Datorn kan inte tänka

av Christer Ekebom Forum 1985-17, sida 16-17, 06.11.1985

Taggar: Teman: artificiell intelligens

Datorn kan inte tänka — annu

Artificiell intelligens gör det möjligt att lösa problem som tidigare ansågs omöjliga. Den nya teknologin öppnar hisnande perspektiv. Detta framgick vid det seminarium om Al som Sperry ordnade i mitten a oktober i Nizza.

et existerar flera olika förslag till deD finition av artificiell intelligens, men ingen av dem kan anses vara helt korrekt. Begreppet artificiell intelligens är fortfarande något diffust, men populärt uttryckt är det frågan om mycket avancerad datateknik som för användaren ”verkar intelligent”. Användaren uppfattar datorn som en tänkande samarbetspartner. När det gäller informationsteknik, som datatekniken idag kallas, bör man vara försiktig med att dra långtgående slutsatser om utvecklingen. Den nya Al-teknologin låter lätt fantasin skena iväg. Al är i själva verket inte något mystiskt, aldrig tidigare skådat nytt tekniskt fenomen, utan ett resultat av en lång och mycket intensiv utveckling. Sist och slutligen är det inte fråga om någonting annat än en kraftigt ökad kapacitet hos såväl datorer som program och system.

Intensiv teknisk utveckling

Datorernas processorer har under årens lopp genomgått en revolutionerande utveckling, vilken som resultat har gett allt snabbare processorer med allt större kapacitet till ett billigare pris och med mindre fysiska dimensioner. Också minnesenheterna har blivit billigare och snabbare och minneskapaciteten har ökat mycket kraftigt. All detta innebär att datorerna under en rimlig tid kan utföra allt mer komplexa operationer. Därmed kan också programmen och systemen göras mer komplexa.

En dator har vissa inbyggda funktioner i sin egen elektronik. Hela elektroniken styrs dessutom av operativsystem, dvs ett ”basprogram” som helt enkelt styr funktionerna i datorn. För att datorn ska kunna utföra en meningsfull uppgift, måste den matas med ett program som definierar denna uppgift. Det är dessa program vi normalt kallar datorprogram. Tillsammans kan olika program bilda ett system.

Avancerade system ger Al

Då vi talar om Al, talar vi också om mycket komplexa program och system. Redan processorerna i sk intelligenta datorer är färdigt programmerade för mycket komplexa funktioner. Processorerna kan utföra en hel del operationer automatiskt, utan yttre styrprogram. Det här möjliggör mera avancerade operativsystem och därmed också mera avancerade program.

Den väsentligaste skillnaden mellan konventionell datateknik och Al är i sättet att kommunicera med maskinen. Tidigare byggdes programvaran upp kring den information som skulle behandlas. Programme Sperrys Knowledge System Center i Minneapolis, USA är högkvarteret för företagets Al-forskning. Centret sysselsätter ett sjuttiotal forskare.

raren ägnade sig åt frågeställningar om hur ett visst problem skulle lösas. Al gör det möjligt att koncentrera sig på själva lösningen. Tekniken har blivit resultatorienterad

Datorn som elev

I samband med artificiell intelligens kan man tala om självlärande program och system. Datorn deltar själv i programuppbyggnaden och programmen kan göras så komplexa att de helt eller delvis kan styra sig själva. Utåt ser det ut som om datorn kunde tänka eller lära sig saker och ting. Den förefaller att kunna dra logiska slutsatser av befintliga sammanhang och tidigare erfarenheter. Systemet kan jämföra tidigare resultat med det nyss uppnådda och dessutom jämföra omständigheterna och därmed dra slutsatser utgående från eventuella likheter eller olikheter. Systemet är försett med vissa regler och det kan själv generera nya regler på basen av ”grundlagen”.

Otvivelaktigt pårninner detta mycket om normal mänsklig intelligens.

Vi måste emellertid konstatera att vägen till en verkligt intelligent och tänkande maskin ännu är mycket lång. Än så länge behöver vi inte befara att datamaskinen möter oss vid kontorsporten på morgonen och lakoniskt meddelar att den har tänkt på saken

Larry Walker har till uppgift att utveckla och införa Al-teknologin inom Sperrys alla sektorer.

