Datorisering - ett villkor för konkurrenskraften

Taggar: Bolag: Valmet Personer: Hans Andersin Teman: datorisering

Ö Automationsgruppen, som med en direkt omsättning på 293 Mmk år 1980 stod för 9 procent av Valmets totalomsättning, är en brokig bukett av tillverkande enheter, försäljningsbolag och delägda samarbetsbolag.

Kärnan av tillverkande enheter bildas av Instrumentfabriken i Tammerfors, Märtarfabriken i Jyväskylä och fabriken i Sotkamo, som gör underleveranser åt de övriga bolagen. Störst i gruppen är dock dotterbolaget Datasaab-Valmet, som svarar för hälften av gruppens omsättning. Valmet står som största ägare med 63 procent av aktiestocken.

Den andra parten i bolaget, Datasaab AB i Sverige, har övergått i LM Ericssons ägo för att omvandlas till Ericsson Information Systems. De övriga samägd företagen i gruppen är de två softwarehusen Procons och Dataway, där Fiskars respektive Enso-Gutzeit är de andra intressenterna. Gruppen kompletteras av helägda försäljningsbolag i Sverige, Norge, Förbundsrepubliken Tyskland, Holland, Belgien och USA. Verksamheten har tre huvudlinjer: databehandling, processautomation och energiteknik.

Kontinuerlig sanerin — Saneringen av Valmet har inte drabbat automationsgruppen så dramatiskt som endel andra av Valmets grupper, berättar direktör Hans Andersin.

— Å andra sidan har vi redan i över två års tid systematiskt rensat upp bland våra produkter och produktionslinjer fö lans Andersin, Valmet: Mtorisering Vv ett villkor för konkurrens kraften

För att i framtiden hållas konkurrenskraftigt måste företaget i sina produkter och i sin produktion utnyttja datateknik och mikroprocessorer. Samma gäller utnyttjandet av robotar i produktionstekniken. För det tredje måste företagen vera hur man gör och lära sig förstå och använda ”skräddarsydda” LSI-komponenter. (LS = Large Scale Integration). Dehär tre ”teserna”’, som var kontentan av budskapet vid ett seminarium för företagsledare som Stanford Research Institute nyligen anordnade i USA, underskrivs helt av Hans Andersin, chef för Valmets automationsgrupp.

att koncentrera oss på det vi kan. Vissa udda saker hänger ännu med såsom röntgengeneratorer trots att vi annars lämnat sjukhussidan. Fast de nu går bra också på exportmarknaden får vi fundera noga på hur vi skall fortsätta på den linjen.

— Vår produktion av instrument, mätare och olika process- och automationssystem har blivit allt mer databetonad. Datainnehållet växer och programmeringen blir en del av själva tillverkningen. I detta avseende uppfyller vi kraven i den första tesen.

— Förändringarna i produktionen har medfört omställningar i personalen och ett stadigt behov av nyanställningar.

— Tillgången på kvalificerad personal är begränsad och blir lätt en flaskhals,

FORUM 13/81

Valmets produktion av process- och automationssystem har blivit allt mer databetonad. Datainnehållet växer och programmeringen blir en del av själva tillverkningen.

säger Andersin. Själva den tekniska och mekaniska tillverkningen kan rationaliseras långt, men produktionen av software är fortfarande ett hantverk. Hantverkarna får visserligen nya verktyg i orm av programutvecklings- och testsystem och nya programspråk som gör det lättare att strukturera problemen, men hantverkskaraktären består. Andersin utsträcker också hantverksjämförelsen till bristen på kvalificerad personal.

— Det är inte enbart ett utbildningsproblem. Utbildningen i databranschen börjar vara bra, speciellt på högskolenivå. Det är helt enkelt fråga om att databranschen kräver en speciell sorts äggning och begåvning, som inte alla har, precis som det krävs en särskild begåvning och handalag för tex en finmekaniker eller urmakare. Därför vore det viktigt att man genom dataundervisning i skolorna kunde få fram ett större underlag av folk med fallenhet för databranschen.

Bristen på kvalificerat folk är inte endast ett problem för industrin utan också för alla andra datakonsumenter.

Därför är det viktigt att de rekommendationer som teknologikommittén gjorde angående dataundervisning i skolorna förverkligas.

