Diversifieringsnyttan – en krympande resurs
av Eva Liljeblom Forum 2007-05, sida 25, 24.05.2007
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 28087
Eva Liljeblom är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors.
Behovet av diversifieringsnytta i placeringar har stigit. Men samtidigt leder globaliseringen av penningmarknaden till att skillnaderna mellan olika placeringsformer minskar och gör det svårare att uppnå en balanserad diversifiering.
Diversifieringsnyttan en krympande resurs
Grovt sagt kunde placeringssen strategier indelas i de där ma främst jagar efter överavkastningar, och de med fokus på diversifieringsnytta. Ett systematiskt uppnående av överavkastningar via olika “aktiva” placeringsstrategier kan ifrågasättas på en något så när effektiv marknad, där risk och avkastning går hand i hand.
Sådana felprissättningar som systematiskt skulle generera ‘överavkastningar” är sällsynta och högst temporära företeelser, Diversifieringsnyttan existerar däremot, eftersom kursutvecklingen för värdepapper inte exakt följer varandra (de är mindre än perfekt korrelerade). Diversifieringsnyttan är dock tidsföränderlig — och numeraii allt mindre grad närvarande.
Många av dagens starka trender i placeringsstrategier har drag av ett sökande efter diversifieringsnytta. Specialplaceringsfonderna (hedge fonder) försöker vanligen såväl erbjuda överavkastningar, som diversifieringsnytta i form av en låg samvariation med övriga placeringsinstrument. Många som investerar i dessa är framför allt intresserade av det sistnämnda, det vill säga deras stabiliserande effek växande samvariation i kurserna på olika håll i världen. I aktier har detta synts tydligt under de senaste tio åren, inte minst inom euroområdet.
Även samvariationen mellan ränteplaceringar på olika globala marknader har kraftigt gått upp, såväl för statsobligationer som för masskuldebrev utgivna av företag.
En pågående Hankenstudie indikerar att det närmast är bara masskuldebrev från utvecklingsländer som fortfarande ger signifikant diversifieringsnytta i internationella ränteportföljer,
Samtidigt har dock behovet av diversifieringsnytta stigit. Såväl amerikanska som europeiska studier visar att enskilda aktiers totala risk gått upp på grund av mera unik (värdepappersspecifik, bortdiversifierbar) risk, bland annat för att företageni sig är mindre diversifierade (mera fokuserade) än tidigare. Som konsekvens har antalet värdepapper som behövs för att bilda en väldiversifierad portfölj (där den unika risken är någorlunda eliminerad) ökat. Studier i USA talar om en fördubbling från 20-25 stycken till cirka 50.
Vilka är då konsekvenserna för placeraren? Ma på portföljen. borde tydligen inkludera ett allt större antal enskilÄven det växande intresset da värdepapper eller placera via reför fastighetsplaceringar drivs . . dan diversifierade portföljer, det vill ofta av sökandet efter diversi- Globaliseringen av säga fonder. Dessutom gäller det Heng an Avkastningen pl ace rin. gs- att diversifiera internationellt men på fastigheter uppvisar typiskt även beakta sektorerna, och diver rätt låga samvariationer både marknade rna har sifiera över olika instrumentkatego med fastighetsplaceringar i andra länder, som med andr lett till en all rier (aktier, räntepapper, fastigheter och eventuellt även hedgefonder).
placeringsinstrument såsom växande Och slutligen komma ihåg att ingaktier och ränteinstrument. . de . en diversifieringsstrategi kan hjäl Tyvärr är diversifierings- samvariation 1 pa vid extrema händelser då allt falnyttan i avtagande. . Globali- kurs erna Pp å olika ler. Undvik alltså överskuldsättning, seringen av placeringsmark- oe som tvingar dig att sälja i sådana sinaderna har lett till en allt håll 1 världe n. tuationer. m