Dgligvaruhandeln: Nolltillväxt och strukturomvandling
av Christian Lindholm&Sven Schauman Forum 1992-07, sida 09-10, 14.05.1992
DAGLIGVARUHANDELN:
Nolltillväxt och strukturomvandling
Text: Christian Lindholm & Sven Schauman
Den ekonomiska krisen i Finland återspeglas även i dagligvaruhandeln, vars volymökning stagnerade under 1991. Marknadsstrukturen inom dagligvarubranschen genomgår dock en förändringsprocess. Styrkeförhållandena på marknaden förändras, konkurrensen intensifieras och affärsstorleken samt produktsortimenten växer. Denna tendens torde accentueras då Finland påverkas av den europeiska integrationsprocessen.
tatistikcentralens uppgifter visa att recessionsåret 1991 medför de en allmän nedgång i detaljvaruhandeln. Försäljningsvolymen minskade med hela 7,7 40, medan värdet sjönk med 4,3 4. Den största nedgången skedde inom försäljningen av varaktiga konsumtionsvaror, i synnerhet bilar, elvaror och möbler. Uppgång noterades endast i handeln med apoteksvaror och optiska instrument — något som dock främst berodde på förändringarna i skatteavdragsförfarandet vid årsskiftet.
Ekonomins djupdykning påverkade även dagligvaruhandeln. Ifjol uppgick den totala dagligvaruhandeln i Finland till 66 miljarder mark, en värdemässig ökning på 2,8 96, men en volymmässig tillbakagång på 0,9 26 på årsnivå. Jämfört med de flesta andra branscherna inom detaljhandeln är denna nedgång dock mycket modest, vilket avspeglar dagligvarornas låga inkomstelasticitet, d.v.s. att efterfrågan på mat och andra dagliga förnödenheter inte nämnvärt påverkas av förändringar i konsumenternas inkomstnivå.
Förändringar på marknaden
Den finländska dagligvarumarknaden kan traditionellt beskrivas som en starkt oligopolistisk marknad dominerad av ett fåtal stora aktörer. De stora butikskedjorna dominerar fortfarande handeln: K-, S- och T-butikerna och Tradeka/Eka står för över 90 4 av den totala dagligvaruförsäljningen. 1980-talet präglades av en relativ stabilitet; T-kedjan gick något framåt, medan Tradeka- och S-affärernas positioner i viss mån försvagades. Under förra året förändrades styrkeförhål F RUN 7/199 landet mellan kedjorna så att S-gruppen och de ”vilda” butikerna ökade sina marknadsandelar, medan T-butikerna och Tradeka/Eka erfor en tillbakagång. K-butikerna är marknadsledare med 40,5 26 av marknaden, medan S-butikerna har 16,4 2, Tbutikerna 23,4 2, Tradeka 10,4 4 och de ”vilda” butikerna 6,1 24 av dagligvaruförsäljningen.
Den allmänna trenden inom dagligvaruhandeln har präglats av en kraftig centralisering och förskjutning mot allt större enheter. Små närbutiker stängs samtidigt som nya supermarkets öppnas. De flesta nybyggen sker i utkanten av städerna, medan butikerna inne i centrum försvinner. Orsakerna till detta är delvis att hyrorna inne i centrum är för höga, men främst det att konsumenternas prefeåret fanns det 6 403 dagligvarubutier. medan de ännu år 1980 var ca
HANDELSEXTR 10 000. Sammanlagt 345 dagligvaruaffärer stängdes under förra året, av vilka 174 var små närbutiker.
Däremot öppnades 100 nya supermarkets och 4 bilmarkets. Affärer av denna typ har kraftigt ökat sin försäljning och andel av marknaden under de senaste åren. Försäljningen i supermarkets och bilmarkets steg förra året med 25 26 till 24 miljarder mk. Konsumenterna tycks helst göra sina uppköp i stora supermarkets, emedan 32 24 av hela marknadens omsättning kommer från affärer med en årlig försäljning på över 30 miljoner mk. För tillfället finns det 300 butiker i denna storleksklass i Finland.
I klartext betyder denna trend att ett mindre antal butiker kan tillgodogöra konsumenternas köpbehov. För närvarande finns det en dagligvaruhandel per 550 konsumenter i Finland medan motsvarande siffra för Sverige är 930 och för USA 1 500.
Varusortimentet i våra dagligvarubutiker är klart snävare än i andra västländer. I finländska markets av medelstorlek finns idag 6 000 olika produkter, medan en motsvarande butik i Tyskland har ett sortiment på 15 000 produktartiklar. En medelstor butik i USA har ett varusortiment på 25 000 artiklar, vilket antyder att sortimentet i de finländska affärerna inrymmer en märkbar tillväxtpotential, i synnerhet då EES-avtalet och EGanslutningen ytterligare kommer att öka varornas rörlighet över gränserna.
Ökad konkurrens i framtiden?
