Dansk tvångsorganisation
av Sigyn Alenius Forum 1982-08, sida 30-31, 05.05.1982
Taggar: Teman: organisationer
Dansk tvångsorganisation
Liberalerna i Danmark går nu till angrepp på internationellt topplan mot organisationstvånget. I åratal har den politiska kampen om rätten att låta bli att organisera sig förts på hemmabana. Nu tas frågan upp i Europarådet, vars medverkan de borgerliga i Danmark räknar med för att mota ut organisationstvångets spöke. Det har lurat länge nog på industrins företag och på statliga och kommunala arbetsplatser och det har sått svår split mellan de politiska grupperna på
Christiansborg.
e Konflikten bärs av två samhällsgrupper med motsatta intressen: LO, som arbetar för högsta möjliga organisationsprocent och största möjlighet att trygga lön och arbetsvillkor för alla löntagare enligt samma modell. Och på den andra sidan de starkast liberalistiska grupperna bland både politiker, arbetsgivare och arbetstagare, som kräver respekt för den danska grundlagens uttalade förbud mot att tvinga någon alt vare sig organisera sig eller låta bli. Den personliga friheten är grundlagstadgad i Danmark. Medborgaren har lagstadgat skydd mot fysiskt och andligt tvång.
Tvångsorganisation finns inte heller teoretiskt i Danmark. Men i utgåvan exklusivavtal blomstrar fenomenet, och har gjort det i åratal. Exklusivavtal är överenskommelser mellan arbetsgivare och enskilda LO-förbund som bestämmer att arbetsgivaren, som undertecknar ett sådant avtal, endast får anlita ifrågavarande förbunds medlemmar som arbetskraft. Med hot om blockad driver LO saken med hård hand.
Exklusivavtalets form är helt enkelt en skriftlig öveenskommelse mellan en arbetsgivare och ett LO-förbund, där arbetsgivaren skall rekrytera sin arbetskraft. I praktiken leder ett sådant avtal helt klart till nödvändigheten att organisera sig, nämligen just precis i det förbund med vilket avtalet med arbetsgivaren har gjorts.
Arbetsgivarna har gått med på sådana avtal för att därmed ha en viss LO-garanti för att få den önskade arbetskraften. Bakgrunden är lättare att förstå om man drar sig till minnes att det var brist på arbetskraft för bar 30
Danska LO har monopolställning i avtalsförhandlingarna, vilket bla lett till överenskommelser med arbetsgivarna om tvångsorganisering. På bilden Danmarks parlamenthus Christiansborg.
tio år sen, dvs när dessa avtal riktigt kom i gång. De har smugit sig in i den yviga danska avtalsfloran utan att arbetsgivarna egentligen har märkt det — annars hade de reagerat på ett långt tidigare stadium när det hade varit lättare att göra nånting åt saken.
LO’s intresse av dessa avtal är uppenbart. Tryggade arbetsvillkor och löneförhållanden för LO-medlemmarna och ytterligare ökad organisationsprocent. På förhand är LO starkt: organisationsprocenten — ligger högt, högre än tex i Finland, och LO är — inte mindre viktigt — praktiskt taget ensam here på täppan. Det finns inte någon politiskt betingad splittring i facket i Danmark. 85 procent av LO-medlemmarna är socialdemokrater. Kommunister och andra gruper vänsterom socialdemokraterna finns — men de är för fåtaliga för att ha någon praktiskt betydelse. De kan inte göra sig gällande i bredden.
Och vad Danmark har av fackliga organisationer utanför LO är i det närmaste noll. Små-sammanslutningar på olika idébas, viktigast bland dem de kristliga, som med 14000 medlemmar är långt den största gruppen. Från denna grupp har fö starka impulser utgått för att stöda de borgerligas kam mot orpanisationstvånget. De kristligas ideologi omfattar förutom religionen också en rad samförståndstankar — motstånd mot strejker tex — som ger idébasen det konkretas stryka. Men varken de kristliga eller någon annan av vad LO kallar de ”gula fackföreningarna” har förhandlingsrätt. Den tillkommer uteslutande LO, vars monopolställning därmed får sin bekräftelse. På arbetsgivarsidan spelar de omstridda exklusivavtalen ringa roll bland de organiserade. Danska arbetsgivarföreningen gör sina löneavtal med LO. Någon risk för att dessa organiserade arbetsgivare skulle fungera som ”utsugare och löntryckare som utnyttjar arbetskraften till egen vinning” (citat av LO) finns sålunda inte. Den begränsas till de icke organiserade, och det är därför dem som LO vill åt. Kampen har pågått i sin nuvarande hetsiga [orm sen 1975, när första fallet av aktion mot en icke organiserad löntagare genomfördes. Det var en kommunalställd fru Else Hansen i Odense, som inte ville vara medlem av LO-förbundet för kontoranställda. Kommunen försökte medla, fru Hansen störde ingen, ansåg kommunaldirektören. Men kamraterna på arbetsplatsen var av annan uppfattning.
Forum 8/82
Klimatet blev för kallt — hon blev utfrusen och gick till slut, formellt på eget initiativ.
Nästa fall var företaget Hope Computer, som i två dygn blev belägrat av 300 LO-medlemmar medan direktörerna och de inte organiserade medarbetarna hölls instängda. När de 48 timmarna var till ända var de instängda som LO sa, ”möra” och skrev under pappren. De blev organiserade på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan.
