Därför behövs en teknologiambassadör

av Stefan Lindström Forum 2021-08, sida 14-15, 21.10.2021

Därför behövs en eknologiambassad

En av teknologiambassadörens viktiga uppgifter är, lite karikerat, att se till att demokratiska regeringar sätter gränserna för teknikindustrin, och inte tvärtom. Så skriver Stefan Lindström, nyutnämnd ambassadör för teknologi och digitalisering vid Utrikesministeriet.

STEFAN LINDSTRÖ x Folkrättens sedvanliga kännetecken - nationalstater och internationella organisationer -är inte längre de som ensamma definierar och formar hur vårt samhälle utvecklas och fungerar. Traditionella etablerade värderingar och institutioner utmanas i dag på helt nya sätt. Vårt samhälle förändras i dag mer genom vad jag kallar digitala störningar i oli | 14 | AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3202 ka former: artificiell intelligens och automatisering beträffande det framtida arbetets utformning; Internet of Things rörande till exempel cybersäkerhet; digitala och globala affärsmodeller påverkar skattesystem; big data och skydd av personlig information; blockkedjor och kryptovalutor skapar en ny global finansiell arkitektur; och inte minst sociala medie som påverkar den demokratiska dialogen och val. Dessa trender är internationella per design och landsgränser överskrids med en hastighet som vi aldrig tidigare upplevt.

Mäktiga teknologibolag. De multinationella teknologiföretag som driver den tekniska utvecklingen har blivit extremt inflytelserika och kan i dag sägas matcha den ekonomiska och politiska makt och det inflytande som traditionellt tillskrivits nationalstater. Plattformarnas verksamhet påverkar inte bara vardagslivet för en vanlig finländare utan även inhemska marknader, utformningen av handelspolitik, utrikesoch säkerhetspolitik och den globala maktbalansen. Parallellt har ett flertal av plattformarnas tjänster utvecklats till att utgöra delar av samhällets kritiska infrastruktur.

Digitaliseringen finns överallt och har genomsyrat nästan alla aspekter av våra liv och fortsätter att göra det under årtionden som kommer. Finland är ett av de mest digitaliserade länderna i världen och har lika mycket på spel som vilken nation som helst inom digitaliseringsområdet. Vi har ett relativt litet och smidigt byråkratiskt system, ett väl fungerande grönt samhälle och ekosystem, och en kreativ och anpassningsbar arbetskraft, som är relativt väl rustad för att möta de nya möjligheterna.

Hot och möjlighet. Men vi måste vara redo att anpassa och engagera oss i ny teknologi och samtidigt jobba för att minska dess negativa effekter på samhället, ekonomin och arbetsmarknaden. Den nya teknologin som forma vår framtid erbjuder en enorm potential för att driva hållbar utveckling och välstånd såväli Finland som runtom i världen.

Digital teknik kan främja och vidga demokratiska och inkluderande samhällen. Det kan föra människor samman och närmare de beslut som påverkar deras liv. Digitala lösningar kan främja mänskliga rättigheter, öka människors engagemang och göra demokratiska institutioner starkare och mer lyhörda.

Men samtidigt utgör digital teknik även ett allvarligt hot mot demokratier globalt och för våra demokratiska metoder. Detta kräver gemensamma åtgärder. Vi måste hitta sätt att få teknologin och digitaliseringen att verka för, inte mot, demokratin. Det blir allt svårare för beslutsfattare på alla nivåer att förstå effekterna av ny teknologi. En regering kan inte längre förlita sig enbart på traditionella diplomatiska förbindelser för att främja sina intressen, hämta hem kunskap och värna om sina värderingar. En helt ny uppgift utkristalliseras, den av en teknologiambassadör.

Regeringar ska sätta gränserna. Den viktigaste uppgiften för teknologiambassadören är att förmedla de finländska värderingarna och våra medborgares och regeringens åsikter till de olika aktörerna. Lite karikerat uttryckt kanske att se till att demokratiska regeringar sätter gränserna för teknikindustrin och inte tvärtom. Även om motpartens folkrättsliga natur är aningen annorlunda, är det ändå fråga om traditionell diplomati där det förs en direkt och uppriktig dialog med motparten, i detta fall teknologiföretagen. De största företagen har sina egna ”diplomater” eller lobbyister inom ramen av FN och EU samt på andra platser där beslut fattas som kan påverka deras verksamhet. Det är mycket fråga om reglering och sättandet av olika normer och regelverk. Detta görs främst inom ramen för samarbete med andra likasinnade länder, genom att skapa nya allianser, genom multilaterala forum och partnerskap med andra intressenter som företag.

Diplomati är att bygga relationer och nätverk. Det är till sin natur en långsiktig handling där man inte nödvändigtvis ser att målen uppfylls omedelbart. De stora teknologiföretagen kommer att ha stort inflytande över hur den framtida världen utformas. Du kan antingen vara en utomstående betraktare när det händer eller så kan du arbeta för att Finland får de bästa möjligheterna att dra nytta av utvecklingen.

Artikelförfattaren har efter fem år som Finlands generalkonsul i Kalifornien utnämnts till ambassadör för teknologi och digitalisering vid Utrikesministeriet. Han medverkar regelbundet i Affärsmagasinet Forum.

5G når 76 procent av hushållen

Jämfört med många andra länder är finländarna storkonsumenter av mobildata. Det framgår av en översikt från Transport- och kommunikationsverket Traficom. I Finland fördelas dataanvändningen relativt jämnt mellan mobilnätet (47 procent) och det fasta nätet (53 procent), medan fasta nät står för en betydligt större andel i andra länder som statistikför dataöverföring, I till exempel Danmark ligger andelen mobildata på cirka 12 procent, i Tyskland och Storbritannien på cirka 5 procent.

Vid halvårsskiftet 2021 hade 76 procent av hushållen tillgång till SG med 100 megabits överföringshastighet (vid optimala förhållanden). Ett halvt år tidigare var siffran 67 procent. Däremot täcker 5G-nätet bara 5 procent av landarealen.

Uppgifterna baserar sig på information som Traficom samlat in från teleföretagen och andra källor.

Tre delar på ekonomipriset

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk veten skap till Alfred Nobels minne delas i år mel lan David Card från University of Califor nia, Berkeley, samt Joshua D. Angrist från

Massachusetts Institute of Technology och

Guido W. Imbens från Stanford University. Trion har visat hur så kallade naturli ga experiment kan användas för att besva ra viktiga samhällsfrågor, där det inte gå att undersöka orsakssamband med hjälp a randomiserade kliniska studier. Med hjäl av naturliga experiment har forskarna blan annat tagit fram ny kunskap om hur mini milöner och immigration påverkar arbets marknaden. Halva prissumman går till Da vid Card medan Joshua D. Angrist och Gui do W. Imbens delar på den andra halvan.

Ekonomipristagare de senaste tio åren 2020:PaulR Milgrom, Robert BWilso 2019: Åbhijit Banarjee, Esther Duflo,

MichaelKreme 2018: William D Nordhaus, PaulM Rome 2017: Richard HThale 2016: Oliver Hart, Bengt Holmströ 2015: Ångus Deato 2014: JeanTirol 2013: Eugene F Fama; Lars Peter Hansen,

Robert J Shille 2012: Alvin E Roth, Lloyd S Shaple 2011: ThomasS Sargent, Christopher

ASims

Källa: Kungliga vetenskopsakademien

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR B 2021