En försmakav arbetslivet

av Johan Svenlin Forum 2007-10, sida 42-44, 25.10.2007

Taggar: Personer: Milla Vanala Teman: arbetslivet

FORUM FÖR EKOMOMI OCH TEKNIK NR 18 2087

En försma av arbetslivet

H Studiebesök. Kampen om framtidens arbetstagare blir allt viktigare för företag. Prao, Dagsverket och företagsbesök är några sätt att visa upp sig som arbetsgivare för tonåringar som snart ska välj yrkesinriktning.

JOHAN SVENLIN TEXT KIRSI SALOVAARA FOTO X Varför gör ni ingen choklad? Vem planerar godispåsarna? Tröttnar man på godis om man jobbar här?

Frågorna som läses upp från en mejlutskrift har formulerats av en högstadiegrupp från Klövskog. De har sett fram emot besöket på HALVAS förpackningsanläggning i Vanda och tillsammans med sin studiehandledare HETA PISILÄ läst på om företaget. Värdtrion besvarar frågorna utförligt, och påpekar att trots att det ingår i arbetsuppgifterna att provsmaka godis gillar de fortfarande sina personliga favoriter.

”Det finns ingen direkt utbildning för godisbranschen. Ofta går man vidare från kock- eller bagarutbildning och tränas in iuppgifterna på arbetsplatsen. Men det finns många yrken på en godisfabrik”, berättar MILLA VANALA, arbetsledare på Halva.

Hösten är högsäsong för skolelever ute på arbetsplatser. De flesta högstadier har sina praoveckor i oktober-november och däremellan ä ”Lönekonkurrensen kommer att bli ett allt viktigare lockmedel och ungdomarna väljer förstås yrken där de får bra betalt det Dagsverket och studiebesök hos företag.

I oktober genomförde Livsmedelsindustriförbundet ETL för andra gången sin kampanj att bjuda in högstadie- och gymnasieelever till en rad livsmedelsproducenter. Syftet är att fåungdomarnaintresserade av branschen innan de väljer fortsatt utbildning. Ungdomar vet hur butiker, barer och banker ser ut men har ofta en bild av industrilokaler som smutsiga eller farliga.

Gaturekrytering. Halva, med cirka 70 anställda, har hittills inte haft några problem med rekrytering, men FAzeER däremot hade i oktober en uppmärksammad kampanj där personal värvades i Kampens köpcentrum i Helsingfors för att fylla de tiotals lediga platser som finns inom koncernen.

”Våra medlemsföretag har inte ännu drabbats av lika svår brist på arbetskraft som råder inom flera an dra branscher. I synnerhet kompetenta arbetsledare är svåra att få tag på. Det finns variationer inom vår bransch och vi följer noga med utvecklingen och riktar informationskampanjer tillungdomar” säger LEILA SLOTTE-PALMULA på ETL.

Klövskogsungdomarna kommer att kunna välja och vraka bland arbetsplatser när de studerat klart, i synnerhet om de väljer branscher där arbetskraftsbristen kommer att slå hårt. Dagens prognoser visar att inom tio år när de stora årskullarna gått i pension, kommer Finland att ha 200 000 färre på arbetsmarknaden jämfört med i dag. Och alla arbetsgivare kan inte locka med obegränsat godis.

Enligt RUTTA WÄRN på Finlands Näringsliv EK:s enhet för utbildning och arbetskraft blir den största avgången år 2012, när omkring 73 000 personer pensioneras.

”Arbetskraftsbehovet varierar regionalt, och bristen på arbetskraft ä som mest akut i landets storstäder?

Variationerna är stora även mellan branscher, vilket kommer att påverka löneutvecklingen.

”Inom byggnadsbranschen har efterfrågan på arbetskraft varit så stor under så lång tid att inga arbetarelängre jobbar för avtalslöner. Lönekonkurrensen kommer att bli ett allt viktigare lockmedel och ungdomarna väljer förstås yrken där de får bra betalt”

Redan nutjänar rörmokare, montörer och byggnadsarbetare mer än flera akademiska yrkesgrupper, däribland psykologer och skådespelare, och bristen på akademiker ser ut att vara långt ifrån lika skriande i framtiden.

Information och praktik. För att matcha framtidens efterfrågan med morgondagens arbetskraft gör EKfinansierade Taloudellinen Tiedotustoimisto TAT en rad konkreta insatser. Ett lyckat exempel är att år PROVAR PÅ DRÖMJOBBET.

Eleverna från Klaukkalan yläaste får provsmaka nya Jymykarameller och ge dem betyg.

ligen ge 2 000 elever en prao-coach som handleder skoleleverna i deras yrkesval. Eleverna får två-tre dagars utbildning i en viss bransch, exempelvis metall, byggnad eller catering, och gör därefter sin prao på relevant arbetsplats.

