EG-förhandlingarna: Bråttom trots snabba framsteg
av Sinimaaria Ranki Forum 1993-16, sida 15-16, 16.12.1993
EG-FÖRHANDLINGARNA:
RÅTTO trots snabba framsteg
Sinimaaria Ranki
Förhandlingarna om Finlands medlemskap i EG - eller numera Europeiska Unionen (EU) - inleddes för nio månader sedan. Hittills har man gjort framsteg i rask takt. Men det är de svåraste frågorna som kvarstår. För att Finland skulle kunna bli medlem i början av 1995, borde en lösning till de kvarstående punkterna - som är få men problematiska hittas före slutet av februari 1994. EU är optimistisk och litar på tidtabellen, men några av de finländska politikerna verkar ha en annan åsikt.
ålet om att utvidgningen av EU skulle ske den januari 1995 sattes av EG-länderna vid toppmö tet i Lissabon, och det bekräftades vid toppmö tet i Köpenhamn i juni. EU har framhållit att det är viktigt att få medlemsförhandlingarna klara enligt tidtabellen. En orsak till detta är att det finns åsikter inom EU enligt vilka medlemsförhandlingarna kan förskjutas med flera år. om man inte kommer fram till ett slutresultat nu.
Ett frågetecken på vägen mot medlemskap blev att EU:s inre reform dök upp samtidigt med medlemskapsförhandlingarna. I mitten av juli fastslog EG-parlamentet att en reform av de administrativa organen borde vara en förutsättning för breddningen av gemenskapen. Detta skulle naturligtvis ha försvårat — om inte till och med förhindrat — medlemsförhandlingarna, för då skulle underlaget för förhandlingarna ändrats på ett opreciserat sätt. Den mest drastiska av de planerade institutionella reformerna skulle ha varit ändringen av röstningsförfarandet i ministerrådet. Enligt förslaget skulle också ländernas invånarantal tas hänsyn till när man bestämmer antalet röster. Dessutom skulle antalet kommissionärer skäras ner så att inte varje medlemsland nödvändigtvis skulle ha en egen kommissionär längre. Gemensamt för alla ändringsförslagen var att de skulle ha försvagat de små medlemsländernas position. Det blev lyckligtvis snart klart även inom EU att det skulle vara en omöjlig kombination att förhandla samtidigt om en så betydelsefull inre reform och en utvidgning av gemenskapen. Lösningen blev att den inre reformen skall tas fram först i 1996, då också de nya medlemsländerna kan vara med i beslutsfattandet. Däremot skall diskussionen om reformerna fortsätta.
Snabba framsteg
Finland har fått mycket beröm av EU för att förhandla snabbt, pålitligt och utan att kräva alltför många undantag eller övergångsfaser. EU vill inte att förhandlingarna fördröjs eller förskjuts. EU utgår optimistiskt från att de som vill kan vara medlemmar i EU den I januari 1995.
I och med att Maastricht-fördraget trädde i kraft efter att ha blivit ratificerat i Tyskland efter en lång väntetid, ansöker Finland nu också medlemskap i EU. Detta har dock inte påverkat förhandlingarna. för Finland meddelade redan vid inledandet av (EG-)förhandlingarna att vi är beredda att godkänna även Maastricht-fördraget. Fördraget innebär ju bl a artiklar om utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom om den ekonomiska och monetära unionen (EMU). President Koivisto framförde i sitt tal i Strasbourg den 17 november att Finland kommer att följa den säkerhetspolitik som EU för. Också EMU-delen av fördraget kan godkännas. De mål som uppställts för den ekonomiska politiken i EU innebär en långsiktig, stabilitetsorienterad politik som kommer att gynna även Finland.
