Energisektorn dominerar flerbranschföretaget Kvaerner

av Ragnhild Artimo Forum 1980-06, sida 32-33, 02.04.1980

Taggar: Personer: Andreas Lønning Teman: energisektorn

Energisekt rn dominera flerbranschföretaget Kvaerner

Kvaerner-gruppen står med sina 19 enheter på många ben. Tyngdpunkten ligger definitivt på tung industri. Idag ansluter sig den övervägande delen av koncernens produktion till energisektorn. Inte bara tankfartyg och oljeborrningsplattformar som gigantiska Statfjord B, utan små och stora ång- och vattenkraftverk med sikte på fjärran exportmarknader — Sydamerika och länderna i Sydostasien. Trots det ogynnsamma norska industriklimatet tror Kvaerner-gruppen på framtiden — till den grad att investeringarna i år uppgår till över 400 miljoner NOK, nära en sjundedel av senaste års omsättning. Av investeringsbeloppet gäller en avsevärd del Kvaerners engagemang på shipping sektorn.

9 Hela den norska industrin klagar idag över samma sak: man har inte möjlighet att arbeta tillräckligt effektivt och utnyttja produktionsmaskineriet optimalt. Nuläget är resultatet av flera olika faktorer: oljesektorn har slukat en avsevärd del av den yrkesskickliga arbetskraften (på alla nivåer) och aktualiserat bla den svåra frågan om hyrd arbetskraft. Tillväxten på den offentliga sektorn med ökat skattetryck och utsvälld pappersexercis har inom företagen betytt en relativ ökning av ickeproduktiv personal.

— Det är symptomatiskt att företagets ekonomisektion kontinuerligt växer, säger Andreas Lenning, administrativ direktör för Kvaerner-gruppens moderbolag Kvaerner Brug och medlem av koncernledningen. — Men jag påstår inte att denna personalkategori är onödig, problemet är faktiskt att den behövs för att företaget skall kunna följa alla bestämmelser och förordningar som idag dirigerar industrin.

Å andra sidan är faktiskt cirka var sjunde Kvaerner-anställd ingenjör.

ÄN | JR

Arnulf Gundersen, Kvaerner-gruppens informationschef.

32

Räcker ingenjörerna – I vilken mån produktionen av högskoleingenjörer kommer att svara mot det ökande behovet återstår att se, tills vidare finns det endast en högskola i Norge som utbildar dem. Jag finner det ganska säkert att vi kommer att behöva högskoleingenjörer närmast från de övriga nordiska länderna — redan nu arbetar flera utländska högskoleingenjöreri Norge inom ramen för projektimport. Också behovet av läroverksingenjörer och tekniker ökar, och detsamma gäller yrkesarbetare.

Norge har helt enkelt ett underskott på yrkesskickliga arbetare just nu. Som ett illustrerande exempel kan nämnas, att Rosenberg Verft i Stavanger, som tillhör Kvaerner-gruppen, för närvarande har nära 700 utländska arbetare som i egenskap av anställda vid olika entreprenadföretag bygger den stora Statfjord B-plattformen. Av dessa är nära 600 finländare, i främsta hand svetsare.

Bristen på arbetskraft är också i någon mån artificiell: ett lagbeslut stipulerar en övertidsgräns på 200 h/a, likaså finns det en övre gräns för hur mycket hyrd arbetskraft ett företag får anlita via underleverantörer. Målsättningen är alt tvinga företagen att ha en möjligast stor kvot fast anställda — men företagen har inte möjligheter att kontinuerligt upprätthålla en sysselsättning på en nivå som motsvarar produktionstopparna.

Elit av mötessittare Direktör Lgnning anser att det nya diskussionsvänliga — företagsklimatet,

Andreas Lonning, administrativ direktör för Kvaerner Brug, gruppens moderbolag.

som är en produkt av både lagstiftning och den allmänna samhällsutvecklingen, är övervägande positivt.

