Det privata engagemanget måste öka

av Martin Backman Forum 1996-05, sida 36-38, 23.05.1996

Venture capital-verksamheten i Finland:

ET PRIVATA

ENGAGEMANGET MÅSTE ÖKA

DEN STATLIGA KAPITALTILLFÖRSELN TILL UNGA TEKNOLOGIBASERADE FÖRETAG HAR ÖKAT. PROBLEMET ÄR ATT FÅ MED PRIVATA VENTURE CAPITAL-INVESTERARE I ETT TIDIGT SKEDE.

en ökade teknologiska innovationstakten inom datakommunikation, telekommunikation och hälsovård har skapat nya möjligheter för unga finländska teknologiföretag. Härvid uppstår för företagen ett behov att i ett tidigt skede sätta upp globala mål för att dra nytta av de internationella möjligheter som finns på snabbt växande marknader. Tillgången till riskkapital utgör en betydande faktor för att befrämja en dylik snabb tillväxt av teknologiföretagen.

Behovet av att erhålla finansiering i form av eget kapital accentueras vidare av att teknologiföretagen i de tidiga utvecklingsfaserna vanligen har ett svagt kassaflöde samtidigt som avsaknaden av garantier begränsar ett användande av främmande kapital.Den finländska venture capital- marknaden kan sägas utgöra en mekanism som strävar till att fylla det riskkapitalbehov som existerar bland teknologibaserade små och medelstora företag.

122 målföretag i Finland under 1995

Den finländska venture capital-verksamheten är mycket ung. De första venture capital-organisationerna grundades i slutet av 1980-talet men själva verksamheten kan sägas ha inletts först på 1990-talet. Samtidigt är att notera att venture capital-verksamhet förekommit bland västvärldens industriländer i tiotals år och föregångslandet USA har traditioner som går över 30 år

Martin Backma tillbaka. De finländska venture capitalbolagen förvaltar i dagsläget kapital för ca 2 miljarder mk. För året 1995 har uppskattats att venture capitalorganisationerna placerade 225 miljoner mk i 122 målföretag. Från december till

Vad är - venture capital?

Med venture capital förstås en ti den, eget kapital-baserad investering som placeras som miitetsandel i små och medel noterade företag med Xtpotential. Ventur capitalplaceraren deltar aktivt i utvecklandet av målföreta; et: I enlighet med den tidsbaseradeplaceringen (ca 4-7 år) realiserar ven fre capital-placeraren sin inves. Ö a

C-istningeller g NO; 28 av sin andel eller företaget tillandra investerare.

DEFINITION AV VENTURE CAPITAL-BOLAG

Venture Capital Utvecklingsbolag bo olag

Investerings- Haldingbolag bola marsiår placerades i 24 målföretag (se tabell sid 38). För att den inhemska venture capital-finansieringen relaterat till bruttonationalprodukten skall uppnå det västeuropeiska medeltalet bör den öka åtminstone trefaldigt.

De finländska venture capital-aktörerna kan indelas i fem huvudkategorier:privata, statliga, lokala, bankbundna samt storföretagsbundna finanstärer. Generellt sett kan konstateras att de statliga företagen gått in för att finansiera teknologibaserade små och medelstora företag i de tidiga utvecklingsstadierna medan de privata venture capital-bolagen haft sin tyngdpunkt på företag i senare utvecklingsstadier.

Mellan januari och oktober 1995 placerade venture capital-organisationerna i 40 nya företag, därav två utomlands. Tyngdpunkten på investeringarna låg på ny företagsamhet där 73 procent gjordes i företag med en omsättning under 10 miljoner mk. De statliga landsomfattande venture capital-organisationerna SITRA och Start Fund of Kera stod här för elva respektive fem placeringar medan privata CapMan placerade i tre målföretag De övriga riskplaceringarna fördelades på de regionala venture capitalorganisationerna där DCC-Management från Åbo var mest aktiv med totalt 6 placeringar i målföretag.

