Dator radar för Emsalö lotsstation

Taggar: Orter: Emsalö

Efter det Finska vikens Decca-kedja blev färdig vid | årsskiftet 1970—1971 kan man anse att frågan om | elektronisk navigering på öppna havsområden längs våra | kuster lösts på ett effektivt sätt.

För de trånga och krokiga farlederna i vår skärgård är det svårare att finna effektiva elektroniska hjälpmedel.

En fattig mans version av hamnradar

Sjöfartsstyrelsen studerar olika möjligheter. Det datorradarsystem för lotsstationer som närmare beskrivs hä är blott en. Andra är att vidareutveckla nuvarande radarfyrsystem, eventuell kabelnavigering m m.

Lotsstationsradar

En avsevärd andel av grundstötningar sker i närheten av lotsplatser. Detta beror på att lotsstationerna i allmänhet är koncentrationspunkter för trafiken, belägna vid huvudinloppsfarleder från havet. Sjöfartsstyrelsen har därför utrustat alla viktigare lotsstationer med radar, för att man från lotsstationen skall kunna per radio ge råd och anvisningar till fartyg. Hittills har använts vanlig fartygsradarapparatur.

Människa — maskin

På en vanlig radar är det lätt att på skärmen få fram en bild av ett fartyg. Det är emellertid tyvärr ett rätt långt steg från att enbart se en bild av fartyget till att omvandla denna information till effektiv navigationsinstruktion. Man måste på ett eller annat sätt kunna ange fartygets läge så exakt som möjligt i förhållande till undervattensgrund och andra faror, vilkas radarsynbarhet kan vara nedsatt av olika störningar såsom sjögång, regn eller is.

Ett sätt är sk ”plottning”. Man mäter då på radarskärmen fartygets avstånd och riktning till lotsstationen, märker ut dessa på sjökortet, och finner sålunda fartygets läge på sjökortet. Detta är emellertid en besvärlig, tidsödande och inexakt metod.

En datamaskin dvs datorradar kan utföra plottningsuppgiften på bråkdelen av en sekund och med en mycket större precision än en människa.

Det finns tyvärr också andra moment i totalprocessen där det är svårt att få datorn att arbeta lika bra som en människa. Sådana moment är bla att särskilja det önskade målet från andra, som tex fyrar, andra fartyg, sjögång m m.

10

Emsalö lotsstation med radarmast

Forum 11/7 Även en datorradar har därför sin begränsning, och man kan inte utan vidare förutsätta att den ger en fullständig lösning på alla navigationsproblem.

Huvudfunktlonssätt

På Emsalö lotsstation är radarn via en sk videoextractor kopplad till en datamaskin. Denna följer automatiskt ett en gång utvalt fartyg och räknar om de av radarn avgivna polarkoordinaterna till kartesiska koordinater, så att den ena kartesiska axeln sammanfaller med den linje fartyget bör följa i detta farledsavsnitt. :

Till datorn har kopplats en siffertavla med följande uppgifter 1 raden: sidoavståndet = till = farledens mittlinje i meter, plus eller minus.

2 raden: längdavståndet till följande farledsknutpunkt i meter.

3 raden: en bokstav, A — E, angivande en viss farled, vidare numret 1—30 på följande och föregående farledsknutpunkt.

4 raden: En romersk siffra I—V angivande fartygets rörelseriktning i sidled.

Som huvudalternativ förmedlas ovanstående uppgifter per radiotelefon från lotsstationen till det assisterade fartyget.

Som andra alternativ kan informationen överföras direkt och automatiskt till fartyget utan talande. Detta fordrar en speciell apparat ombord. En semiportabel prototyp för en sådan med en vikt på 10 kg har framställts. Förhoppningsvis kan denna vikt möjligen i framtiden betydligt nedbringas, så att lotsen kunde

Forum 11/7 taga den med till assisterade fartyg, eftersom man kanske inte kan räkna med att många fartyg själv anskaffar en sådan.

Det är uppenbart att alternativet med automatisk informationsöverföring ger mycket stora fördelar.

Till datamaskinen är kopplad en teleprinter, som behövs för diverse initialkommandouppgifter. Den kan också användas för att automatiskt med 8—30

Datorradarns kontrollpulpet

Dator-redar för Emsalö lotsstatio sek. mellanrum fortlöpande anteckna det övervakade fartygets position med tidsangivelse.

Meter eller sjömil?

Det har förekommit en opinionsstorm av, skall vi säga 8 Beauforts styrka, bland lotsarna på Emsalö. Man säger att meter är till för landkrabbor, på sjön använder

Vänd i SFSR met man sjömil. Jag gillar själv sjömil. Det är en bra enhet om vi talar om 5, 2 eller 1/2 sjömil. Men här har vi att göra med. små avvikelser från linjen, Därför har vi i detta skede föredragit att låta siffertablån visa tex 20 m i stället för 11 tusendedels sjömil, som jag tror att inte ens de flesta sjömän uppfattar vad det är utan en omräkning till meter.

Men detta är en helt sekundär fråga i sammanhanget. Vi har mycket allvarligare svårigheter att lösa än så. Det finns mycket annat, som vi ännu kan få ändra på. Klarar vi det övriga, så skall vi nog också komma överens om meter eller sjörnil.