Och inte endast det förslaget, Andersin ser samtliga teknologikommitténs förslag som viktiga för vår framtida konkurrenskraft och anser att de som sådana borde förverkligas.

Industrirobotarna kommer

Hur svarar då automationsgruppens utveckling mot de andra teserna från Stanfordseminariet -— Tills vidare har vi industrirobotar endast inom olika skeden av produktionstestning. Senare kommer vi säkert att använda robotar också vid mekanisk hopsättning.

Beträffande skräddarsydda LSI-komponenter har Valmet tillgång till knowhow på området bl a genom att gå in med

FORUM 13/81

Både i produktionen och i de slutliga produkterna måste företagen i framtiden utnyttja datateknik och mikroprocessorer för at hållas konkurrenskraftiga.

en minoritetspost — 17,6 procent — i ett företag i Kalifornien, Robinton Products Ince. Robinton, som arbetar i Silicon Valley och är verksamt inom mätningsoch styrningssystem för energisektorn, dvs samma som Valmets mätarfabrik. Tyngdpunkten ligger dock på storkunder med bl a komplicerade mångtariffsystem. Företaget designar själv sina LSI-kretsar, som sedan ges ut för tillverkning hos andra.

Finländsk komponenttillverkning — Det viktigaste är att vi lär oss att handskas med olika avancerade komponenter och bygger upp know-how om deras design, anser Andersin.

— Ur annan än säkerhetspolitisk synpunkt finns det inte möjligheter att börja tillverka grund- och standardkomponenter som finns lätt tillgängliga i världen. Vi försöker i stället vidga inköpsbasen genom att gå utanför de traditionella kormponentleverantörerna i USA. Vi köper redan ganska mycket från Japan, och Sovjetunionen har också komponenter som är intressanta.

— Komponentimport från Sovjetunionen är intressant också ur handelspolitisk synvinkel, eftersom elektronikindustrins ofta stora inslag av importerade komponenter ibland är ett problem i Sovjetexporten med dess stränga regler om andelen inhemskt arbete i exportvarorna. Dessutom underlättas servicen i exporten dit.

Bristen på komponenter som ibland förekommit på marknaden är enligt Andersin inte något konstant problem.

— Den fluktuerar nu och då men det försöker vi motverka just genom att sprida inköpen. Jag hälsar också med tillfredsställelse Micronas-gruppens — Nokia, Salora, Aspo — planer på att starta komponenttillverkning just på den specialiserade, skräddarsydda sidan. Vi räknar med att kunna köpa den service vi behöver från dem.

Samarbete allt viktigar — För att företagen i Finland i framtiden skall kunna stå sig i konkurrensen behövs det inom elektronik och data, som inom andra branscher, samarbete.

Trots att man i vissa avseenden är konkurrenter finns det ändå möjligheter till samarbete, tror Andersin.

— Vi har t ex samarbetet med Nokia på stora instrumenteringsprojekt, vi har vissa bitar av helheten och de andra. Samarbetet är inte betjänt av några byråkratiska organisationer och organ. Lösare former fungerar bättre, säger Andersin.

Beträffande samarbetet med LM Ericsson via Datasaab-Valmet kan Hans Andersin ännu inte säga vad det konkret kommer att betyda.

— Äktenskapet är ännu så nytt. Det betyder dock inte att Valmet skulle gå in på telekommunikationssidan. Telekommunikationerna datoriseras allt mer och vi har mycket att lära av LME. Dessutom integreras systemen allt mer, och telekommunikation blir en allt viktigare del av processkontroll och datatekniken.

”Tillämpad grundforskning”

Utöver att det inte lönar sig att göra grundkomponenter i Finland sägs det också ofta att vi inte har råd att utföra grundforskning utan måste satsa på tillämpad forskning.

– Det är nog en sanning med modifikation, anser Hans Andersin, som tidigare varit professor i databehandling vid Tekniska högskolan.

-—- På elektroniksidan är det visserligen klart att vi inte har resurser att hävda oss i den verkligt förutsättningslösa grundforskningen. Å andra sidan kan vi inte hoppa in direkt och bara ägna oss åt produktutveckling, kunskapsgapet bli (Fortsätter på sid 23 9