Den ekonomiska tillväxten fortsätter i maklig takt

av G. M-z Forum 1972-19, sida 30-31, 29.11.1972

Taggar: Teman: ekonomi

MERCATOR

Regeringens konjunkturteori är föråldrad

Den ekonomiska tillväxten fortsätter i maklig tak + Mercators index för den produktiva aktiviteten låg i jull 4 procent och i augusti 3 procent högre än för ett år sedan. Den ekonomiska tillväxten fortsätter alltså i samma måttliga takt som förut, någonstans mittemellan recession och högkonjunktur.

Bilden av en måttlig eller dämpad men tämjigen stabil ekonomisk tillväxt överensstämmer mycket illa med regeringens planer på konjunkturstabiliseringsavgifter. Regeringen tror att vi fortfarande har klara femåriga konjunkturvågor som lätt låter sig förutsägas. Regeringen lever tyvärr i fel decennium.

Vad vi nu i verkligheten tycks ha framför oss är variationer kring en fortsatt ekonomisk tillväxt. De årliga variationerna är ganska måttliga och de är långt ifrån regelbundna. Vad vi med en ganska stor sannolikhet vet är endast att det efter svagare år på nytt följer bättre år. Men det är inte lätt att förutsäga när de skall börja och hur stark upphämtningen blir eller hur långvarig. Konsumtionen växer stabilt men investeringsvågorna växlar med den ekonomiska politikens infall. Och just nu väntar man på EECfrihandeln. . Konjunkturförutsägelserna blir inte lättare av att den officiell ekonomiska statistiken blir allt osäkrare i samma takt som näringslivet blir mera diversifierat och rörligt. De årliga korrigeringar som statistikcentralen tvingas göra i sina serier är såpass stora att det inte är lätt att med hjälp av den officiella snabbstatistiken entydigt säga i vilken eventuell konjunkturfas vi för närvarande befinner oss. Det är kanske inte någon tillfällighet att finansministeriets folkhushållningsavdelning har blivit allt försiktigare och vagare i sina förutsägelser. Den har goda skäl till detta. Det blir allt svårare att spå. |

Såsom professor Meinander med. all rätt har påpekat i en artikel i Ekonomiska Samfundets Tidskrift så bygger lagförslagen om konjunkturavgifter på en orealistisk grund. Konjunkturvariationerna är inte mera av den klart prognostiserbara typ som gjorde en renodlad konjunkturpolitik möjlig.

Korrigeringar för 1970 och 1971

Den årliga nivåkorrigeringen av Mercators index har här åter utförts med ledning av statistikcentralens nationalinkomststatistik. De definitiva siffrorna för år 1970 visar att den marknadsberoende

MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948=100 Är Totalindex Jordbruk Skogsbruk Industrl Byggnads- Handel Samfärdsel resp. verks. mån. — per arbetsdag (100.0) (23.6) (12.8) (35.8) (8.7) (12.1) (7.2) 1987 231 142 125 309 230 289 228 1968 287 144 121 324 222 283 228 1989 260 148 144 367 238 313 254 1970 1283 14 156 1411 1256 1338 1272 1971 1287 141 149 1421 1250 1354 1274 170 AA 72 170 7 172 171 172 17 172 1 172 VA 72 OA 72 7 172 | 267 285 293 270 280 288 124 128 218 159 428 446 281 240 285 342 220 239 I 287 275 302 292 s280 32 126 132 277 223 8392 496 207 217 330 385 235 258 Ul 285 257 311 272 s267 315 126 129 248 200 ++s373 480 +osi70 208 333 385 244 — 270 IV 283 293 300 300 2038 301 184 — 137 198 188 440 — 454 198 211 349 369 285 264 Vv 279 300 300 274 286 308 143 149 144 134 425 — 450 216 225 369 389 262 319 VI 272 286 204 281 295 303 157 156 116 89 424 — 438 259 262 366 416 304 — 354 Vil 233 240 250 241 243 247 154 149 50 36 at7 33 270 271 332 370 330 375 vil 275 278 287 272 281 298 153 151 59 55 417 441 298 “299 331 393 307 331 IX 284. 297 293 — 304 156 88 459 310 366 286 Xx 293 306 297 302 147 108 467 303 368 274 XI 294 303 208 313 138 129 482 291 382 27 Xl 309 301 304 — 303 132 156 436 252 445 290

Anm. 1 totalindexen per arbetsdag har variationerna i månaden utrensats. I övriga serier har endast variationerna i totala antalet dagar i månaden utrensats medan helgdagarnas sänkande inverkan på produktionsvolymen fått kvarstå. De inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppernas vikter. ”) Preliminär siffra, !) Korrigerad siffra eller serie. s) Strejkpåverkad siffra.