Statligt engagemang i d tidiga utvecklingsstadierna

Statliga SITRA har under 1990-talet allokerat en tredjedel av alla de direkta venture capital-placeringar som gjorts

FORUM NR 5/96

Vidare har SITRA placerat kapital i elva finländska venture capital-fonder där SITRAS andel av det totala kapitalet uppgår till 18 procent. SITRA har således tillsammans med Kera spelat en central roll vid uppbyggandet av ett nätverk av regionala venture capitalfonder samt vid tillförandet av kapital till dessa. Detta gäller såväl de regionala venture capital-organisationerna som Spinno-seed som specialiserat sig på företag i fröstadiet. För att utöka sitt nätverk till det internationella planet har SITRA även gjort placeringar i amerikanska och europeiska venture capital-fonder. inkluderande AVI IIL Advent GPE II, Advanced European Technologies och HATT II, där strategin har gått ut på att välja fonderna så att deras investeringsstrategi stöder utvecklandet av de egna teknologiföretagen. Vidare har man valt sådana fonder som kan tänkas befrämja internationaliserandet av de finländska teknologiföretagen samt underlätta deras kapitalanskaffning. SITRAsS placeringsverksamhet har nu kommit in i en ny fas där man successivt kommer att dra sig tillbaka från direkta placeringar. Fram till slutet av 1995 hade SITRA placerat 216 miljoner mk i sin portfölj varav 77 procent utgjordes av målföretag i fröstadiet, start-up stadiet samt tidiga tillväxtstadiet.

Statsägda Start Fund of Kera Oy är en annan betydande statlig venture capital-organisation. Fram till 1994 hade Start Fund of Kera placerat 127 miljoner mark i sina målföretag där det totalt disponibla kapitalet nu uppgår

EN RISKPLACERINGS OLIKA SKEDEN FRÅN FÖRURVAL TILL EXIT

Mezzaninofinansiering

Vemure CapitalLö

Ris finansierings instrumen fortsat utveckling | Stöd tilledninge - Aktiens Placerings- värde vänds [ox EXIT analys och > listning av aktie » införskaffande av nya ägare «försäljning av företaget “iniösen av huvudägarna

Placerarens engagemang och stö sfamsorngasnen ss oe + kännedom om branschen «resursstöd 2] Källa Forom/CapMan

Endast en liten del av villiga företag får en riskplacerare till delägare. Då företaget väl accepterats kan det räkna med placerarens engagemang och stöd.

till 205,5 miljoner mark. För tillfållet har Start Fund of Kera för avsikt att grunda två nya fonder där den ena fonden kommer att investera i informationsteknologi- och datateknikföretag och den andra i skogs- och miljöteknologiföretag. Avsikten är att vardera fonden skall uppgå till 80-100 miljoner mk. Start Fund of Kera strävar till att placerarna skall utgöras av bl.a, försäkringsbolag, pensionsförsäkringsbolag, privatpersoner samt företag inom samma branscher som målföretagen. Bankirfirman Protos har som uppgift att samla de 10-15 placerare so söks för respektive fond. Privata engagemang i sena utvecklingsskeden

CapMan utgör ett privat bolag som grundades 1989 och som specialiserat sig på finansieringen av företag som är icke-noterade tillväxtföretag eller företag som befinner sig i en strukturomvandling. CapMan förvaltar kapital för 300 miljoner mk vilket är placerat i fyra olika fonder omfattande 32 inhemska och utländska placerare. Bland placerarna återfinns försäkringsbolag,

SOLID INFORMATION TECHNOLOGY FICK VENTURE CAPITAL

Solid Information Technology är ett snabbt växande finländskt högteknotogiföretag som producerar och marknadsför kostnadseffektiva databashanteringssystem för högvolymsmjukvara och industriella applikationer. Företaget har 30 anställda. Till Solids konkurrenter hör datajättar såsom Oracle, IBM och Microsoft. Företaget verkar således på en 10 miljarder mk:s global marknad där den årliga licensförsäljningen enligt Solids VD Artturi Tarjanne ökat med 40-60 procent per år. Solid är inne i en stark tillväxtfas och räknar med att tredubbla sin försäljning under detta år. Enligt Tarjanne är dock tillväxttakten inte tillräcklig eftersom Solid snabbt borde kunna uppnåen betydande försäljningsvolym på det internationella planet.

FORUM NR 5/96

Solid IT producerar databashanteringssystem. Företaget fick INNOSUOMI-priset 1995.

Solid ägs av sin operativa ledning samt minoritetsaktionärerna KT-Datacenter och SITRA, där SITRA gjorde en venture capital-placering i företaget i oktober 1995. Beträffande den finländska venture capital-verksamheten konstaterar Tarjanne — Det är glädjande att SITRA och Start Fund of Kera under de gångna åren har varit aktiva och marknadsfört betydelsen av venture capital för nya företaginom högteknologi-sektorn. Vad beträffar Solid har SITRA deltagit aktivt i styrelsearbetet sedan den gjorda placeringen.

