Demokrati får inte leda till studentdirigering av forskningen

av Karl Gustav Fogel Forum 1970-10, sida 16-17, 27.05.1970

Taggar: Teman: undervisning

PORTRAÄTTET

Professor Karl Gustav Fogel:

FORUM .

Demokrati får inte leda till stud entdirigering av forskninge — Det är stimulerande att vara rektor, ja inte enbart stimulerande, man kunde rentav säga att det är skojigt. Så här säger professorn i teoretisk fysik Karl Gustav Fogel, som i september senaste år tillträdde rektorsämbetet vid Åbo Akademi.

Kärnfysik och kärnans volymenergi är de problem rektor Fogel arbetar med som forskare — problem, som han kanske i mindre utsträckning hinner befatta sig med under sin tid som rektor.

Rektoratet är nämligen en uppgift som nästan helt lägger beslag på sin innehavares tid. Det kan därför knappast undvikas, att den egna forskningen och undervisningen får träda tillbaka under den fyraåriga rektorsperioden. Men å andra sidan ger rektoratet möjligheter till inblick och engagemang i frågor utanför det egna ämnesområdet. Det är här stimulansen kommer in.

— Ja, det stämmer. Jag är rätt intresserad av kulturpolitik och som medlem i Statens Naturvetenskapliga Kommission har jag främst engagerat mig för den naturvetenskapliga kultutpolitiken och det är därför givande att följa med det kulturpolitiska skeendet också ur en vidare synvinkel. Internationellt sett är Åbo Akademi en liten högskola. I Norden ligger den på nästsista plats före Islands universitet. Under det läsår som i dagarna avslutas fanns det 2 200 studenter i Akademiens rullor. Akademien är en privat högskola, men staten svarar numera för 75 procent av utgifterna.

— Jag antar att vi inom en snar framtid befinner oss i den situationen, att privata institutioner inte längre förmår prestera högklassig forskning och undervisning. Därtill fordras numera stora ekonomiska resurser. Jag tillhör visserligen inte Akademiens ekonomiska administration, men jag förmodar att den privata sektorn småningom kommer att finna det besvärligt att stå för de 25 procent av utgifterna som återstår sedan staten har erlagt sina 75 procent.

Men det lilla formatet har också sina positiva sidor. Samarbetet mellan lärare och studenter har alltid varit gott vid Akademien. Allt sedan 1957 har det funnits studentrepresentanter i fakulteterna. Akademien var till och med den första högskola i landet som införde detta embryo till högskoledemokrati. Umgängestonen mellan professorer och studenter är gemytlig och atmosfären är trivsam och avspänd. Diskussionen och debatten kring den planerade högskolereformen har naturligtvis nått Akademien. Men här har det i allmänhet inte debatterats så förfärligt mycket utan det har mera varit fråga om diskussioner i bästa samförstånd. Det har alltså gått lugnare till än på en del annat håll.

16

Professorn i teoretisk fysik Karl Gustav Fogel.

— Vi har inte haft några strejker vid Akademien. Här känner vi våra studenter och studenterna känner sina lärare. Enligt min uppfattning löper samarbetet friktionsfritt, påpekar rektor Fogel, som emellertid inte är helt tillfreds med demokratiseringstendenserna.

— Det skulle vara olyckligt om den planerade demokratiseringen leder till en studentdirigering av forskning och val av forskningsuppgifter. Studenterna besitter inte de kunskaper och den överblick som krävs för uppgifter av det här slaget. Rektor Fogels tid och omsorger ägnas dock inte enbart Akademien och dess angelägenheter. I flere år har han varit medlem av Finlands svenska högskoleberedning, en institution med uppgift att planera och samordna den högre utbildningen på svenskt håll i vårt land.

— De svenskspråkiga studenterna bör såvitt möjligt beredas undervisning på sitt modersmål, men våra jämförelsevis små resurser innebär naturligtvis, att vi inte kan erbjuda dem en undervisning av samma omfattning, som står de finskspråkiga

Forum 10/7 t ,.