30

Forum 19/197 delen av nationalprodukten, den som Mercators index försöker registrera, ökades inemot 9 procent och inte drygt 8 procent såsom ursprungligen beräknades. För totalindexen har pålitligheten inte desto mindre varit god, Faktiskt låg vår slutliga notering ännu närmare den ursprungliga än den mellannotering som gjordes med ledning av den preliminära officiella statistiken.

“Inte mycket sämre tycks framgången vara för år 1971. Mercator totalindex låg inemot 2 procent över 1970-års nivå enligt den nu korrigerade statistiken medan vi tidigare uppgav drygt 1 procent som tillväxttal.

Svårigheterna gäller alltså inte främst uppgifterna för den totala ekonomin, utan för branscherna. När man ännu efter den första officiella korrigeringen av industrivolymen med ett par procent får lägga till ytterligare en procentenhet vid den definitiva korrigeringen, är det klart att de preliminära siffrorna inte är fullvärdiga. För andra delbranscher har man ännu större svårigheter.

För år 1971 har skogsbrukets, industrins och byggnadsverksamhetens siffror korrigerats uppåt. Jordbrukets, Handelns och samfärdselns siffror har däremot koörrigerats nedåt.

År 1971 var alltså näringsgrenarnas tillväxt följande:

Jordbruket + 0 Skogsbruket —5 Industrin + 3 Byggnadsv. —2 Handeln + 5 Samfärdseln +1 Totalt + 2

Den långsamma tillväxten år 1971 berodde självfallet framförallt på strejkerna. Det är därför i år lätt att överträffa fjolårets års notering som var minst två procentenheter lägre än vad den borde ha varit, Utan strejk skulle vi i fjol ha haft 5 och inte 2 procent. Om ökningstakten i år blir drygt 5 procent i årsgenomsnitt villket förefaller troligt, så motsvarar det alltså inte mera än 3 procent om strejkerna 1971 inte hade varit.

Men skall man kalla det recession om den ekonomiska tillväxten är 3 procent? När har man i så fall högkonjunktur då konjunkturavgifter skall håvas in? Krävs det kanske mera än 7 procent ekonomisk tillväxt? Eller 8 procent, för att gardera oss för fel i statistiken? I så fall hade vi kunnat ta in konjunkturavgifter endast under året 1969. Det blir inte mycket att dela ut.

Kapltalvaruhandeln i kometökning

Svårigheterna att bestämma konjunkturläget blir faktiskt allt större ju mera regeringen försöker påverka konjunkturerna. Detta framgår just nu klart ur handelsstatistiken. Punktskatten ledde år 1971 till en dämpning i försäljningen av konsumentkapitalvaror. Nu i sommar visar omsättningen i stället en så mycket större ökningstakt. Detaljförsäljningen av bilar var i augusti 86 procent större än föregående år vid samma tid. I partiledet var bilaffärernas ökning 100 procent,

Om den rätt starka ökningen i partiförsäljningen inom järnvaruoch byggnadsmaterialbranschen också byggde på att punktskatten stör jämförelserna är inte gott att veta. Är man optimist så ser man det som ett tecken på bättre byggnadskonjunkturer, trots att byggnadsstatistiken är nedstämmande. Industrins produktion av byggnadsmaterial har faktiskt börjat öka, så optimismen är inte helt utan underlag.