”Uppföljningen har visat att de flesta elever som ingått i programmet senare sökt sig till utbildning inom samma bransch/” säger LISA TENHUNEN-RUOTSALAINEN på TAT.

Programmet riktar sig till åttor och nior på högstadiet och tvåor på gymnasiet, målgrupper som precis ska välja sina fortsatta studieinriktningar, men ännu inte fattat beslut.

”Information och praktik är viktigt för att varje ungdom ska hitta sin egen grej och inte styras av kompisar och föräldrar”, säger Liisa TenhunenRuotsalainen.

Hon ser det ändå som positivt att föräldrar engagerar sig i sina barns studieplaner.

”Våra föräldramöten, där vi be rättar om prognoserna för arbetsmarknaden är välbesökta. Förra året kom 40 000 föräldrar för att lyssna och ställa frågor”

Den normala praon är två veckor ute på en arbetsplats, i vissa skoor uppdelad i en vecka på hösten och en vecka på våren. Skolornas periodsystem gör att företagen får ta emot många förfrågningar koncentrerade ill några få veckor.

”Det är trist att många skolor har prao samtidigt. Vibrukar ta emot fyra samtidigt och först till kvarn gäler. Vi hittar på uppgifter dag för dag och speciellt på hösten finns det allid mycket att göra”, säger Milla Vanala på Halva.

Kroppsarbete, Liksom andra typiska prao-uppgifter består sysslorna på Halva av praktiska göromål, som att packa upp leveranser och hjälpa illilagret och i butiken. Det handar mest om icke-datorbaserade jobb, vilket blir alltmer främmand för dagens tonåringar. Men de trivs med att tai på riktigt.

”Praoeleverna är för det mesta motiverade att lära sig nya saker, men det gäller att placera pojkar på skilda håll för att undvika att de gör arbetsplatsen till en lekplats”, konstaterar Milla Vanala.

Handledning avgör. Andra halvan av november skaåttorna från Munksnäs högstadium i Helsingfors ut på prao. Enligt studiehandledare TARIKU AHLFörs har de flesta elever redan hittat sin arbetsplats.

”Vissa ställen är mer populära än andra. Till de mest eftertraktade platserna hör MC DONALD’S, SVENSKA TEATERN, olika butiker, kaféer och bilaffärer”

Det är inte alltid som elevernas förväntningar uppfylls och karriärsdrömmar kan grusas efter två tråkiga veckor utan handledning.

”Det beror både på eleven och arbetsplatsens prao-ansvariga om det

KUL JOBB.

Milla Vanala gillar mångsidigheten i sitt jobb inom godisproduktion. Bland annat ansvarar hon för kundresponsen, vilket ibland ger stimulerande förbättringsförslag.

blir lyckat eller misslyckat. Vissa företag tar handledningen på allvar och ser till att det finns arbetsuppgifter för prao-eleverna. Då stärks också viljan hos eleverna att ta reda på mer om yrket”, säger Tariku Ahlfors. Numera finns också en mötesplats på nätet, Praotorget, där företag och elever kan hitta varandra. Ahlfors rekommenderar ändå eleverna att gå personligen till arbetsplatsen och fråga. Då får båda parter en uppfattning om varandra. Det är också en fördel att gå till ett ställe som inte är mammas eller pappas arbetsplats.

Skräckexempel. Arbetsgivaren har inte alltid förankrat företagsimagen hos alla sina anställda. På vissa ställen har Ahlfors elever uppmanats av sina handledare på arbetsplatsen att studera flitigt så att eleverna inte hamnar på samma ställe som handledaren jobbar.

Enligt Tariku Ahlfors har mång elever redan i åttonde klass upptäckt yrken som intresserar mer än andra.

”Förvånansvärt många elever har klara ambitioner för vad de vill bli och tar reda på mer om yrken på studiehandledningstimmarna. Det märks också att en del elever har press på sig hemifrån att söka in till en viss skola för att familjemedlemmar har gått där i flera generationer. Det är inte alltid så lyckat”

Han har märkt att vissa storföretag blivit aktivare att skicka ut information till skolor, men hittills har ingen headhunting från näringslivet uppstått kring prao.

”Nej, men det är lätt att få tag på platser tack vare att prao är såpass känt”, säger Tariku Ahlfors.

Tillbaka i Halvas godislager. Efter tre timmar har Klövskogeleverna fått sin dos av information och socker. På frågan om besöket var intressant blir svaret unisont: Joooo! Kommer de att söka sig till livsmedelsbranschen? Tystnad. Kanske.