, när de elektroniska slantarna blir vanligare. Tänk bara vad som skulle hända om en terroristgrupp lyckades sabotera USA:s elektroniska betalningssystem för en dag eller två?

Storebror ser dig

Det sägs ofta att den nya tekniken möjliggör ett mjukare och smidigare samhälle. Via hemdatorn skall man kunna kommunicera, påverka och delta. Men ofta utnyttjas de tekniska nyheterna för motsatta ändamål. Datateknikens snabba frammarsch ökar i första hand samhällets kontroll av sina medborgare. En samkörning av olika dataregister blottar dig helt och hållet. Här fungerar våra personnummer som det avslöjande titthålet. Det finns i dag över 20 000 dataregister med personuppgifter — du finns säkert i flera av dem!

Samma dataskyddsproblem gäller de elektroniska pengarna. Om skattemyndigheterna har tillgång till och insyn i det databaserade betalningssystemet, är åtminstone kontrollen av den enskildes ekonomiska transaktioner fullständig, Via datasystemet kan dina betalningar följas upp. Det går snabbt att kontrollera när, var och vart betalningarna gjorts.

— Det är klart att här finns många viktiga frågor som måste utredas. Dataskyddet

Big Brothers

FÖRUN 5/198 och den personliga integriteten får inte äventyras.

Men Urho Lempinen betonar också en annan sida av saken.

— I dag gynnas den ”svarta ekonomin” av sedelsysternet. Sedlarna är anonyma. Det betyder inte att ett elektroniskt system genast avslöjar den svarta ekonomin. Svarta elektroniska skuggsystem kan också uppstå. Hur det kan undvikas och begränsas måste vi utreda.

Var finns pengarn i framtiden — Alla betalningssystem bygger på att medborgarna har förtroende för dem, annars klappar allting ihop. Inget system får vara för abstrakt, varnar Lempinen,

Det gör han rätt i. Redan i dag tycker många att pengar som rullar inte har någon täckning. Sedelmängden binds ju inte längre vid guld eller någon annan given säkerhet. Fortfarande har vi förtroende för den finska marken, den duger bra som betalningsmedel. Men hur skall det gå när det inte alls finns kontanter på banken? Alla tilligodohavanden är siffror på datautdrag. Obligationer och aktiebrev finns inte heller, de är också noteringar på dataremsor.

— Det tar årtionden att bygga upp ett nytt betalningssystem. Medborgarna måste få tid på sig att tänka sig in i nya tanke- och handlingssätt, lugnar Urho Lempinen de skeptiska, och fortsätter med följande varning om av vad som kan hända — Vi kan inte riskera att nästa generation förlorar förtroendet för elektroniska betalningsmedel, och försöker göra sig av med dem och återgår till en bytesekonomi. Detta kan skapa en hyperinflation i stil med den som förekom under och strax efter krigen.

Hur går de med penningpolitiken?

Finlands Banks seceltryckeri har den tekniska beredskapen att sätta igång produktionen av mikroprocessorkort. (På finska kallar man dem suoritinkortti.) Men hur går det med ceniralbankens penningpolitik när alla går omkring med elektroniska plånböcker — Utan vidare måste vi utreda huruvida finans- och penningpolitikens grunder förändras med ett utvecklat elektroniskt betalningssystem.

Den största förändringen blir den att dagens skillnader i likviditet mellan olika tillgångar försvinner. I ett elektroniskt system kan man göra skog, aktier och bostadsaktier likvida nästan lika snabbt som kontanta pengar.

— Det är sannolikt att penningpolitiken blir mindre effektiv om en bostadsaktie kan göras likvid på en minut, konstaterar Princeton-doktorn, som håller på att kartlägga den elektroniska penningvärlden. Han gör det samtidigt klart, att nu krävs framför allt arbetsro.

Christian Sundgren €

Plastpengar som kan tänka

Om magnetspåret på ett kreditkort ersätts av en mikroprocessor, ökar kreditkortets användbarhet och säkerhet på ett avgörande sätt. Kreditkort med . inbyggd mikroprocessor är idag en realitet som hela tiden vinner terräng ute i världen.

a r 1974 erhöll fransmannen Roland Alen patent på ett kreditkort med inbyggd mikroprocessor.

Roland Moreno fick emellertid kämpa rätt länge för att bli accepterad. Men till slut bröt idén igenom och idag har flera företag kastat sig in i leken. Konkurrensen hårdnar, med prisfall och mera kapacitet som följd.

En mikroprocessor i form av en integrerad krets som gjutits in i plastkortet ökar in te i praktiken plastkortets fysiska dimensioner, men ger det helt nya ”mentala” egenskaper. Den inbyggda datorn har för det första mycket större minneskapacitet än magnetspåret. Ett typiskt magnetspår klarar av upp till några hundra bit medan kortet med mikrochipen har en minneskapacitet på 8 000 till 16 000 bit (8—16 K). Denna siffra är ingalunda en övre gräns. Erfarenheten visar att minneskapaciteten per ytenhe 11