— Grundtanken — nyttig växelverkan och effektiv information mellan olika personalkategorier — är god, men medaljens baksida har blivit en myckenhet möten, protokoll och rapporter, och en accelererande byråkrati. Detta kan resultera i en ny elit inom företagen: en personalgrupp som huvudsakligen sitter på möten av olika slag. Det kan inte vara en sv’ I utveckling. Och vi börjar också behöva en personalkategori med huvudsaklig uppgift att läsa 1apporter, protokoll, bulletiner . . . de som är involverade i själva produktionen har inte tid. Och ict är produktionen vi alla skall lev v.

Moder. tomation

Huvuuparten av Kvaerner-gruppens industriella verksamhet — fartyg, flytande anläggningar, marin utrustning, kraftanläggningar, maskiner för skogsindustrin och gruvindustrin, kylanläggningar och värmeteknik — representerar områden som endast i begränsad omfattning kan automatiseras.

– Genom att bolagets produktion inte inkluderar serietillverkning — med undantag av vissa komponenter för maskiner — kommer den mänskliga andelen av arbetet alltid att vara mycket stor, säger Kvaerner-gruppens informationschef Arnulf Gundersen. — Men för bättre arbetsresultat och produktivitet

FORUM 6/80

Aurland III.

har vi satsat på numeriskt styrda maskiner. Givetvis kan och bör ännu mycket göras på produktionssidan. Inte endast beträffande det fysiska produktionsmaskineriet. Den andliga kapaciteten kommer att vara allt viktigare. Vi kommer knappast att behöva färre anställda, utan bättre utbildade anställda, en högre teknologisk kunnandenivå än nu. Också morgondagens yrkesarbetare kommer att behöva en avsevärd ”ingenjörskunskap”. Hur den minskade andelen direkt manuellt arbete inverkar på arbetstillfredsställelsen är sedan

Serumsand Verksted har utvecklat ett minikraftverk som möjliggör utnyttjandet av små och låga vattenfall (om den politiska viljan finns).

FORUM 5678 en annan fråga.

Liksom andra nordiska verkstadsindustriföretag har man också inom Kvaerner-gruppen erfarit att knowhow och kvalitet inte är allt.

— Då det gäller ordertillverkning är förmågan att hålla leveranstider en viktig konkurrensfaktor, säger Gundersen. — I vissa fall kan tillförlitlig leveranstid bli det avgörande säljargumentet. Säkra tidtabeller har varit våra skeppsvarvs trumfkort.

Vattenkraft — och vågkraft

Vilka produktgrupper kommer att vara Kvaerner Brugs styrka de närmaste åren — Produkter som direkt anknyter till energiproduktionen, säger direktör Lenning. — Marknaden för ångturbiner är rätt ojämn, men efterfrågan på vattenturbiner i alla storlekar har ökat, den dyra oljan har aktualiserat utbyggandet av denna sektor både i hemlandet — där motståndet från miljövårdskretsar är starkt — och i många NICländer.

På litet längre sikt kommer också andra energiformer med i bilden.

— Vi har ett vågkraftverk under utveckling, och hoppas få fram en prototyp 1982, berättar Andreas Lenning. — I kommersiellt bruk kommer vågkraftverket knappast före år 1990.

Spiraltrumma som Kvaerner Brug levererat till kraftverket Kraftverksventil under bearbetning.

Den expanderande norska oljeaktiviteten kommer av allt att döma att för en lång tid framåt involvera Kvaernergruppen genom konstruktion av borrnings-, transport och förädlingsanläggningar.

— Den kanske viktigaste frågan för koncernen är produktutveckling. Vi måste hänga med i den tekniska utvecklingen — helst ligga i täten — och ha beredskap att lägga om produktionen från den traditionella linjen till helt nya produkter som har en marknad. Detta gäller särskilt varven. Men också produktionstekniken måste ägnas uppmärksamhet, framför allt ökad flexibilitet och smidigare genomlopp. O

Denna flytande anläggning — ILNGfabrik/lager — skulle ha beställlts av Irans nationella gasbolag före landets politiska kris. Idag är man inom Kvaerner nöjd att förhandlingarna strandade … Innovationsarbetet kan utnyttjas för Nordsjö-projektet vid behov.

33