Eero Makkonens recept för Rakennus-Skanskas framgång: Back to basics bäst för business

av Ragnhild Artimo Forum 1994-10, sida 08-09, 25.08.1994

Taggar: Personer: Eero Makkonen

Eero Makkonens recept för Rakennus-Skanskas framgång:

BACK TO BASICS BÄST FÖR

Ragnhild Artimo

Eero Makkonen fick sparken från Hakas VD-pal bättre än de flesta. Han har gett RakennusSkanska en rivstart.

den 15 mars, då bolaget tvingades till likviditetskonkurs. Tretusen Haka-anställda stod plötsligt utan iobb. En vecka senare hade 22 Haka-direktörer tillsammans med Skanska AB grundat Skanska Oy, med hemmamarknadsnamnet Rakennus-Skanska. Med Makkonen som VD. Han och f.d. Haka-kärngruppen har en ägarpost på 30 procent, och moderbolaget 70 procent. Rakennus-Skanskas koncept är enkelt: att göra bra business. Det vinner alla på.

ästa tidpunkten att gallra bort undervegetation är när ett företag grundas. Och sedan fortsätta att putsa, då det behövs. Eero Makkonen är för enkla principer: business är att göra pengar, och bara det som tar sikte på att göra pengar får rum i hans företagarfilosofi. Back to basics betyder entreprenörskap på alla nivåer, vinstfokusering, hårt arbete och sunda kontrakt. Och ingenting onödigt: inga onödiga anställda (endast resultatgenererande), inga onödiga egna maskiner (hellre hyrda, inga fastighetsutsvävningar, inga golfaktier, inga taxisedlar… Rakennus-Skanska har startat med rent bord, utan avrättade Hakas invalidiserande skuldsättning och fastigheter, men med Hakas kunnande, personifierat i de djärva 22 — och idag hundratals f.d. Haka-anställda som fått jobb igen.

8

Makkonen och hans hungriga medarbetare lyckades på ett par månader samla ihop order för det nya bolaget på över en miljard mark, huvudsakligen bland de projekt som blev skeppsbrutna i och med Haka-smällen.

De internationella projekten — i Ryssland och Baltikum — har ett sammanlagt ordervärde på nära 300 Mmk. RakennusSkanskas orderstock i hemlandet uppgår till runt 750 Mmk och antalet anställda till drygt 500. Det är hyggliga relationstal, jämfört med Hakas orderbok (vid bolagets konkurs) på två miljarder mark i Finland och över två miljarder utomlands.

Skanska fick “östbas”

Nordens största byggföretag Skanska etablerar sig nu för andra gången i Finland: senast opererade bolaget på finsk mark 1917-35 med en filial, och Finland va länge Skanskas största nordiska marknad. Kärnkraftverket i Olkiluoto och Sveriges ambassad i Helsingfors är bland de bäst kända Skanska-projekten här.

Med det nya bolaget får Skanska inte bara en bas på finsk mark utan också en plattform för rask expansion österut. Rakennus-Skanskas internationella ansträngningar skall enligt konceptet fokuseras på Ryssland, Vitryssland och Ukraina samt baltländerna; den internationella divisionen heter Skanska Stroi. Haka var inte bara Finlands ledande byggföretag utan också största utländska operatör i Ryssland.

Att Skanska en vecka efter Hakas konkurs hade hunnit sätta upp ett nytt bola knologicentret i Kuopio, är et av Skanskas paradprojekt i hemlandet.

var inte så impulsivt som det såg ut: Skanska hade redan i flera omgångar gett köpeanbud på Haka under bolagets sista turbulenta år, men saken hade stupat på Skanskas förklarliga ovilja att inkludera Hakas två miljarder tunga fastighetsmassa i affären.

Innan liket kallnat…

Då konkursen 15 mars blivit nyhetsmaterial. tog Skanskas ledning utan dröjsmål kontakt med f.d. Haka-nyckelledarna för att rekognoscera deras beredskap att ställa sitt kunnande till Skanskas förfogande och bli motorn i ett finskt dotterbolag.

Makkonen samlade sina riddare, formulerade en kontraktsskiss och åkte över till Stockholm med fullmakt att finjustera avtalet och skriva på. Det nya bolaget föddes bokstavligt talat över en natt, och väckte en hel del uppmärksamhet. Borde man inte ha väntat till “efter begravningen”? Och var det inte illojalt av (den uppsagda, nu arbetslösa) ledningen att genast ta hyra på ett nytt skepp? Med facit 1 handen förefaller reaktionerna att mindre ha initierats av konvenans än maskinerats med berättigad oro för en ny rollfördelning i konkurrensfältet. Med rent bord utgjorde Rakennus-Skanska ett otrevligt priskonkurrenshot, dubbelt så genom solida Skanskas möjligheter att få bankgarantier för sina projekt.