Tarjanne efterlyser dock ett ökat engagemang av privat och internationellt venture capital till denna sektor.

— Då ett finländskt nytt högteknologi-företag siktar på en stor kraftig tillväxt på det globala planet behöver det dock privat och internationellt venture capital. Härvid accentueras betydelsen av venture capitalistens strategiska stöd till företagsledningen samt dennes internationella marknadskännedom och kontaktnätverk. pensionsstiftelser samt institutionella placerare och utländska investerare. Två av fonderna utgör aktiekapitalfonder med fokus på Finland och Skandinavien. CapMan förvaltar även en mezzanine-fond i samarbete med Kleinwort Benson samt en fond för Östeuropa i samverkan med Alliance Capital Management. Vidare har CapMan en samarbetspartner i Alta Berkeley Associates vid riskkapitalinvesteringar i tidiga stadier inom kommunikation, datatekniska tjänster och hälsovård.

Strävan efter ökad tillförsel av privat kapital

Statliga Finlands Industriinvestering Ab inledde sin verksamhet i augusti 1995. Finlands Industriinvestering verkar som en s.k. fund-of-fund där företage kanaliserar statligt kapital till existerande eller nya venture capital-organisationer. Man strävar till att idka en bred investeringspolitik och därmed nå statens mål att utvidga sektorn för små och medelstora företag. Sålunda ämnar Finlands Industriinvestering även placera i riskfyllda projekt i de tidiga utvecklingsstadierna.VD för Finlands Industriinvestering Juha Marjosalo säger sig vara nöjd med en avkastning som överstiger avkastningen på riskfria placeringar. Bolaget har också en klar strävan till att befrämja tillförseln av privat kapital till små och medelstora företag. Således efterlyses såväl institutionella placerare som privatplacerare Trots att denna fondernas fond inte strävar till direkta placeringar i målföretagen kan Finlands Industriinvestering tänka sig att allokera direkt placeringar som co-investors ifall projekten kräver riskfördelning. Vid syndikering — dvs. då flera venture capital-bolag deltar i en investering — upptar dock en annan venture capitalfinansierare än Finlands Industriinvestering rollen som lead-investor. Sin första investering gjorde Finlands Industriinvestering i slutet av november 1995 i MB Equity Fund som är en kapitalfond inom den till Postbanken hörande MB Corporate Finance Ltd.

Det tycks råda en klar konsensus om att det privata engagemanget bör öka inom den finländska venture capitalfinansieringen. Den statliga sektorn har tagit en allt aktivare roll för att försöka befrämja den privata kapitaltillförseln. Vidare kan det utökade engagemanget i att skapa nätverk mellan inhemska ochinternationella venture capital-organisationer ses som en positiv trend med tanke på skapande av mervärde för de finländska målföretagen samt för erhållande av internationell finansiering.

Det bör dock konstateras att den statliga kapitaltillförseln ökat samtidigt som avkastningskravet tycks vara lågt. Vidare föreligger ett klart problemområde fortsättningsvis vid kapitaltillförseln till unga, teknologibaserade företag i de tidiga utvecklingsstadierna i synnerhet ifall dessa relativt sett kräver stora finansieringssatsningar. Detta område tycks inte attrahera de verksamma privata aktörerna samtidigt som i synnerhet SITRA strävar till att minska sitt engagemang inom denna sektor. Ett utökat engagemang av informellt venture capital i form av business angels — dvs. privatpersoner som gör venture capital-placeringar — kunde vara en dellösning på problemet men svårigheterna för dessa att finna de bästa företagen existerar fortsättningsvis. SITRA och Finlands riskkapitalförening planerar en matchningsservice där man för ihop business angels med presumtiva målföretag.

Sannolikt är dock att det krävs internationella syndikat med riskspridning för att lyckas med att snabbt utveckla teknologiföretag i de tidiga utvecklingsstadierna till framgångsrika globala tillväxtföretag. Härvid gäller det att lyckas med att skapa parallella incitament mellan entreprenörer och finansiärer samt med att uppnå ett internationellt förtroende för att riskfinansiärerna kan konkurrera om de bästa målföretagen på lika villkor. Detta i sin tur ställer anspråk på venture capitalorganisationernas förmåga att maximera det värde de tillför i form av kontraktering av teknologi (stegfinansiering, etc.) och konsulttjänster.

FORUM NR 5/96