Ett framtida finländskt medlemskap i EG har i endel sammanhang utpekats som en botemedel på den ineffektivitet och brist på konkurrens som bidrar till de höga dagligvarupriserna i Finland. Då konkurrenslagstiftninge vänd
Detaljhandeln enligt varugrupp, volymförändring januari-december 199
Apoteksvaror Servicestationsverksamhet
Bitar och bilförnödenheter |
Textiler, kläder och skor | Livsmedel och övriga dagligvaror Övriga
Sammanlag -3070
Källa: Statistikcentralen
HANDELSEXTRA Dagligvaru…
fortsättnin skärps och gränserna öppnas för utländska etableringar i Finland utsätts de inhemska monopolen och oligopolen för ett ökat tryck som antas resultera i effektivare konkurrens och lägre priser. Den goda vinstpotentialen skulle locka utländska dagligvarukedjor till vårt land med positiva konsumenteffekter som följd.
Ar utländsk etablering i större skala realistisk inom dagligvarubranschen? Erfarenheterna från EG visar att livsmedelskedjorna mycket sällan överskrider nationsgränserna, utan nästan undantagslöst koncentrerar sig på den egna inhemska marknaden. Den finländska marknadens litenhet. långa transportavstånd och landets allmänna kostnadsnivå förstärker lätt intrycket att stora utländska etableringar trots allt inte ter sig speciellt sannolika. Det är dock fullt möjligt — och rentav troligt — att enstaka utländska företag öppnar butiker i de största städerna, där möjligheterna till framgång är goda. Företagsetableringar av denna typ skall mest sannolikt komma från andra nordiska länder och eventuellt Tyskland.
Oberoende av om de utländska dagligvarukedjorna finner sin väg till Finland eller ej kan redan själva hotet om utländsk konkurrens framtvinga ökad effektivitet på marknaden. Dagligvarubranschen står onekligen, likt många andra branscher i Finland, inför förändringar i framtiden. Den inhemska konkurrensen ökar i.o.m. de ”vilda” företagens frammarsch och det ökade statliga ingripandet i konkurrenshämmande arrangemang. Konkurrensen avgränsas inte enbart till priserna, utan utsträcks i högre grad till att omfatta produktsortiment, öppethållningstider och allmän service. Detta medför att utvecklingen mot större enheter med bredare och mera differentierade varusortiment fortsätter och intensifieras.
För konsumenten torde konkurrensinjektionen på dagligvarumarknaden ha positiva följder. En sänkning av matvarupriserna till europeisk nivå förutsätter dock mer än så. Jämförande undersökningar har visat att hela kedjan i Finland, från råvaruproducenten via industrin och handeln till konsumenten, präglas av högre kostnader än motsvarande i andra europeiska länder. En omstrukturering och rationalsiering av lantbruket, en uppluckring av importhindren, effektivitetshöjningar inom industrin och skattesänkningar bör ännu ske innan Finland kan ta steget ut, eller snarare ned. till ”europriser”. L 10
Nordens största köpcentru tar form
Text: Hedda Biströ ring en glastäckt bulevard kantad av fikonträd formeras Östra centrums tillbyggnad, som skall stå invigningsklar i höst. Sammanlagt blir gatan under det välvda glastaket cirka 350 meter lång, då det existerande komplexet förlängs med drygt 200 meter bulevard under tak i den östliga ändan. omtalar projektchefen Jouni Kahikko vid byggnadslaget Haka, som ansvarar för byggande och marknadsföringen. Inomhusbulevarden blir vidare 16 meter bred och 22 meter hög.
Bra för bilisten!
Kahikko tror fullt och fast på affärskomplexets möjligheter att klara sig. Östra centrum ligger mycket bra till både ur bilistens synpunkt. och för den som nyttjar kollektivtrafikmedlen. Men kommer t.ex. direkt med metron till Östra centrum.
Köpcentret inklusive tillbyggnaden marknadsförs som Nordens största i sitt slag, och man räknar med en framtida omsättning i miljardklassen. Enligt förhandsreklamen skall nya Östra centrum svara på 2000-talets utmaningar och erbjuda affärer av internationell standard.
Konsumentunderlag
En alldeies ny undersökning visar också att det finns ett konsumentunderlag för centret, som byggs ut med omkring 60 000 kvadratmeter vara drygt 40 000 kvadratmeter affärsutrymme, uppger Kahikko. Man räknar med ett kundunderlag om 200 000 inom affärscentrets influensområde.
Projektchefen säger att den exakta siffran för byggnadskostnaderna är hemlig.
— Men det rör sig om drygt en miljard mark!
Stora och små affärer
Tillbyggnaden kommer att inrymma tre varuhus, nämligen Stockmann, 5Sokos och Anttila. Dessutom skall många småaffärer kanta inomhusgatan.
På frågan om det har blivit back för någon av de kommande mindre etableringarna på grund av recessionen svarar Kahikko nekande.
Sammanlagt finns det rum för hundra nya affärsföretag i utbyggnaden.
Den bilburna konsumenten är naturligtvis intresserad av parkeringsmöjligheterna. I den nya delen av cenrumkomplexet byggs cirka tusen parkeringsplatser i två plan. Det betyder att parkeringsplatserna ökar till drygt emtusen inom hela området.
För övrigt har centrumkomplexet bytt ägare. Det har varit Sparbankernas Central-Aktiebank (Scab) som ägde såväl det existerande affärskomplexet som tillbyggnaden. Nu anger projektchef Kahikko att den nya deen ägs av bolaget Sponda Oy. L 7/1992 FRUN