Få men svåra tvistefrågor
En stor stötesten som Finland har kvar på vägen mot EU är jordbruket. Annu i mitten av november uppstod det allvarliga problem gällande behandlingen av vissa delar av södra Finland. Finland vill att EU skulle inse att vi är ett land som ligger mycket norrut och därför har mycket svårare klimatförhållanden än de övriga EU-länderna. EU tycker däremot att det finns områden i Finland som utan något stöd kunde konkurrera med det övriga EU. Kommissionen har tydligt låtit förstå att EU inte kan gå in för undantag för någon av medlemskandidaterna. Lantbrukslösningen måste rymmas inom de existerande direktiven och stödsystemen. Det återstår att se om de finländska förhandlarna lyckas nå ett mer tillfredställande resultat i den här frågan.
Ambitiös tidtabell
Trots att förhandlingarna hittills framskridit snabbt, borde takten ökas om Finland skall kunna vara med i EU från och med I januari 1995. Men för att den här ambitiösa tidtabellen skulle kunna hållas, krävs att bara några få punkter kvarstår för 1994. Det tar mera tid att förhandla om de svårast vän 15
EG-E fortsättnin frågorna, och ett resultat borde nås före slutet av februari 1994. EU- parlamentet måste nämligen kunna behandla förhandlingsresultatet och de officiella dokumenten på sitt möte den 10 mars 1994, Annars hinner medlemskapet inte till behandling före parlamentvalet i juni. Det nya parlamentet skulle inte kunna ta upp breddningen av EU förrän senare på hösten 1994. I så fall skulle ett finländskt medlemskap i EU med säkerhet framskjutas med ett år, om inte andra dröjsmål dyker upp.
Efter parlamentsbehandlingen undertecknar EU avtalet. Först därefter kan det skickas till de enskilda EU- och medlemskandidatländerna för att godkännas av parlamenten. Såsom vi vet av erfarenheterna från EES-avtalet, kan detta dröja ett tag. EES-avtalet skulle ju träda i kraft från och med början av 1993, men den har först nyligen ratificerats i Spanien (16.11.) och Frankrike (22.11.). Således verkar det sannolikt att EES kommer att starta ett år försenat, det vill säga från och med början av 1994.
Folkomröstning på sommaren 1994?
Efter att medlemsavtalet godkänts av parlamentet, kan en folkomröstning arrangeras i Finland, sålunda tidigast under sommaren 1994. Tidpunkten för folkomröstningen i de nordiska länderna har debatterats. Några vill att röstningen skall hållas samtidigt för samtliga nordiska medlemskandidater.
AKTBBI medan andra anser att länderna bör rösta vid skilda tidpunkter.
En samtidig folkomröstning skulle garantera ett oberoende beslut i varje land, men den skulle också innebära risken att något land röstar ”nej” medan de andra röstar “ja”. Att ensamt bli utanför EU skulle naturligtvis vara ett dåligt alternativ oberoende av vilket land det är frågan om. Denna risk skulle man undvika, om länderna skulle rösta i tur och ordning. Men det skulle i sin tur innebära, att ansvaret på det land som röstar först skulle bli mycket stort. Efteråt skulle det kunna leda till onödig friktion i samarbetet, om det skulle visa sig att resultatet var dåligt. Nu när EU-motståndet har vunnit mark i Sverige och Norge, hoppas många i de länderna att Finland skulle börja med folkomröstningen. Resultatet förväntas bli jakande här, vilket borde ge “ja”-sidan i de övriga länderna efterlängtat stöd.
Förhandlingarna fortgår
Förutom att förhandlingarna om ett EU-medlemskap har accelererat politiskt sett, har också den praktiska sidan påskyndats, De finländska förhandlarna har fått beröm av EU-tjänstemän för att de formulerar sina krav i förhandlingarna på ett sätt som redan stämmer överens med EU:s regelverk. Punkter man redan har kommit överens om kontrolleras juridiskt. översätts till de officiella språken och omformuleras till avtalsform så fort som möjligt. Att klara av förhandlingarna i tid är en diger utmaning — man får säkert hålla andan upprepade gånger innan tiden tar slut. Men det finns också goda skäl till optimism, så att förberedelserna för ett finländskt medlemskap i EU från och med början av 1995 skall befinnas vara befogade. 9