Men något pålitligt underlag för konjunkturoptimismen ger handelns siffror inte, Visserligen var partihandelns volym i augusti 14 procent större än för ett år sedan, vilket ger omkring 10 procent ökning räknad per arbetsdag. Men denna ökning beror i alltför hög grad just på konsumentkapitalvarornas tillfälliga ökning. En så viktig grupp som textil- och beklädnadsgrossisterna ökade omsättningsvolymen per arbetsdag med endast omkring 4 procent,

Forum 19/197 h + Liknande var utvecklingen inom detaljhandeln. Varuhusen håde en ökning om hela 15 procent per arbetsdag, men textil- och beklädnadsaffärernas volymökning per arbetsdag var endast omkring 4 procent.

Nedslående byggnadssiffror

Byggnadsstatistiken för andra kvartalet har inte många ljuspunkter. En av dem är dock att stocken av pågående bostadsbyggen var 10 procent större än året förut. Men byggnadskuben för bostadsbyggen som startade under andra kvartalet var sjunkande, 6 procent mindre än vid samma tid föregående år. Så framtidsutsikterna är inte helt lovande.

Kuben för pågående industribyggen var densamma som för ett år sedan, och de nytillkomna projekten nästan 20 procent mindre än i fjol För affärsbyggnader var läget ännu sämre. Pågående byggen visade en minskning om 15 procent, och summan av nya projekt minskades med 20 procent. Att inte heller de offentliga byggena expanderade är oväntat. De pågående byggenas kub sjönk med 10 procent och de nystartade projektens med 20 procent. Har kassan börjat sina också hos stat och kommuner Ått staten har börjat bli försiktig antyds av siffrorna för vägbyggen. Antalet vägarbetare i statligt arbete var vid utgången av augusti’ endast 1 procent större än för ett år sedan. Har nedskärningen kanske börjat litet för tidigt?

Stockavverkningarna expanderar

Sommarmånaderna är normalt dödsäsong inom skogsbruket. Men i år var aktiviteten inom avverkningen av grovt timmer ovanligt stor, dubbelt större än i augusti i fjol. Detta gäller både sågstock och fanervirke. Råvirkeslagren inom sågindustrin har tydligen krympt ihop alltför starkt och dessutom har man kunnat komma överens om prisrekommendationerna.

Att prisöverenskommelsen saknades för pappersved resulterade däremot i en minskning av avverkningen av klenvirke. Volymnivån var endast 40 procent av fjolårets. Någon totalökning inom skogsbruket uppnår vi inte förrän pappersvedens prisfråga har avgjorts. Men den ökade timmeravverkningen gör i alla fall att fjolårets kraftiga totaltninskning inte mera fortsätter.

Skogsindustrin ökar långsamt

Totalproduktionen inom industrin expanderar fortsättningsvis ganska långsamt. Inte ens träindustri har någon stark aktivitetsökning. I augusti upplevde träindustrin rent av ett direkt bakslag, en minskning om 4 procent. Även om detta uppenbarligen var. tillfälligt, så är det lika klart att träindustrin fortfarande är stagnerande. Men att man ökar råvaruanskaffningen genom ökade skogsavverkningar visar i alla fall att man ökar sin beredskap för bättre tider, trots att dessa inte ännu har kommit.

Inom pappersindustrin är läget något bättre, men expansionen är trots allt ganska måttlig. I augusti sjönk expansiontakten tillfälligtvis ned till knappa 3 procent per arbetsdag.

Inom flertalet övriga branscher är produktionsökningen ganska trög. Och inom metallindustrin går man fortfarande direkt bakåt. I augusti var metallindustrins produktionsvolym per arbetsdag 6 procent mindre än för ett år sedan. Inom övriga industrigrenar kunde man däremot uppnå en ökning om något över 4 procent.

En av de branscher som bidrog till ökningen var oväntat nog ler-, glas- och stenvaruindustrin. Där var produktionsökningen per arbetsdag uppe i 9 procent. Detta tyder som tidigare nämnts på att byggnadsverksamheten trots allt står inför bättre tider även om dessa inte ännu har visat sig i byggnadsstatistiken.

Sjötransporterna ökar åter

En indikator som inger vissa förhoppningar om ökad aktivitet i vår ekonomi är sjötransporterna. Deras tillbakagång senaste vinter Vänd!

Cal