Elektrom ekanisk plastfilm med fantastiska egenskaper
av Matti Krank Forum 1997-12, sida 34, 15.12.1997
teknik e forskning
MTT har utvecklat en elektromekanisk plastfilm (EMFi) med otroliga egenskaper. Filmen är endast 0,05 mm tjock och har en permanent elladdning. Om en mekanisk eller akustisk kraft påverkar filmen, uppstår en spänning. Filmen fungerar därigenom som en detektor. Filmen kan också det motsatta, d.v.s. omvandla elenergi till vibrationer eller ljud. Då fungerar filmen som en aktuator, d.v.s. högtalare.
Den elektromekaniska filmen kan ses som en ny produkt med oanade möjligheter. Den kan användas för mätning av dynamiska krafter eller tryck, akustiska signaler från infra- till ultraljudområdet, vibrationer samt mätning av hjärtverksamhet och andning. Placeras en dylik plastfilm under ett golvbelägg, ger filmen utslag om någon rör sig på golvet. Bygger man in den nya filmen i väggar, golv och tak, kan man observera de dynamiska och
Matti Krank
Elektromekanisk plastfilm med fantastiska egenskape akustiska krafterna i hela utrymmet. Filmen kan också användas vid övervakning som ett ‘finkänsligt” alternativ till exempelvis videoövervakning. Hållbara knappsatser på speciellt utsatta ställen, som till exempel hissar eller bankautomater, kan tillverkas av den nya filmen. Konventionella mikrofoner och högtalare i teatrar och tilllämpningar, som kräver sutround-ljud och hifi-kvalitet, kan ersättas med elektromekaniska mikrofoner och paneler. Ljudåtergivningen kan nämligen skötas av en bildruta, en vägg, eller av den vita duken i samband med en filmförevisning. Den elektromekaniska filmen kan också användas för aktiv ljudbehandling, d.v.s. ljudisolering. EMFi framställs av en polypropenfilm som tänjs i två riktningar. Därvid bildas små platta mikrobubblor som gör filmen elastisk. Filmen får nu också sin permanenta elladdning. Till slu förångas laminerad metallfilm på bägge sidor av plastfilmen. Metallfilmerna fungerar som elektroder. Överst visas den elektromekaniska plastfimen EMFi mot fonden av en semiekofri panel, På nedre bilden EMFi-sensorer.
Rörbro istället för tunnel eller vanlig bro
I Norge vill man bygga världens första rörbro under vattentytan med byggstart år 2000. Flera alternativ erbjuds och många olika rörbroar har simule rats. Vid simuleringarna har man beaktat vindar, strömning och vågbildning. Bland de värsta scenarierna är kollisioner mellan fartyg samt jordbävningar.
Rörbron, som man tänkt sig, skall dyka under den 155 m djupa Högfjorden vid Stavanger. Den blir I 400 m lång och kommer att placeras i undervattensläge 25-30 m under vattenytan. Plats i röret får en tvåfilig väg samt en kombinerad promenad- och cykelväg. Rörbron kommer att konstrueras av betong och/eller stål.
Aker Norweigian Contractors föreslår en rörbro som förankras i fjordens botten. Enligt företagen Selmer, Kvaerner Rosenberg och Eeg-Henriksen kunde rörbron hänga under vattenytan fastsatt i pontoner.
En rörbro vid Högfjorden anses vara ett billigare och mer miljövänligt alternativ än att bygga en tunnel. En tunnel här skulle nämligen gå ner på 400 m djup, och bli betydligt längre. 9
En bro kan gå under vattnet i stället för över, menar norska ingenjörer, och bar simulerat olika koncept för en bro för år 2000. Här fyra lösningar från Aker (1), Selmer (2), Kveerner Rosenberg (3) och Eeg-Henriksen (4). Bron skall gå 25-30 m under vattenytan och och bli 1400 m lång. Platsen är Högfjorden vid Stavanger.
FORUM NR 12/97