EMP, LEMP, NEMP...
av Claus Laurén Forum 1987-01, sida 24-25, 22.01.1987
ELEKTRONIKENS FIENDE NR I — och hur ma skyddar si +
EMP, LEMP, NEMP och SEMP är oli av elektromagnetiska pulser — från bl a örmsprängningar — som förorsokar emporära eller bestående störningar a forme elektroniska system. Man kan skydda sig mo dessa skador — men det är dyrt.
nnan atmosfäriska atombombsprov för bjöds, utfördes av USA bla en spräng ning över Hawaii på mycket hög höjd. Följderna av denna sprängning blev oväntade och oroande.
Atomsprängningen avslöjade nämligen ett nytt och dittills okänt fenomen, som sedermera fick namnet EMP (Electro Magnetic Pulse). Fenomenet yttrade sig i att t ex telesystem och vissa typer av radioapparater upphörde att fungera, antingen för en tid eller definitivt.
Ett annat intressant exempel ur EMP:s historia är ett sovjetiskt flygplan, som råkade falla i amerikanska händer. Amerikanerna hade hejdlöst roligt åt all gammalmodig rörelektronik, som planet var fyllt med.
24
Först senare fick man klart för sig att elektronrör är mycket mindre känsliga för EMP än vad halvledartekniken är. På den här punkten råkade helt enkelt Sovjet, vid tillfället ifråga, ligga steget före USA i kunskap. Skrattarna fick småningom bakläxa för sin munterhet…
Olika ”pulser
Episoden på Hawaii var ett skolexempel på sk NEMP eller Nuclear Electromagnetic Pulse. Det finns andra typer, som i princip bygger på samma grund, men som också skiljer sig på vissa punkter från den puls, som genereras av en atomsprängning på hög höjd.
Nukleär EMP verkar över flera frekvensområden samtidigt, och når — beroende på laddningens styrka — upp till hundratals kilometer.
Nukleär EMP karakteriseras framför allt av sin styrka jämfört med till t ex de utslag av EMP, som ett alldeles vanligt och trivialt åskväder kan ställa till med. Denna störning brukar kallas LEMP (Lightning EMP) och ger svagare och mindre iögonfallande verkningar på de elektroniska system som råkat drabbas.
En tredje störning är SEMP (Synthetic EMP). 1 det fallet handlar det om direkt sabotage. Genom att skapa ett yttre magnetfält, kan man utifrån påverka elektroniska förlopp.
Är den elektromagnetiska pulsen svag blir följden ”bara” störningar (vilket kan vara nog så allvarligt). Vid starkare pulser kan den aktuella informationen raderas bort. Vid mycket kraftiga pulser kan elektronisk apparatur förstöras eller göras tillfälligt obrukbar, vilket naturligtvis innebär ett direkt hot mot ett så elektronikberoende samhälle, som det vi lever I.
Ytterligare ett problem av liknande slag som EMP är systemgenererade störningar. I en värld, som är så elektroniktät som västerlandet i dag, kan man knappast undgå att olika oskärmade elektroniska system påverkar varandra och stör varandra.
Tjuvlyssnare
Det finns också en annan sida av saken, som inte direkt handlar om att förstöra information eller apparatur. Genom att utnyttja de magnetfält, som bildas kring bland annat ledningarna, kan en politisk spion, industrispion eller annan brottsling komma åt information, som han inte egentligen skulle ha haft tillgång till
En apparat för signalaviyssning av tex dataterminaler eller -skärmar kan vara baserad på den här principen, och utrustningar för dataspionage bygger också på samma grundläggande idé. I USA säljs avancerad utrustning för dataspionage helt öppet, och den fingerfärdige och otillständigt nyfikne amatören kan utan större svårighet bygga sig en enklare typ på basen av en vanlig TV-mottagare.
Det tycks ju vara något av den superteknologiska tidsålderns ständiga dilemma, att man kritiklöst börjar bygga ut teknik, vars svagheter och ömma punkter ännu är okända. I dag lever vi därför i en värld, som inte skulle fungera överhuvudtaget utan datamaskinerna, men där samtidigt bara en bråkdel av informationsnätet är skyddat mot sabotage eller intrång.
Störningars ”anatomi”
Hur uppstår då, rent fysikaliskt, störningar som EMP eller EMP-liknande fenomer 1/1987 FÖRUN,
Runt en kabel eller ledning med strömmen påkopplad bildas ett magnetfält (precis som i en elektromagnet). Elströmmen i ledningen alstrar ett magnetfält och vice versa. Om strömmen förändras, så förändras alltså också magnetfältet, Omvänt gäller, att om magnetfältet störs, störs också strömmen i ledningen. Detta kallas induktion. Och magnetfältet kan, naturligtvis, påverkas genom att utsättas för ett annat magnetfält.
En kraftig, joniserande urladdning, som tex en blixt, bildar ett kortlivat men starkt magnetfält omkring sig. Detta magnetfält påverkar i sin tur elektriska ledare i närheten. En sk ”spik" eller transient har skapats. ”Spiken” har fått sitt namn på grund av den bild som uppstår i ett oscilloskop, där strömmens kurva avbildas. Ordet transient åter är engelska och betyder ungefär ”plötslig” eller ”snabbt övergående”.
