Den gråa ekonomin expanderar
av Christian Sundgren Forum 1985-18, sida 06-07, 20.11.1985
en gråa ekonomin expanderar
Kritiken mot BNP-begreppet ökar. Siffran säger inget: om kvalitativ utveckling och mänsklig välmåga. Det är inte längre varubehovet som styr samhällsutvecklingen. Nu är drivkraften samarbete och utbyte av tjänster inom informations- och servicesektorn. BNP-siffran missar alltså en allt större del av samhällsaktiviteterna. Och vad värre är, den missar just det som expanderar: den gråa ekonomin.
en allvarligaste kritiken mot natioD nalekonomernas älskade bruttonationalprodukt är att att den inte säger någonting alls om utvecklingen. Den säger ingenting om människornas välmåga. Den står endast för de varor och tjänster som har sålts på marknaden under ett år. Vi tar steget in i informationssamhället, men häller kvar BNP-begreppet. Det passade mycket bättre som utvecklingsmått, då materiella produktionsvärden var viktiga, dvs när det gällde att klara av agrarsamhällets grundbehov och industrisamhällets varubehov.
Diagram 1: Den dolda monetära sektorn i USA ekonomin. (Källa: Feige, 1980)
Hälften av arbete sker utanför BNP
Informationssamhällets nya prioriteringar av inre värden. Människornas möjligheter att bättre tillgodogöra sig fritiden. Ökade kunskaper och bredare utbildning. Innehållsrika fritidsaktiviteter för att fylla luckan efter monotont rutinarbete. En bättre fördelning av arbetet i hemmasektorn mellan män och kvinnor. Möjligheter att föra arbetet närmare bostadsmiljöerna — igen — med den nya datatekniken. Allt detta gör att BNP-siffran allt sämre beskriver vårt sam 1959—279, samt tillväxttakten i den formell hälle. Det betyder också att en ekonomisk politik som baserar sig på BNP-siffror och förändringar i dem kan slå helt fel.
För det första registrerar inte BNP de samhällsaktiviteter som sker inom den gråa sektorn, eller för att använda ett mer neutralt ord: inom den informella sektorn. Och här sker hälften av allt arbete eller en tredjedel av BNP! Det enligt Lars Ingelstam på Sekretariatet för Framtidsstudier i Sverige, som ingående försökt beräkna samhällets totala arbetsinsatser.
Grå sektorn inte bara fiffel Den informella ekonomin består av arbete som utförs i hemmen eller utanför. Det kan gälla matlagning, barnpassning eller talkoarbete i bästa grannsämja. Här kan man utnyttja pengar eller inte. Här kan det vara frågan om helt lagliga transaktioner, eller olagliga, såsom ”svarta” tjänster.
Inom den informella sektorn jobbar människor frivilligt elier ofrivilligt. Ungdomar, som inte kommer in på arbetsmarknaden, kan hitta någon vettig sysselsättning på den gråa marknaden. Likaså kan marginalgrupper som stötts ut från arbetsmarknaden göra en meningsfull insats här — tex förtidspensionerade som passar barn.
Det intressanta är att den informella sektorn växer väldigt snabbt. Hur snabbt, visar diagram 1 som beskriver tillväxten av den informella ekonomin i USA. Allmänt har man i försök att uppskatta den informella ekonomin kommit till att den motsvarar 10 procent av BNP I Finland kan den grå sektorn alltså omsätta hela 30 mrd mk i året.
Beakta grå sektorn i ekonomiskt politik
En ekonomiminister som inte beaktar den gråa sektorn, kan vara säker på att budgeten inte kommer att fungera som tänkt. För det första är det möjligt att de ekonomiska utsikterna ter sig dystrare, då tillväxten i den grå sektorn inte beaktas. M a o kan en expansiv pofitik slå fel och bidra till inflationen. Stimulans- och sysselsättningsstöden kanske överadrivs, vilket ökar budgetunderskottet.
Överhuvudtaget är det viktigt att inse hur den gråa ekonomin förhåller sig till den öppna/formella ekonomins utveckling. Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson visar i sin bok Ekonomi för 90-talet att man kan indela ekonomins utveckling i tre faser. Först växer den formella ekonomin snabbt, medan den informella stagnerar. Det skedde på 50-talet med den snabba industriella tillväxten och kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. Under en sådan period överskattas den formella ekonomins tillväxt.
Den andra fasen är en period där de två delarna av ekonomin växer i samma takt. Däremot kommer den informella ekonomin att växa snabbare | den tredje fasen. Den beskriver en stagnerande industriproduktion med växande informell ekonomi.
18/1985 FORUN,
Figur 1: Strukturornvandlingens onda cirkel.
Den gråa ekonomin expansiv Skattemyndigheterna vill gärna få kontroll över den grå sektorn. Och helt riktigt — de svarta affärerna ökar skattetrycket för de ärliga. Men det finns mycket annat positivt inom den informella sektorn som går upp i rök om skattemyndigheterna får ett grepp över sektorn. Det är ju här som det egna initiativet fortfarande lever. Det är ju här som många utstötta finner en mening i livet. Det är även möjligt att man just med den gråa sektorn kan få en bättre balans på den formella ekonomin och sätta stopp för den offemliga sektorns stigande utgifter.