En betydande del av kritiken hade som avsändaradress Hakas bank KOP, som kanske kan sägas ha utdelat Hakas coap de gråce, och som fortfarande blivit sittande med likaledes problematiska byggföretaget Puolimatka; för KOP och

Puolimatka var Skanskas snabba landstigning dåliga nyheter. Men inte helt oväntade: Skanskas sista anbud på Haka gavs bara några veckor innan konkursen.

Legodirektörer eller ägarledare?

Eero Makkonens och Hakas f.d. operativa lednings precisionslandning i mars som betydande ägare i och toppledning för nya Rakennus-Skanska aktualiserar en intressant dimension av ägarskap och ledarskap. Med 30 procent av bolagetrepresenterar de 22 en vägande aktiepost. Makkonen själv innehar den tyngsta portföljen. Det rimmar väl med hans ledarskapsfilosofi. Hans tro på företagande, entreprenörskap, är på det praktiska, inte det abstrakta planet. Det skall löna sig att arbeta, och löna sig bättre att arbeta bättre. Egen vinning engagerar, att påstå annat är intellektuellt oärligt. Makkonen tror inte att institutionellt ägarskap utan ansikte, kombinerat med legoledarskap, är lyckligast för företagets resultat. När den operativa ledningen också är ägare tas varje operativt beslut med sikte på att få maximal avkastning på det investerade kapitalet och öka företagets specifika vikt. — Om företagets bruttovärde 1.ex. är fem, maximalt tio gånger driftsbidraget, är det enkel matematik att I mark som tas bort från driftsbidraget betyder 5 till 10 mark mindre för företagets bruttovärde — där vi, den operativa ledningen, i detta fall innehar 30 procent. Så vi kan räkna ut precis hur varje beslut inverkar på vår andel. Det håller oss på alerten.

En tidsmässig drivfjäder för Makkonen och den operativa ledningen är en klausul som ger Skanska optionen att efter några år lösa in hela eller en del av denna direktörsandel — men till ett pris baserat på marknadsvärdet. Makkonen anser avtalet mycket rättvist och rätlinjigt.

Ägande som incentiv

Koncernens policy globalt — eller multiokalt, för att citera Percy Barnevik, Skanskas styrelseordförande — är ägande edarskap. Agarförankring och lokalörankring betyder maximalt engagemang, commitment, som är den viktigaste motorn till framgång.

— Skanska måste vara lokalt i Helsingfors, i Uleåborg, i Åbo, i St. Petersburg, i Moskva, säger Makkonen. — RakennusSkanskas modell följer internationella Skansas modell, och vi har redan hunnit etablera lokala bolag i Moskva och St. Petersburg. Härhemma håller vi på att bolagisera de inhemska affärsenheterna i de större städerna enligt samma sunda koncept. Förutom att grundarna är aktieägare i Rakennus-Skanska Oy, det finska moderbolaget, blir den som svarar för den lokala verksamheten aktieägare i det Iokala bolaget. Om vi tänker oss ett Rakennus-Skanska Oy Turku — bara för att illustrera principen — är idén att ett sådant lokalt bolag i Åbo skall ledas av en person bosatt där, och fungera som et aboensiskt bolag — med det finska moderbolaget som huvudaktionär och den lokala verkställande direktören med en vägande aktiepost.

Splittrar inte en bukett lokala bolag det momentum moderbolaget har — Nej. Nyckelpersonerna är ju samtidigt aktionärer ocksåi Rakennus-Skanska och har alltså ett vitalt intresse av att det går bra för moderbolaget. Men samtidigt har den lokala VD:n exempelvis i Åbo möjlighet att konkurrera med sin kollega i Vasa och kan genom att uppnå bättre re ultat få mera pengar själv. Öm vår man i bo äger exempelvis 10 procent av Åbofirman får han en motsvarande andel av bolagets dividend — plus en andel av moderbolagets dividend motsvarande sin aktiebit där. Han vill kanske göra ett avtal med Rakennus-Skanska om inlösning av sin andel när han vill gå i pension — och har då incentiv att sköta sin Åbo-firma så att dess värde ökar och ger honom en trevlig summa i handen då den dagen kommer.

Med en kapitalbeskattning på 25 procent och en ökning av bolagets värde med det dubbla eller rentav femdubbla blir det hygglig kompensation för den egna insatsen.

— Det är vad ägarledarskap handlar om. Naturliga personers ägarskap i företag är med nödvändighet mer direkt engagerande än institutioners. Då är det naturliga personer som bär ansvaret för företaget i med- som motgång, säger Makkonen.

