Cellulosa ur halm med ny metod
av Sigyn Alenius Forum 1983-14, sida 34, 21.09.1983
sowsd BIGMASS
F RU
Akiuell pulp credit energy pulping chemicals Para reocetS acid C |) Hgrin Eronaurns mectss supars solid fuel credit energy q p liquid fuel
Rintekno-teknik i Danmark:
Cellulosa ur halm med ny metod
Rintekno i Helsingfors (ägare Neste till 45 procent, Lemminkäinen och Polarrakennus nästan till lika delar) har hälsat på i den jylländska staden Fredricia. Meningen med besöket var att placera patentet på en ny metod att utnyttja halm till cellulosaframställning vid Fredricia cellulosafabrik, som är det enda företag i Danmark som producerar halmbaserad cellulosa.
BE Den nya tekniken som Rinrtekno erbjuder skulle enligt Rinteknos beräkningar vara billigare och bättre, miljövänligare och energisnålare.
Det finns massor av halm i Danmark. Lantbruket producerar över 7 miljoner ton varje år. Hälften används av lantbruket. Resten har tidigare rubb och stubb bränts på åkrarana idag används en del, men fortfarande försvinnande litet i förhållande till de mängder som finns. Tre kommunala verk producerar energi på halmbas (Crenå i Jylland, Svendborg på Fyn och Ringsted på Själland). Fredricia producerar - som nämndes - en mindre mängd cellulosa, små privata kraftverk opererar landet runt — i genomsnitt torde var tionde bondgård ha ett eget litet halmkraftverk som förser gården med värme, varmvatten och elkraft. Men det finns fortfarande stora mängder halm som kunde användas.
- Vi är intresserade av den nya tekniken. Men avgörande blir naturligtvis om den är ekonomisk, säger Jörgen Langkilde, VD för Fedricia Cellulosafabrik. Vi vill också gärna öka vår cellulosaproduktion ur halm. Idag har vi en kapacitet på 70 000 ton halm, vilket ger ca 32 000 ton färdig cellulosa. Men halm finns fort O 3 farande outnyttjad inom transportmässigt rimliga avstånd, så där ligger nog en god utbyggnadspotential.
Langkilde har tillsatt en särskild grupp tekniker som sitter och räknar på Rintekno-metoden.
- När beräkningarna är klara återkommer vi till saken, säger Langkilde. Men det kan ta ett par månader, kanske mera,
Uppenbara förutsättningar i Danmark
Det är inte bara fråga om produktionsekonomin, utan också om investeringarna. En del av den erforderliga apparaturen har Fredriciafabriken redan, eftersom den sysslar med cellulosaproduktion på halmbas. Men cellulosakokarna tex duger inte. De är gjorda för alkalisk sulfitkokning. Rinteknos metod utnyttjar sur-teknik - fenol med tillsats av saltsyra. Det kräver annat material.
Avdelningschefen vid Rintekno Ralf Lundell (hans avdelning är hela OECD-området) säger - Danmark är den naturliga startpunkten för den här nya tekniken. Vi ha haft den hos oss sedan mars. Den är ameri kansk och fyra år gammal, i praktiken dock endast just förbi experimentstadiet.
- Danmark med dess stora halmproduktion har ju även uppenbara förutsättningar. Det är för övrigt förvånansvärt hur ofta vi från finländsk sida hoppar över Danmark som dock erbjuder en god marknadspotential. Rikt land med sinne för kvalitet och standard.
Rintekno har med schweiziska Battelle (en underavdelning till det amerikanska moderbolaget) avtalat om att marknadsföra den metod som det nu är fråga om, se Forum 11/83, en fraktioneringsmetod för biomassor med = lignininnehåll. Sju länder har köpt den, berättar Lundell. Liksom i fallet Danmark har Rintekno avtal med enskilda företag.
Metoden
Med hjälp av den nya metoden skiljs biomassans hemicelhilosa nästan fullständigt från cellulosafibrerna i en fenollösning. Kokvätskan avskiljs vid tvättning av massan och ger en vattenfas som innehåller biomassans hemicellulosadel och en organisk fas som innehåller lignindelen. Efter återvinningen av fenolen erhåller man ur vattenfasen en sockerlösnin som kan få användning i olika proceser, t ex vid framställning av penicillin och etanol.
Ligninet som blir kvar kan användas till energiframställning - det kan tex pressas till briketter, eller på annat sätt utnyttjas, tex som energi i själva cellwlosaprocessen. Hur mycket av processens totalbehov av energi som kan fås på detta sätt är naturligtvis en av de viktiga faktorerna i totalekonomin —- det är en av de detaljer Fredriciafabriken undersöker.
- Fördelarna med denna metod ligger bla på miljöplanet, säger Lundell. Spjälkningen kräver inte svavel och inte klor - ingen fara för vattendragen alltså. Cellulosan blir dessutom mycket ljus och fin och kan bla användas till medicinalvarufabrikerras behov av tablettmaterial.
Danmarks kemiska industri allena använder årligen 1000 ton cellulosa till tabletter. Till spjälkningen och blekningen behövs inte heller de väldiga mängder vatten som tidigare använda metoder ha krävt. Också det är en fördel i Danmark som inte har speciellt många vattendrag.
Sigyn Alenius