. studenterna till buds. Därför förmodar jag, att vi i framtide blir tvungna att ytterligare koncentrera undervisningen till vissa primära och väsentliga områden. Först och främst bör vi inrikta oss på att skapa en livskraftig och ändamålsenlig lärarutbildning.

— Också den specifikt finlandssvenska kulturens behov och intressen bör beaktas vid undervisning och val av forskningsuppgifter. Det här gäller alltså den lägre undervisningen. Däremot är den högre utbildningen — forskarutbildningen — inte språkbunden.

Under rektorsperioden är Karl Gustav Fogel befriad från hälften av sin undervisningsskyldighet. Det är alltså sällan han just nu hinner vistas på sin institution i Akademiens nybygge Gadolinia, som togs i bruk senaste höst. Vid institutionen verkar för närvarande en handfull forskare, som arbetar i nära kontakt med varandra. Forskningen vid Institutet för teoretisk fysik utförs nämligen i stor utsträckning i form av grupparbete. Arbetet löper snabbare undan när man kan ta del av sina kollegers synpunkter, på det sättet undviks en del onödiga misstag.

Kärnfysik och kärnans volymenergi är rektor Fogels specialgebit och det är den här sektorn av den teoretiska fysiken, som är föremål för gruppens forskningsarbete.

Inom den teoretiska fysiken sysslar man enbart med grundforskning. — Laboratorier och annan teknisk apparatur begagnar vi oss inte direkt av. Vårt hjälpmedel är matematiken. Men arbetet försiggår självfallet i intim kontakt med experimentalfysikerna. På basen av experimentresultat bygger vi upp en modell eller en teori, som logiskt förklarar experimentresultaten. På det här sättet inlemmas vår kunskap om det fysikaliska skeendet i en logisk byggnad.

De flesta vetenskapsmän anser, att forskarutbildningen ger den mest angenäma kontakten med studenterna. I och med att studentens kunskaper ökar blir han med tiden sin lärares kollega. Från att ha varit enbart en tagande part förvandlas han småningom till en givande part.

Just i det här avseendet bör rektor Fogel vara lyckligt lottad. De flesta studenter, som söker sig till hans institution går nämligen in för forskarbanan. På sin höjd två, tre akademistudenter väljer årligen teoretisk fysik som huvudämne. Det är för övrigt ungefär vad marknaden kan svälja. Det stora flertalet av dem som får sin utbildning vid Institutionen för teoretisk fysik gör akademisk karriär, men det finns också teoretiker som har placerat sig inom industrin.

Många vetenskapsmän klagar över hur illa ställt det är med de resurser forskning och vetenskap förfogar över. Men rektor Fogel anser, att hans forskningsgren har det rätt väl förspänt.

— Sedan fem år har vi här i Finland en egen forskningsinstitution, nämligen Institutionen för teoretisk fysik vid Helsingfors universitet, i vars anbete alla universitet i Finland deltar.

Forum 10/7 — Något systematiskt samarbete med industrin har vi däremot inte, men vissa industriella fonder brukar ge den teoretiska fysiken sitt stöd. Som varje annan grundforskning har den teoretiska fysiken ett inflytande på den tekniska utvecklingen.

— Finland är också medlem i Nordita — det samnordiska institutet för teoretisk atomfysik i Köpenhamn. Dit sänder vi våra unga män och där erhåller de en fortsatt forskarutbildning. En utlandsvistelse av det här slaget har gett värdefulla impulser åt alla teoretiker i vårt land. Överhuvudtaget borde alla människor ges tillfälle att resa utomlands för att erhålla nya intryck.

Den teoretiska fysiken är en internationell vetenskap. Kontakten mellan forskare från olika länder är intensiv. För rektor Fogels del har kontakterna mest gått västerut.

— Till en del beror det på, att jag i början av min bana vistades i USA. Det var också under USA-tiden jag fick impulserna till de forskningsprojekt vi är sysselsatta med på min institution. Sedan dess har jag stått i ständig kontakt med forskare som företräder samma område, bland annat via Nordita, som är en träffpunkt för hela världens teoretiker. OD

I professor Karl Gustav Fogels forskarteam ingår bl.a. fil.dr Sven-Olof Bäckman och fil.lic. Ole Sjöberg.

17