Utöver att Rakennus-Skanskas ledning har ett ägarengagemang i bolaget har de naturligtvis också sporrande lönesystem, med en basdel och en del som är direkt proportionell mot resultatet och baserar sig på lönsamhetsutvecklingen hos det egna ansvarsområdet.

— Uppdragen är vanligen mycket klara, med vissa målsättningar och en given kostnadsram. Hålls projekten inom budgeten ger detta bonus för både projektledaren, arbetsledningen och arbetarna. Lyckas man underskrida budgeten blir det större bonus. Målet är optimal kvalitet och kostnadseffektivitet. Då alla som jobbar med byggprojektet har ekonomiska intressen involverade, gallrar det också bort onödigt ”bossande”: chefsrollen fokuseras på att se till att förutsättningarna för att lyckas med jobbet finns.

Bygga resultat

Resultat görs av människor, och Makkonen understryker att ett byggföretags resultat i avgörande grad blir till på byggarbetsplatsen. Därför är det viktigt att bemanna den med bra folk, Det har Rakennus-Skanska gjort.

— Att vi på såhär kort tid fått en så god start beror till stor del på att vi haft möjlighet att anställa f.d. Haka-folk, och på det sättet fått ihop ett lag som spelar bra tillsammans. Naturligtvis har det också varit tillfredsställande att kunna erbjuda jobb åt så många av dem som i våras blev arbetslösa då Haka kollapsade — det är människor vi känner och som jobbat framgångsrikt tillsammans tidigare inom Haka.

Däremot är Makkonen återhållsam då det gäller investering i arbetsmaskiner.

— Även om vi passerat vågdalen, nationalekonomiskt, kommer byggnadsaktiviteten knappast att bli högintensiv på ett bra tag, och det kommer inte att råda brist på arbetsmaskiner förr byggnadsverksamhet. En sund princip är att inte äga om operativiteten inte kräver det. Man köper inte en ko för att man ibland vill dricka mjölk! Så jag anser det vettigt att sköta maskinsidan med hyresavtal och samarbetsallianser, det blir flexiblare än att själv rusta upp för en eventuell boom .

Det är litet som med fastighetssidan: varför samla på sig fast egendom som inte precis är någon bristvara i landet? Det är bättre, säger Makkonen, att investera en miljon i bra folk som genererar resultat, än en miljon i fastigheter…

Och naturligtvis se till att ha lokal närvaro på marknaden. Rakennus-Skanska har utöver Helsingfors idag regionalkontor i Åbo, St. Michel, Villmanstrand, Jyväskylä, Tammerfors, Vasa, Uleåborg och Rovaniemi, samt internationella enheter i St. Petersburg och Moskva. 9

Nyckeldat & Rakennus-Skanska Oy grundades 21.3 av Skanska AB och f.d. Hakas operativa direktörer med 70 respektive 30 procents andelar. Aktiekapitalet är 22 Mmk.

e VD är Eero Makkanen (f.d. Haka-VD). Mavri Niemi är direktör för verksamheten i hemlandet och Martti Rautee för den internationella verksamheten. Styrelseordförande är Lars Wiklander, direktör för Skanska AB:s internationella verksamhet, och styrelsemedlemmar Mikael Ekdahl och Eero Makkonen. Rakennus-Skanska har över 500 anställda.

& Av orderslocken på drygt 1 mrd mk utgörs 750 Mmk av projekt i hemlandet och nära 300 Mmk av ryska och baltiska projekt.

9 Projekten i hemlandet består till över 40 procent av f.d. Hakas bostadsbyggen och til 7 grocent av övriga Haka-projekt. Rakennus-Skonska bygger härhemma bl.a. 2700 bostäder. En tredjedel av de inhemska projekten är nya, “egna” order.

€ Det största av Rakennus-Skanskas internationella projekt är ett specialsjukhus i Ufa och eft sanatorium i Samara, båda i Ryssland, samt industri-och administrationsbyggnader i Ryssland och Baltikum, delvis i samarbete med andra bolag inom koncernen. Den ryska marknaden väntas växa massivt de närmaste åren.

€ Rakennus-Skanska har grundat regional kontor i åtta städer i hemlandet samt i St. Petersburg och Moskva. Regionalkontoren kommer stegvis att bolagiseras med sikte på starkare lokal förankring.

Skonska AB är idag Nordens största byggföretag med en omsättning på 20 mrd mk (1993) och 27 000 anställda. Koncernchef är Melker Schörling och styrelseordförande Percy Barnevik. Av koncernens omsättning härrör sig 23 procent från internationella projekt. Exempelvis i New York har Skanska en marknadsandel på 7 procent och har profilerat si som renoverare av sabotageskadade World Trade Center.