Ett europeiskt land i konkurs?

av Mikael Ingberg Forum 2010-11, sida 16, 25.11.2010

Taggar: Teman: finanskrisen

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 11 2618

Mikael Ingberg. är ekonomie doktor och har fungerat som vd på Folkhälsan och Aktia.

Ett europeiskt land i konkurs?

Finanskrisen och den därpå följande ekonomiska recessionen har på ett dramatiskt sätt illustrerat de strukturella problem som EU har att kämpa med. Satsningen på en snabb utvidgning av unionen har lämnat mycket ogjort i arbetet att öka integrationsgraden och likheten bland medlemsländerna. Allra tydligast har detta tagit sig uttrycki den enorma variationen i statsekonomisk disciplin som EUländerna uppvisar, och som under de senaste månaderna har lett till en veritabel räntekris i de så kallade PIGS -länderna (Portugal, Irland, Grekland, Spanien). Den akuta krisen nådde först Grekland, som unionen sedan med ett gemensamt stödpaket åtminstone tillfälligt kunde rädda. I skrivande stund är det Irland som ligger risigt till och nya stödpaket och kriser är säkert att vänta.

Vad handlar krisen alltså om i dessa PIGS-länder? I korthet är det fråga om att underskottet i statsfinanserna i exempelvis Grekland har varit så stort i så många år att statsskulden har vuxit sig väldigt stor. När sedan nya statsobligationer ska emitteras för att täcka ny skuldsättning eller amortering av gamla skulder, är det svårt att hitta köpare för dessa skuldebrev. Detta driver upp räntorna på de grekiska statspappren och kan till och med leda till att emissionen misslyckas, vilket i sin tur kan skapa en akut likviditetskris. I slutändan kan detta leda till att den grekiska regeringen måste fatta ett beslut om att inte återbetala sina skulder på utsatt tid eller eventuellt till och med helt låta bli att betala sina skulder. Den grekiska staten går helt enkelt i konkurs eller i frivillig skuldsanering.

För många — mig själv inberäknad -— ter sig ett dylikt händelseförlopp ganska osannolikt. Man har jusedan barnsben lärt sig att stater inte kan gå i konkurs — man har ju beskattningrätten att ty sig till och kan utmäta oändliga resurser av befolkningen för att klara kriser. Och länge har man väl haft uppfattningen att någonting dylikt inte kan inträffa i ett civiliserat (läs europeiskt) samhälle, men den senaste tidens turbulens har ställt gamla föreställningar på huvudet. Självständiga stater har ju nog inställt betal sig att et ningar av sina skulder då och då europeiskt land skulle kunna sedan i Argentina och Brasilien. hamna i konkurs under historiens lopp. Senast har detta skett för inte så läng ”Också EU:s ledare hade tydligen svårt att föreställa

Också EU:s ledare hade tydligen svårt att föreställa sig att ett europeiskt land skulle kunna hamna i konkurs eller skuldsanering. Därmed blev kanske också ryggmärgsreaktionen som den blev när den grekiska skuldkrisen blev akut: man kom helt enkelt överens om att solidariskt ställa upp för att stöda Grekland genom att ställa garantier — gå i borgen - för den grekiska statsskulden. Det var förstås inte bara en ryggmärgsreaktion. Säkert bedömdes också de negativa konsekvenserna av en skuldsanering eller en direkt inställning av betalningarna som för stora för euroområdet just nu. Förlusterna för de institutioner som har investerat i grekiska statsobligationer skulle ju ha blivit enorma. Och den grekiska statsskulden ligger väl till största del i europeiska bankers och försäkringsbolags balansräkningar. En grekisk inställning av betalningar på statsskulden skulle ha skapat en ny finanskris i Europa just när den tidigare (bolånekrisen) håller på att gå till historien.

Problemet med detta beslut är emellertid den signal de europeiska statscheferna ger åt andra slösaktiga EU-länder: om man inte sköter sina statsfinanser och sedan hamnar i en kris, ställer nog de andra EU-länderna upp och reder upp problemen. Detta innebär givetvis att slösaktigheten i PIGS- och andra länder kanske inte beivras särskilt seriöst.

Det är mot den här bakgrunden man ska se det initiativ som Tyskland kom med på EU:s senaste toppmöte. Där föreslog Tyskland (understött av Frankrike) att EU borde skapa en mekanism för en behärskad skuldsanering av självständiga stater (Sovereign Debt Restructuring Mechanism, SDRM), som skulle kunna tas i bruk i situationer som den Grekland nyligen befann sig i.

Jag tror att tanken på en sådan mekanism kan vara god och den skulle säkert vara ägnad att höja det statsfinansiella ansvarstagandet i många länder, Men tiden var knappast den rätta att komma med förslaget. Förslaget var ägnat att ta udden av de åtgärder som just har vidtagits för att lugna finansmarknaderna visavi Grekland, där man nyligen garanterat att skulden trots allt kommer att återbetalas, om så med gemensamma krafter. Resultatet av det tyska förslaget har inte låtit vänta på sig: PIGS-ländernas räntemarginaler sköt efter det kraftigt i höjden.m