Många av utgifterna är ju en form av stödkostnader för den ekonomiska tillväxten. De sociala och ekologiska problem, som en kortsiktig ekonomisk tillväxtpolitik skapar, blir allt dyrare att klara av. Hur trycket på den offentliga sektorn hänger ihop med kraven på ökad expansion visar figur 1 med den onda cirkeln.
Ett sätt att bryta denna onda cirkel är att satsa på den informella sektorn. Det minskar trycket på den offentliga sektorns expansion, vilket i sin tur möjliggör en ny ekonomisk politik (figur 2).
En politik som bygger på bättre balans mellan de olika samhällssektorerna och som gör de lokala ekonomierna mer oberoende, borde all ekonomisk politik sträva till. Vad är det t ex som säger att det är ”utveckling” då den marknadsinriktade varuoch tjänstesektorn växer på bekostnad av produktion som sker för eget bruk eller inom boendemiljö? Är det inte snarare ett tecken på framsteg, om man med ökad hemmaproduktion kan minska behovet av resurser som säljs på marknaden?
Gråa sektorn skattefri I den ekonomiska politiken borde man alltså inte bara beakta den informella, gråa sektorn, utan se till att den får stöd. I synnerhet i vårt land med svårigheter att skapa sysselsättning I avfolkningskommunerna kan den informella ekonomin och stöd till den visa på utvägar.
(TD) Produktion för eget bruk eller byte av tjänster inom hemmasektorn borde vara skattefria.
FÖRUN 18/1985
Det är helt naturligt om man ser till den kreativitet som finns i denna sektorn, och som borde stimuleras. Likaså kan en växande informell sektor bara bidra positivt till samhällsutvecklingen. Stabilare miljöer och socialt förankrade människor klarar sig på egen hand, och behöver inte offentliga tjänster.
- Skattefrihet för mindre arbetslag.
QQ Rätt för pensionerade och studerande att arbeta inom den informella sektorn skattefritt.
0 Kortare och mer flexibla arbetstider gynnar arbetet inom den informella sektorn.
GG) Större facklig förståelse för arbetet inom fritidssektorn skulle göra det möjligt för fler att bidra med sitt kunnande inom den gråa sektorn.
Alla dessa reformer och attitydförändringar krävs, för att den informella, gråa ekonomin skall få en större andel i samhällsekonomin och sätta fart på samhällsutvecklingen.
Fritt fram för egna lokalekonomier
Senaste nytt för att sätta sprätt på den lokala närekonomin, och se till att pengarna hålls inom den, är bildandet av egna lokalvalutor. Varför skall man låta pengarna rinna iväg till bank- och företagspalatsen i söder, när man kan se till att pengarna hålls kvar på hembygden och skapar arbete där det behövs!
Det här borde skattemyndigheterna egentligen inte läsa. Det är nämligen så enkelt att skapa lokalekonomier som GQe tillsvidare inte kan komma åt. Persondatorerna som blivit allt billigare öppnar dessa möjligheter.
Såhär går det till: På lokalnivå, inom en kommun eller by, kommer man helt enkelt överens om att bilda ett gemensamt datakontosystem. För en liten summa kommer man med i systemet och får ett eget konto. Här införs alla tjänster som medlemmarna byter sinsemellan. Pengar cirkulerar inte alls i systemet. Men var gång du tar emot en tjänst registreras tjänstens värde på ditt kontonummer. Nu är du skyldig att i din tur göra en mottjänst av samma värde. Den
Figur 2: Det stabila samhällets goda cirkel.
kan du göra för samma person som gjorde dig en tjänst eller för någon annan medlem i systemet. Enkelt!
Priset för varje tjänst kommer man naturligt överens om på förhand. Man kan ju räkna i mark för att göra det enklare, men några riktiga pengar rör det sig inte om. Varje tjänst bara anmäls telefonledes till kontosystemet. För att hålla koll på det hela, får man regelbundet kontoavdrag med ett saldo över gjorda och emottagna tjänster För att ingen skall utnyttja systemet fel, får det inte bli alltför stort gap mellan de tjänster man tagit emot och de tjänster man gjort.
Tänk vilka möjligheter det ger! En timmerman kan sätta in en dörr hos läkaren. Läkaren kan i sin tur se till tiimmermannens fru. Ortens ungdomsledare kan få lektioner i franska som mottjänst för extra fotbollsträningar med traktens tonåringar osv osv. Allt klareras sedan på det gemensamma kontosystemet.
Experimen i Kanada
Dethär är inte utopi. Lokala valutasystem har recan fungerat i två år i Kanada. Tillsvidare inom relativt begränsade områden med rätt få medlemmar, men nu är ett nytt kontosystem under uppbyggnad i Vancouver, Det blir det första experimentet I stor skala. Hela 150 000 konton skall datasystemet inrymma.
Det är inte alls sagt att det är bra med så stora system. Idén är ju att de skall vara ett lokalt alternativ till den traditionella penningekonomin och främja närsamhällets informella ekonomi och den lokala sysselsättningen.
Att Iokalvalutan har en bra effekt på lokalekonomin, visar redan erfarenheterna från Kanada. När konjunkturerna är sämre och arbetslösheten ökar, utnyttjar man kontosystemet med dess tjänstebyten i större utsträckning. Systemet dämpar alltså lågkonjunktureffekterna på de orter där ett sådant finns!
Hur skulle det vara att sätta igång och starta egna lokalekonomier i Svenskfinland — ingen dålig idé eller hur?
Christian Sundgren 9