Det här betalar du för
av Peter Nordling Forum 1987-07, sida 09, 16.04.1987
Det här betalar du för
Byggherrens andel av de totala byggnads kostnaderna har ökat mera ön tomtens. Däremot används en allt mindre del av pengarna till att betala underleveranser. Bla detta framgår ur en undersökning om bostadsprisernas sammansättning so näringsstyrelsen gjor.
1980—384, utgör byggmaterialet oc tillbehören lejonparten av kvadratmeterpriset för en bostad. För höghusen ligger medeltalet på drygt 44 procent och för radhusen på 38 procent år 1984.
Materialets andel i räkningen för ett bygge kan dock variera märkbart från företag till: företag. Det beror dels på valet av produktionsmetod, dels på att en del lokala byggnadsföretag bokfört kostnaderna för
E nligt undersökningen, som gäller åren
Kvadratmeterpriser för bostäde 198 mk Helsingfor höghus radhus Esbo höghus radhus Kotka höghus radhus Björneborg höghus radhu 6 230 584 5279 615 2676 270 2762 2818
Genomsnittpriserna baserar sig på skuldfria försäljningspriser under det sista kvartalet under åren 1984 och 1986.
FORUN 7/198 underleverantörer som materialkostnader.
Att märka är också att materialkostnaderna steg fram till 1982 för att följande år sjunka kraftigt så att de utgjorde endast ca 33 procent av totalkostnaderna. År 1984 var man tillbaka på samma nivå som två år tidigare och här börjar lönsamhetsproblemen för byggindustrin.
Vad vågrörelsen berodde på framgår inte ur undersökningen.
Arbetskrävande radhus
Under hela första hälften av 80-talet utgjorde lönerna mellan 14 och 15 procent av kakan. Medeltalet för 1984 ligger dock på 16 procent, något som ytterligare påverkat lönsamheten i branschen.
Att bygga radhus har under hela perioden varit dyrare än att bygga höghus om man ser till arbetskraften. Under 1984 var skillnaden ca fyra procentenheter.
Då det gällr arbetet, men framförallt då det gäller materialet varierar andelarna från år till år. Variationerna beror på i vilken utsträckning man använt element.
Underleveranser tung post
Den tredje stora utgiftsposten i byggandet är underleveranserna. De består vanligen av el-, VVS- och målningsarbeten. För hela femårsperioden är andelen kring 20 procent av byggets kostnader. Men också här är variationerna stor från år till år. År 198 var underleveransernas kostnadsandel strax under 15 procent — knappt 17 för höghus och drygt 12 procent för radhus.
Som tumregel kan man säga at små byggnadsföretag är mindre benägna att ty sig till underleverantörer, medan stora byggfirmor kan ge mindre byggnadsprojekt i sin helhet till underleverantörer.
Byggherren dyrare än tomten
Kostnaderna för byggherren, den som har ansvaret för bygget, uppvisar en klart ökande trend. Under den aktuelia femårsperioden har andelen ökat från knappt 7 till . knappt 11 procent i medeltal. Det innebär att byggherrens andel av kostnaderna ökat mera än tomtens.
Tomten utgör dock ännu i slutet av den undersökta perioden en obetydligt större utgiftspost än byggherren. Tomtens andel har för det mesta legat runt 12—13 procent förutom under åren 1981—382, då den till följd av en kraftig nedgång sjönk till knappt 10 procent 1981.
För höghusen har tomten i genomsnitt utgjort en något större andel än för radhusen.
I undersökningen har man också plockat ut vissa interna kostnader. Interna debiteringar och månadslöner har man placerat under rubriken ”Egen service”. Deras sammanlagda andel av kvadratmeterpriset var ca 10 procent.
Allmänna kostnader kallar man bl a utgifterna för kontorslokaliteter, adb, kontorsmaterial och subventionerad företagsmotion. Ungefär 6 procent av kvadratmeterpriset består av allmänna kostnader.
Över 100 procent
Den som adderar procenttalen märker snabbt att summan blir betydligt mera än 100. Det beror på att man i stor utsträckning använt sig av närmevärden och medeltal i undersökningen. Dessutom har byggnadstirmorna inte alltid bokfört utgifterna på samma sätt.
Trots en viss inexakthet ger utredningen en tämligen god bild av hur kostnaderna för ett byggnadsprojekt fördelar sig.
Det som inte framgår ur undersökningen — och som näringsstyrelsen inte över huvudtaget undersökt — är hur mycket luft det finns i bostadspriserna.
Att det finns ordentligt med luft i priserna, speciellt i huvudstadsregionen, visar sammanställningen av bostadspriserna i våra dyraste och billigaste städer.
Peter Nordling