Delårsrapporter och fallet Kemi
av Reginald Jägerhorn Forum 1978-13, sida 07, 13.09.1978
Taggar: Teman: delsrapporter
ledaren
Delårsrapporter och fallet Kem ’ DELÅRSRAPPORTER FRÅN FÖRETAG har på senare år blivit allt vanligare hos oss. Framför allt är det de börsnoterade bolagen som efter utländskt mönster velat komplettera årsredovisningsinformationen med en viss mellanrapportering under året. Syftet med en dylik mellanrapportering är bla att informera aktieägarna och aktiemarknaden om företagets ekonomi och framtidsutsikter i ljuset av det pågående årets resultat.
Någon ensartad praxis för hur innehållet i en delårsrapport ska utformas existerar inte hos oss. Tvärtom uppvisar delårsrapporterna ifråga om rapporterade data och informationsvärde en stor brokighet. Inte heller har de blivit föremål för revisorernas granskning. Som en form av delårsrapporter kan man betrakta de preliminära årsrapporter, översikter etc som en del företag sänder sina aktieägare strax efter årsskiftet i väntan på den slutliga årsredovisningen. Syftet även i detta fall kan givetvis inte vara annat än att öka intressenternas och då framförallt aktieägarnas insyn i bolagets verksamhet. Eller kan det? När man tar del av verkställande direktörens översikt för perioden 1 januari till 31 december 1977 för Kemi Oy, daterad i januari 1978, kan ma synvinkeln
WP” Svenska handelshögskolans rektor Lars Wahlbeck tog i sitt inskriptionstal -09-04 — som inledde högskolans 70:de läsår — upp den nya högskolelagen
Rektor Lars Wahlbeck
FORUM 13/7 och dess betydelse för den svenskspråkiga högskoleutbildningen.
— Antalet högskolestuderande uppgår nu till ca 74 000 och högskolelärarna till ca 5500, konstaterad professor Wahlbeck. — I den nya lagen, som sträcker sig fram till 1986, ange måltalet 60.000 för heltidsstuderande, och en lärartilldelning om i medeltal 120 per år eller totalt 1000 nya lärarenheter.
— Då vi beaktar förhållandena i andra länder, är en ökad lärartäthet hos oss motiverad: en undersökning på 60-talet visade att lärartätheten då var dubbelt högre än hos oss i bla Storbritannien och Sverige. Proportionerna i denna jämförelse torde inte ha ändrats i avsevärd grad. Inom handelshögskolorna gick det senaste är ca 25 studente bara konstatera att den till sitt innehåll avslöja öga eller intet om vad som endast någon månad senare skulle ingå i årsberättelsen.
En mellanrapport av detta slag är mera ägnad att skada än att hjälpa intressenterna. Medan öretagsledningen givetvis bör ha varit informerad om situationens allvar, gavs motsvarande informaion inte till småaktieägarna — och ett beteende av detta slag förknippas gärna med misstankar om inside spekulation. Man får hoppas att börsledningen inte varit overksam.
REGERINGENS FÖRSLAG till ny aktiebolagsla ingår inga bestämmelser om delårsrapporter, trots att lagutskottet uppmärksamgjordes på denn brist och avvikelse från strävandena till enhetlighet inom Norden. Det är beklagligt, att utskotte inte ansåg det vara motiverat att i lagen normera delårsrapporteringen för gruppen större företag på ett liknande sätt som man gjort i den svenska och norska aktiebolagslagen. Man får likväl hoppas, att om och när den nya aktiebolagslage träder i kraft, ett nytt syste ör snabba oc smidiga också partiella lagändringar blir möjligt.
per lärarenhet. Därför är det av vikt speciellt för handelshögskolorna att innehället i den nya utvecklingslagen realiseras. Den skulle betyda ett medeltal på under tio elever per lärarenhet för alla högskolor.
— Helt problemfritt kan lagen emellertid inte verkställas, framhöll professor Wahlbeck. — Den dämpade expansionen av antalet studerande har givetvis dikterats av arbetsmarknadsskäl, men har vissa menliga kon sekvenser. Den nuvarande studentkullen utgör ca 25 000, därtill kommer c 5000 med högskolebehörighet utgående från andra examina på mellannivå. Högskolor och institut kan kanske erbjuda 20000 utbildning där den nivåmässiga grunden är studentexamen celler motsvarande, men 10000 kommer att få en
Reginald Jägerhorn OO
Brain drain ett reellt ho lägre dubblerande yrkesutbildning, göra ingenting — eller utbilda sig utomlands. Vi kommer under ett decennium att ha en allvarlig obalans.
— Universitets- och högskoleämbetet i Sverige har i år i sin broschyr ”Högskoleutbildning för studerande från Finland” vänt sig till den finländska ungdomen. Huvudparten av all universitets- och högskoleutbildning i Sverige är ospärrad, vilket innebär en kännbar lockelse för våra studenter, speciellt då undervisningsspråket inte utgör något hinder. Det intresse österbottniska studenter visat för ekonomutbildning i Sverige ger anledning till bekymmer. Det konkreta förslag som inledande av filialverksamhet i Vasa 1980 innebär skall ses i detta ljus, sade professor Wahlbeck.