Tredje fallet var boktryckeriet Baekkelund utanför Viborg där ingen av de sammanlagt 20 anställda var organiserad. Också det slutade efter veckor av blockad, med bl.a. vägran från LOorganiserade gruppens sida att leverera material och direkt förhindrande av tryckeriets anställda att komma och gå till och från arbetsplatsen: LO fick sina organisalionskrav igenom.
Fjärde fallet var en sjukhusanställd fru Ragnhild Jensen som avskedades såsom ”icke samarbetsvillig” för att hon inte ville in i facket med de andra. Hon klagade till domstol och fick både underrättens, hovrättens och högsta domstolens utslag för sin rätt att tillhöra den kristliga fackföreningen som hon ville. Men arbetsgivarsidan fasthöll avskedet: Ragnhild Jensen var “dålig kamrat” och ”omöjlig att samarbeta med”. Hon fick gå.
Andra fall har förekommit — de ha alltid slutat med att LO genomförde sitt krav.
Organisationstvånget är en av de få frågor där de traditionellt sinsemellan oeniga borgerliga partierna konsekvent har intagit samma ståndpunkt: Exklusivavtalen ska bort. De kom så längt som till ett konkret gemensamt lagförslag förra hösten — men nyvalet i december kom emellan och saken blev aldrig fördigbehandlad.
Hemställan till Europarådet
För en tid sen fick de borgerliga emellertid en oväntad gratishjälp från Europarådets domstol för de mänskliga rättigheterna, som fick en sak till behandling från England. Där hade statsjärnvägarna avskedat te arbetare som inte var villiga att låta organisera sig I det fackförbund som statsjärnvägarna hade sina lönavtal med. Europarådets domstol gav de tre avskedade rätt och de återanställdes. Danmark är medlem av Europarådet och har därmed den för alla medlemsstaterna gällande moraliska plikten att rätta in sina ståndpunkter efter domstolens. En dansk lag han därför för kort tid sen genomförts som säger att ingen får avskedas som följd av organisationsfrågor. Tidigare redan har de borgerliga tvingat igenom en lag som förbjude blockad och överhindrande av tillträde till arbetsplatsen för de anställda.
Med lagen om förbud mot avsked på grund av organisationsfrågor är saken emellertid bara halvvägs färdig, säger nu de borgerliga. En medlem av liberalerna (partiet Venstre som motsvarar centerparitet i Finland), Björn Elmqvist har hemställt till Europarådets församling av parlamentariker att avlägna all oklarhet så att det otvetydigt blir fastslaget att en var har rätt att vara organiserad eller icke organiserad och i det förbund som han/hon själv önskar utan att detta inverkar på vare sig anställning eller avsked.
Saken ska upp i rådets parlamentariska församling nu i vår. Danskarna tror att de får medhåll: det gäller bara att fullfölja vad domstolen har avsett om också dess utslag var ofullständigt, säger Elmqvist. Flera av Europaparlamentarikerna har redan ställt sig positivt, tillfogar han. För en rekommendation till regeringarna — som dessa brukar följa — ska det 2/3 majoritet till. Det blir inget problem, tror
Elmqvist. Därmed skulle exklusivavtalens saga i Danmark vara all — men uta våldsamma = svärdsslag kommer LO aldrig att ge denna bit av sitt maktkomplex från sig. Fortsättning på operation tvängsorganisering följer. Sigyn Alenius 3
Timken koniska rullager för orginal installation.
ytskikt som tål hårt slitage
Varför just Timken? Timken Company har i över 80 års tid varit ledande tillverkare av ythärdade koniska rulllager.
Timken har vetenskaplig och integrerad know-how av lagerteknologi.
På grund av råmaterialet. Alia Timken-lager är tillverkade med ythärdningsmetoden. Den garanterar ett hårt ytskikt, som tål belastning och slitage. Samtidigt förblir kärnan seg.
rd
Ythärdal stål har betydligt bättre slaghållfasthet än genomhärdat stål, som används i ordinära lager. Timkenlagren är därför pålitliga också under stötbelastning.
C seg, slagabsor- “‘genomhärdat berande kärna lager
På grund av konstruktionen. Timken koniska rullager har konstruerats för maximal kapacitet med minirnala yttre dimensioner.
Leon
Timkens konstruktion
Sy Å ÅN
ZI) J den utbytbara konst ruktionen är stor och är kompakt och tung ekanomisk
Vi levererar Timken-lager från samtliga Timken-fabriker runtom i världen. Nu även för orginal installation,
ATOCO OY
AKEYHTIö EN OSAKEYSIN Bultvägen 3—5, PL 11, 00811 Helsingfors 81
Drumsövägen 54, 00200 Helsingfors 20 Tel. (90) 7354722 Telex 12-1027 snoy st
Tel. (90) 673371 Telex: 121204
Ordinära rullagerkonstruktioner baserar sig på, att de år utbytbara mot andra lagertyper med större dimensioner. Därför blir också konstruktionens övriga komponenter större med högre kostnader.
På grund av tillämpningsteknologin. Timken erbjuder fullständig konstruktionshjälp. Med det databaserade konstruktionsprogrammet för lagersystem (Bearing Systems Analysis = BSA) kan Timken hjälpa konstruktören att välja det rätta lagret för varje tillämpning.
BSA beaktar vid behov alla normala faktorer, som inverkar på lagrets livslängd, d.v.s. temperatur, nedböjning, smörjning, belastning, varvtal och riktningsstabilitet. Det underlättar i förväg valet av rätt konstruktion och förkortar därför den dyrbara utvecklingstiden.
TIMKEN’
KONISKA RULLAGER