Möjliga tilläggsfunktioner

I denna ”första generationens datorradar”, för att använda en vanlig datorlitteraturterm, har vi medvetet valt att begränsa oss till absolut väsentliga funktioner. Vi vill uppnå enklaste möjliga skötsel och förhindra att operatören eventuellt drunknar i för mycket information. Man kan väl tänka sig sätta till. ett otal andra funktioner såsom e Beräkningar av kollisionsrisksituationer; i fallet Emsalö har vi uttryckligen bedömt att huvudproblemet är grundstötnings- och ej kollisionsrisk.

e Beräkning av lämplig hastighet för att fartyg skall mötas på lämpligt ställe.

• Beräkning av fartygs ankomsttid till hamn.

• Automatiskt larm om fartyget avviker för mycket från farledens mittlinje.

• Införande på resultattablån av sådana uppgifter som fartygens namn, dräktighet, längd, bredd, djup och hastighet.

Fattig mans hamnradar

I flera av de stora världshamnarna finns sk hamnradaranläggningar, som på ett eller annat sätt fullgör funktioner, som liknar de ovannämnda. Faktum är att modellen till Emsalös anläggning i viss mån tagits från ett moderniseringspro 1 jekt, som sedan några år föreligger för Rotterdams hamn. Det rotterdamska projektet har likväl tv av ekonomiska orsaker lagts på is, trots att den tekniska planläggningen torde vara fullt klar. Världshamnars anläggningar är likväl synnerligen dyrbara saker, vars pris kan rättfärdigas med att de betjänar en enorm trafik.

Emsalö, där trafiken i medeltal är ett fartyg per dygn, kan vi inte drömma om att lägga ned sådana kostnader. Vårt eget projekt har därför gått ut på att åstadkomma något, som jag döpt till ”en fattig mans version av en hamnradar”. För att uppnå detta har vi gjort följande e vi använder blott en radar i stället för en kedj e vi använder en standardfartygsradar av bästa klass, i stället för specialkonstruktioner, vilkas pris stiger till det mångdubbl + vi nöjer oss med en standardradarindikator, som bortlämnar sådana finesser som flera olika indikatorer, förstorade excentriska bildskärmar, elektroniskt = inritade = farledslinjer, elektroniska riktnings- och avståndsvisare m m.

Resultatet blev att kostnaden för Emsalös datoranläggning blev ca 400 000 mk, vartill kommer priset för två radarapparater, en 3 cm och en 10 cm med montage och antennmaster, sammanlagt ca 200 000 mk.

Som jämförelse kan nämnas att för själva farledsarbetena för denna farled, fördjupningar, uträtningar m m åtminstone har diskuterats belopp på många tiotals miljoner mark. Som en annan jämförelse kan nämnas att enligt en beräkning orsakade tankfartyget Raphaels grundstötning i tiden totalkostnader på ca 1 miljon mark.

Å andra sidan räknar jag mig inte till dem, som anser att det är lämpligt att ersätta farledsbreddningar och uträtningar med varningsapparatur. En aldrig så sofistikerad apparatur kan säkert inte ge samma skydd mot ett grund, som om man tar bort själva grundet. Jag önskar inte heller göra gällande att Raphael olyckan hade undvikits om vi då haft datorradarn. Men möligheten att undvika olyckan hade kanske varit något bättre.

Tillverkare

Efter att först ha underhandlat med vissa utländska tillverkare fann sjöfartsstyrelsen att Nokia Ab visade intresse för projektet och föredrog därför att lämna beställningen till denna inhemska firma som här gjort ett betydande utvecklingsarbete.

Skall hönan kackla innan ägget är värpt?

Denna bevingade frågeställning av Nikita Chrustjov besvarades av upphovsmannen nekande för den ryska hönans del i satellitsammanhang. För min del kan jag inte underlåta att sympatisera med NC:s synpunkt. För tidigt kacklande skruvar upp förväntningar, . som vid alla nya projekt riskerar att upplösas i intet. Det är därför med en viss motvilja jag på detta stadium skriver en artikel i saken. Men, massmedia fordrar sitt, och det har inte kunnat undvikas att rätt mycket i denna sak redan nått offentligheten.

Vi har tills vidare nått en del lovande resultat. Men det finns också symptom på rätt allvarliga begränsningar. Detta är ett försöksstadium. Jag måste varna för att dessa begränsningar under det fortsatta — utvecklingsarbetet = möjligen icke kan nedbringas till en sådan nivå, att Emsalös datorradar blir ett verkligt praktiskt arbetsredskap. I varje fall öppnar principen så intressanta och värdefulla möjligheter att det måste anses ha varit motiverat att nedlägga de kostnader, projektet fordrat.

Anläggningen är nu, efter förberedande prov i Helsingfors, sedan någon tid installerad på Emsalö, där den nu testas i praktiska förhållanden. Dessa försök beräknas pågå under många månader framåt, förrän apparaturen eventuellt anses mogen att tagas i verklig användning. (U Burmeister). O

Forum 11/74