Ett tryggt Finland
av Jaakko Valtanen Forum 1987-18, sida 14-15, 19.11.1987
Vad betyder Finland för mig?
De tider vi upplevt och de erfarenheter vi samlat under åren formar våra föreställningar och uppfattningar om vår omvärld. Vi har alla uppfostrats av vå egen tid.
har upplevt en avsevärd del av vå självständighets 70-åriga historia och dess vändpunkter: barndomen och skolåren på 30-talet; krigsåren på 40-talet i tidig ungdomsålder som drog med sig och ledde till ett yrke; återuppbyggnaden efter krigen; och samhällets uppsving på 50-talet; samt den sociala tryggheten och internationaliseringen under de senaste årtiondena. Min bild av Finland påverkas naturligtvis av min drygt fyrtio år långa karriär som soldat, liksom också av mitt arbete på ledande och ansvarsfulla officersposter.
E representerar den generation so ör mig avspeglas Finland, mitt foster land och hemland, genom dessa erfarenheter. Min bild av Finland skiljer sig säkert därför från den bild som de som är födda under senare årtionden har — men tillsammans kompletterar och berikar de varandra. Det uppstår en mångskiftande och pluralistisk finländsk världs- och livsbild.
inland av i dag är inte något fullständig förverkligande av våra utopier, men det är trots allt ett bra land att bo och leva i. Vår demokrati är öppen, förstående och human. Den tillåter olika samhälleliga strävanden.
Vid förverkligandet av majoritetens vilja beaktar den i en synnerligen hög grad de olika minoriteternas synpunkter. Svåra känslor behöver således inte ackumuleras och undertryckas i det inre. Pluralismen är en faktor som förstärker, inte försvagar vårt samhälle. Vårt samhälle är således mycket tryggt till sitt inre och sin själ.
1 ryggheten och stabiliteten i vårt samhäl le ökas av att det hos oss råder en långtgående enighet i många frågor. Det finns knappast några skäl för meningsskiljaktigheter som skulle rubba grunderna för vårt liv. Och vad som är viktigast är att enigheten gäller även frågor som rör vår yttre trygghet.
Man förstår och accepterar våra säkerhetspolitiska grundlösningar i vida kretsar. Vi har genom årtiondenas idoga arbete i stor utsträckning lyckats vinna gehör för vår säkerhetspolitik, såväl hos grannländerna som internationellt. Denna politik anses mycket fördelaktig för de olika parterna. Grundläggande för vår säkerhetspolitik är att den är stadigt konsekvent och även obetingad i sina strävanden att fullgöra de internationella avtalen. Också det egna folket har utan förbehåll givit sitt stöd åt säkerhetspolitiken. De positiva attityderna och den starka försvarsviljan är av synnerligen stor betydelse för bilden av oss och vår trovärdighet utåt.
Vår förmåga och vilja att försvara det egna landet bedöms kontinuerligt. Med stor tillfredsställelse har jag bland annat under flera officiella besök kunnat notera, att vår ställning i detta hänseende verkligen är uppskattad och stabil. Vi har inte heller vanskliga internationella problem att lösa, än mindre fiender omkring oss.
et är nog sant att den militärpolitisk betydelsen av våra närområden på sis ta tiden har ökat, men i samma takt ha också intresset för avspänningen i det internationella läget ökat.
Vi befinner oss inte heller vid militära hu Mitt Finlancär ett både till de inre och det yttre tryggt Finla vudleder — lika litet finns det inom vårt territorium sådana objekt vilka i och för sig vore eftertraktansvärda. För mig betyder Finland fortfarande ett land, där man med tillförsikt kan se mot framtiden och där det är tryggt att bo, om vi bara fortsätter att med skicklighet sköta våra angelägenheter.
Vår stabila och trygga ställning är — såsom jag redan påpekade — framför allt ett resultat av vår balanserade, aktiva och konsekventa säkerhetspolitik. Även i fortsätt ningen måste dock de materiella förutsättningarna för verksamheten såväl inom utrikespolitiken som säkerhetspolitiken tryggas.
i måste kontinuerligt se till att man hyVis förtroende för vår förmåga och vilja att sköta de egna angelägenheterna i enlighet med de rättigheter och förpliktelser våra avtal ställer på oss som en självständig stat. Detta kräver fortsatta ekonomiska investeringar i försvaret.
Strävandena under åren efter krigen och den industriella tillväxten har lett till att Finland i dag är ett ekonomiskt välbeställt och konkurrenskraftigt land.
Vid dimensionering av försvarsanslagen bör naturligtvis medborgarnas basutkomst och andra totalbehov beaktas. Jag är dock förvissad om att vi även i fortsättningen har möjlighet att tillfredsställa vår försvarsmakts behov — som är dimensionerade på en anspråkslös nivå — utan att vårt statsekonomiska läge och medborgarnas välbefinnande kommer att bii lidande. En del av investeringarna kommer dessutom den egna produktionen till godo.
Den finländska industrins know-how är av hög internationell standard. Redan nu riktas över 40 procent av försvarsmaktens materielanskaffningar till hemlandet, och vi inom försvarsmakten är nöjda med resultaten.
Det finns många områden där finländskt kunnande kunde utnyttjas även i högre grad och samtidigt förstärka vår industris produktionsberedskap.
18/1987 FRUN,
General Jaakko Valtanen har varit försvarsmaktens kommendör sedan 1983 och har under sin militära bana bl a varit chef för totalförsvarskurserna, och chef för huvudstabens informationsavdelning. General Valtanen är den sista aktiva officer som deltagit i krigen. Hans särintresse är samhällsfrågor.
FRUN 18/1987
Tidigare skribenter i serien har varit VD Kauko Sipponen, redaktör Leif Salmén, VD Ahti Hirvonen och VD Carl G
Nordman. | nästa nummer är vår gästskribent minister Bärlund.
örutom att vara gårdagens och dagen land, är Finland för mig även ett framtidens land, där ansvaret för de gemensamma angelägenheterna i snabb takt håller på att överföras till den yngre generationen. Ibland hör man någon av den egna åldersklassen med bekymrad tongång fråga, hur den nya välfärdsgenerationen, som alltmer har fjärmats från vändpunkterna i vårt förflutna, skall kunna bevara det arv den anförtrotts.
Som utbildare och uppfostrare av dagens värnpliktiga är jag förvissad om att vår framtid vilar på en trygg och solid grund.
Ungdomens vanor och behov är dock annorlunda än de var för några årtionden sedan, men våra unga soldaters ansvarskänsla, ståndaktighet och psykiska beredskap att vid behov försvara fosterlandet är fortfarande starka.
et framtida Finland är även ett interD ätonaiserat Finland. Informationsförmedlingen blir allt snabbare och mera omfattande, och förkortar således avstånden. Den för oss mitt i fjärran händelser och bringar nya utmaningar inom räckhåll för oss, Dessa utmaningar måste vi utan tvivel kunna möta — men utan att glömma de egna nationella grundvalarna, och utan att avstå från dem.
Internationalism är enligt min mening ingen rotlös, undergiven kosmopolitism, utan i första rummet dynamiskt samarbete mellan nationella kulturer. Dess viktigaste innebörd är att folken och staterna är beredda och får möjlighet att göra sin egen nationella insats för att lösa gemensamma problem, Internationalismen är konstruktivt och ambitiöst samarbete på olika områden och nivåer. Finlands deltagande i FN:s fredsbevarande operationer är ett ypperligt exempel därpå. En sådan internationalism har mitt Finland både råd och rätt til.
Jaakko Valtanen 15