.

under natten och beslutat avbryta samarbetet på grund av användarens uppenbart otillräckliga intelligens…

H’snande framtida

Al-teknologin öppnar emeltertid hisnande perspektiv. Al-tekniken kommer att få en avgörande betydelse inom industrin. Det verkar uppenbart att produktionen på flera områden drastiskt kan ökas och göras förmånligare med denna nya informationsteknik. Detta gäller inte minst produktutvecklingen och forskningen där Al-tekniken redan nu kan erbjuda hjälp vid problemlösningar. En “intelligent” dator kan köra igenom en ofantlig mängd beräkningar och andra rutiner på mycket kort tid och framlägga färdigt beräknade resultat för forskaren, som sedan bara behöver ta ställning till dem. Forskaren kan därmed ägna sig åt sin viktigaste uppgift, nämligen kreativt tänkande. Datorn utför alla rutiner — också mycket avancerade sådana. Med hjälp av Altekniken kan den dessutom ”upptäcka” nya företeelser och orsakssammanhang, vilka i sin tur kan inspirera forskaren, eller eventuellt uppmärksamgöra honom på att han är inne på fel spår. Denna förmåga kan spara en hel del pengar.

Ju tidigare ett fel upptäcks, desto mindre blir skadan. Därför är det viktigt att nya procCesser, nya forskningsresultat, nya informationssystem osv testas så tidigt som möjligt

Bättre kontroll

Datorernas kompilatorer (översättningsprogram) kontrollerar normalt att ett program är korrekt, vad språket beträffar. Men en normal kompilator kan inte upptäcka logiska fel i programmet. Ett Al-baserat system kan ges förmågan att också granska Iogiska fel i programmet. Systemet kan också utföra mycket invecklade rimlighetstest och därmed upptäcka eventuella fel i ett tidigt stadium, innan de har hunnit ställa till med oersättliga skador.

Al-tekniken kan användas bland annat då man letar efter ”inbrott” i systemet. Då och då har man kunnat läsa i tidningarna om ungdomar och andra hobbyprogrammerare som lyckats komma in i topphemliga datanät. Sådana inbrott kan vara mycket svåra att spåra, men ett program baserat på Alteknologin kan utföra denna undersökning mycket snabbt och till och med förebygga otillåtna ingrepp genom att kontinuerligt bevaka systemet.

Al gör det möjligt att behandla synnerligen komplex information såsom röster och bilder. Det iorde inte vara helt omöjligt att förmå en dator att känna igen en person, dvs identifiera personen bland andra personer,

Intelligenta robotar kan i framtiden utnyttjas exempelvis i bilindustrin. De kan till exempel granska olika komponenter före sammansättningen och redan då upptäck utrustningar.

eventuella defekter, vilket självfallet avsevärt minskar servicekostnaderna och ökar tillförlitligheten hos den färdiga bilen.

Stor marknad

Ovannämnda applikationer är ingalunda fria fantasier eller spekulationer utan i allra högsta grad realistiska idéer, som delvis redan förverkligats. Utvecklingen på området är stadd i stark frammarsch och allt fler företag satsar helhjärtat på Al. Ett av dessa företag är datorföretaget Sperry som inledde sin verksamhet på området år 1984. Larry Walker fick i maj nämnda år i uppdrag att bilda en grupp inom koncernen med uppgift att dra igång forskningen och produktutvecklingen kring Al och introducera den nya tekniken i de andra divisionerna inom koncernen. Avdelningen, som leds av Larry Walker, kallas Sperry Knowledge System Centre. Avdelningen rapporterar direkt till Sperrys högsta ledning. Inom en nära framtid kommer artificiell intelligens att vara ett hett begrepp. Inom Sperry räknar man med att Al-marknaden i början av 90-talet ska vara värd ungefär fem miljarder USD, cirka 30 miljarder mark!

För tillfället satsar Sperry på sk expertsystem, ett slags förstadium till egentlig Al. Expertsystemen är snävare än egentliga Alsystem.

Christer Ekebom €

ALLSTRAP AB

Bandningsspecialist med hög kvalitet och ekonomiska lösningar

VÅRT PROGRAM ÄR e Liljendals Bruks kvalitets stålban e Liljendals Bruks plastband för manuell och automatisk bandning.

e Fromm hand-pneum. och automatiska bandnings e Strapex hand, elektriska semi-halv och helautomatiska bandningsutrustningar.

e Låsplomber, bandavrullare, snören och andra till branschen hörande produkter.

e Reservdelar, service, samt service hos kund,

OY ALLSTRAP AB

Atomvägen 5 E, PB 23, 00371 Helsingfors, TIx: 124916 allst sf, Tel. 90-56 23 50 —

FÖRUN 17/1985