Om åskstörningar (LEMP) är snabba förlopp, är kärnladdningsstörningar (NEMP) ännu snabbare. Här handlar det om ännu högre spänningar under oerhört kort tid. De ticrymder, som man räknar med vid NEMP, ligger i storleksordningen 5 nsek (nanosekunder = miljarddels sekunder), dvs 0,000 000 005 sek.
Nukleär EMP blir speciellt problemtylld pga att den verkar över flera frekvensområden samtidigt. Frekvensspektret ligger ungefär mellan 10 kHz och 100 MHz. Vidare gäller att den här typen av störning nå mycket långt. Beroende på laddningens styrka kan det röra sig om hundratals kilometer eller mer. Den utgör därför ett större hot om sprängningen skett på hög höjd.
Påverkan från andra elektroniska instrument, radiosändare och radarstationer skiljer sig från EMP framför allt genom sina mindre spektakulära återverkningar. I stället utgör denna typ av påverkan inte någon engångsföreteelse, utan dyker upp tid efter annan och ställer till med oreda.
Och då det handlar om SEMP, dv 8 sabotagefallet, rör det ju sig om styrd påverkan med ett speciellt syfte. Det kan alltså handla om olika typer av skadeverkningar, helt beroende på agentens avsikter och utrustning.
”Bur” ger skydd? Går det då överhuvudtaget att skydda sig mot den här sortens obehagligheter?
Svaret är ja, och lösningen är en s k “Faradays bur”, dvs ett rum, som helt kapslats in i metall. Detta är den konventionella och vanligaste lösningen på problemen. Den är dyrbar och inte särdeles smidig, men har betraktats som nödvändig i vissa fall där kraven på sekretess varit speciellt höga.
Senare har det visat sig, att man kan uppnå skärmning med mycket lättare konstruktioner i nätverk av metall. Nätverke fungerar som ett slags ”vågbrytare”, som stör den elektromagnetiska strålningens vågrörelse.
Under utvecklingsarbetet råkade man ut för en del praktiska, tekniska problem. Det handlade om nedsatt skärmning, pg a att trådarna inte låg direkt an mot varandra i vävens korsningspunkter, t ex på grund av oxidation.
Genom att på elektrolytisk väg belägga en väv av syntetmaterial med nickel, lyckades man småningom utveckla en ny typ av skärmningsmaterial, som eliminerar den konventionella metallvävens svagheter. Den elektrolytiska metalliseringen av väven gör, att den snarare får karaktären av en enhetlig, perforerad metallyta än av vävt textilmaterial.
Fördelarna med denna skärm är dels den smidighet, lätthet och hanterlighet, som uppnås, och dels att vävpartierna kan göras delvis genomsiktliga. Vissa typer av den metalliserace textilskärmen reducerar det synliga ljuset med bara 10 procent.
Dyrt?
Ja. Men, å andra sidan: vad kostar utläckande företagshemligheter? Vad kostar industrisabotage? Och vad kostar ständiga driftstörningar pg a helt ”normal” interferens i ett alltmer elektroniktätt och elektronikberoende samhälle?
Ciaus Laurén 9
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Aktilva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos Finlands Bank. . Specialdepositioner i Finlands Bank . ….
Fordringar hos andra banker . Checkräkningskredit Växlar . Lån
Krediter i utländsk valuta Betalningsförmedling. . . Övriga linansieringstillgångar .
Utländska fordringar l utländsk vatuta
Omsättningstillgångar Utländskt mynt… . Masskuldebrev . . . Övriga omsältning
Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar Fastigheler och fastighetsaktier…
Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aklier och andelar… .
Fastigheter och fastighetsaktier —..
Maskiner och inventarier… .
Övriga anläggningstillgångar o med lång verkningstid Skatler……ssosse sonson ons Löner och sociala utgifter…
Övriga Utgifter. ……sosooo ooo rerna
För direktionen Jaakko Lassila Mikko Taavitsainen
FÖRUN 1/198 h utgifter
Månadsbalans den 30 november 1986 Passiva Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar …. Depositioner . .. .. ..
443 426 118,09 1851 784 215,00 544 494 746,23 1322591 342,72 561512 691,80 27 974 598 604,41 7 933 443 395,26 1542 864 198,42 811 014 230,24
Skulder till Finiands Bank. Skulder till andra banker Skulder till staten .. . Debenturelån … Betalningsförmedling Övriga skulder. . . Utländska skulder . 24853 662 511,00 I utländsk valuta . 369 368 093,74 Debenturelån Räntor och övriga inkomster Reserveringar Egel kapital Aktiekapital Reservfonder … Värderegleringsfond Dispositionsfond Vinst från tidigare å 39 095 896,80 3304 773 166,26 49 918 584,2 5012 577 966,48 241 175 623,10 471 229 720,1 1 308 092 579,17 2799 153 592,07 442 702 621,6 709 513 664,1 84 419 674,58 826 040 058,58 423 102 376,9 83 920 555 671 06
Depositioner i utländsk valut + 23119 143 477,90 2 074 115 784,98 3 279 244 131,69 1 089 631 209,5 106 684 494,4 200 000 000,00 2212 721 630,10 5312 470 380,6 .- 32905 369 176,6 765 034 705,05 3031 830 000,00 2 186 663 739,81 1285 B02 340,4 2 260 000 000,00 675 571 010,09 5932 329 123,0 76 569 264,68 1580 612,4 — BRT
Ansvarsförbindelser 26 982 488 108,—
För förvaltningsrådet Markku Mannerkoski Marlti Harv 25
