Europa: EG, EFTA och vi
av Christian Sundgren Forum 1986-16, sida 15-16, 23.10.1986
EUROPA
EG-högkvarteret i Bryssel.
KR NS
ROSEN
EG, EFTA och vi
Samhällsdebatten var livlig för 15 år sedan. Finlands frihandelsavtal med EG skulle undertecknas. Nya tullfria marknader var bra, men skulle den inhemska industrin klara konkurrensen, skulle glesbygdsproblemen öka och det nationella oberoende försvagas?
I dag heter det att den europeiska frihandeln skall tryggas. EG-länderna fördjupar sitt samarbete och skapar en ekonomisk union fram till år 1992. Lyckas det, kommer nya tekniska handelshinder att störa handeln mellan EG- och EFTA-länder.
olönsamhet har förenat EG-länderna.
Med ytterligare nya medlemmar har det gällt att värna om den interna marknaden. De yttre konkurrenterna USA och Japan har redan ett stort försprång på de nya expansiva områdena. Därför har EG gått in för att samla sina gemensamma krafter och satsa starkt på högteknologin. Samtidigt har man rationaliserat och sanerat kraftigt i de traditionella branscherna, bla metallindustrin.
Konkret finns EG:s framtidsplaner uttryckta i den sk Vita boken, Den antogs sommaren 1985, och sammanfattar vad som krävs för att nå fram till en ekonomisk union. När integrationen gått så långt, är
FORUM 16/1986
FRöorsan ökad extern konkurrens oc det fritt fram för såväl varor och tjänster som kapital och människor att flytta från det ena landet till det anära inom gemenskapen.
Denna marknadsekonomiska dröm skall bli verklighet redan år 1992. Det är snabbt marscherat, med tanke på hur långsam EGbyråkratin är i normala fall. Men planerna har fått de exportberoende EFTA-länderna att dra efter andan.
— Liten hemmamarknad är ett problem för många svenska företag. Tillträde till europasamarbete på så lika villkor som möjligt är vitalt, om vi ska kunna hävda oss i konkurrensen, utropar Lars Nasbeth, VD för svenska Industriförbundet.
vän till EG
EG-nycke 1951 Bilcas kol- och stålunionen CEC 1957 undertecknas ”Rom-avtalet om EEC och Eurato 1967 sammanslås dessa till EG-europeiska gemenskapen Medlemmar är: Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland; Holland, Italien, Luxemburg 1973 blev Danmark, England och Irland medlemmar, medan alla EFTAländer slöt frihandelsavtal med EG I dag hör ytterligare Grekland, Portugal, Spanien till E 1985 EG går in för att förverkliga en Jullständig ekonomisk union. EG ländernas 320 miljoner invånare skall bilda en enda marknad å 1992. Alktlinjerha spikas i den sk Vita Boken. ,
Ca 35 procent av Finlands export går
EFTA-nycke 1959 bildas Europeiska Frihandelsförbundet, EFTA Bildandet är ett motdrag mot EEC för att värna om en fri handel mellan Danmark, England, Norge, Portugal, Sehweiz, Sverige och Österrik 1981 blir Finland associerad medlem i EFT 1970 blir Island medlem av EFT 1973 träder Danmark och England in i EG. Frihandelsavtalet mellan EG och EFTA undertecknas och värk dens största frihandelsområde skapa 1985 Portugal lämnar EFTA och blir medlem av EG. Finland blir fullvärdig medlem av EFTA EFTA-länderna samordnar sina handelsregler till EG:s fördjupade integrationsplaner
Ca 20 procent av Finlands export går till EFTA CS 6
The White Pape “We either go ahead — with resolution and determination — or we drop back into mediocrity. We can now either resolve to complete the integration of ihe economies of Europe; or, through a lack of political will to fåce the immense problems involved, we can simply allow Europe to develop into no more than a freetrade area. Tne difference is crucial.” (Milano 28/29 June 1985 1 fortsättning
Danmark me i EG-integrationen
Danskarna har alltid diskuterat sitt medlemskap Ii EG livligt. När Gemenskapen gick in för nya arbetsprinciper, för att försnabba integrationsprocessen, tog Danmark på nytt ställning till EG-medlemskapet i en folkomröstning. Som känt kvarstår Danmark som medlem i EG, trots att den nya principen om majoritetsbeslut förstärker EG:s övernationella karaktär.
Det ger Danmark en specialställning inom Norden. Den danska lagstiftningen kommer nu att revideras, och anpassas till Gemenskapens nya integrationsnormer, De
UM:s handelspolitiska — EG driver på integrationsprocessen. Gemenskapen utvecklar sin egen marknad fram till år 1992. Nya handelshinder kan uppstå för EFTA-länderna. Det äventyrar hela den europeiska frihandeln.
På handelspolitiska avdelningen inom UM arbetar man för fullt med EFTA-EGfrågorna. Avdelningschef Antti Satuli menar att man har hösten på sig för att gå igenom frågorna. I början av december skall EFTAministrarna enas om sin handlingslinje gentemot EG.
— EFTA:s politik är helt enkelt att undvika nya handelshinder. Tullarnas betydelse har minskat, därför är de tekniska handelshindren istället avgörande för frihandeln. Standardfrågor och produktionsnormer avgör konkurrenskraften mer än tidigare.
Enligt Satuli har EFTA därför fått ökad betydelse för Finland som i sin handelspolitik försökt värna om frihandel utan att vara medlem i tullunioner.
— Ur finländsk synpunkt har EFTA-samarbetet blivit viktigare. Vi har inga intressen att gå med i EG, med undantag av Norge är det förövrigt få EFTA-länder som har det.
EG:s jordbrukspolitik skulle ställa till med stora problem för oss. Men fram för allt EG:s ökade övernationella karaktär, med det nya röstningsförfarandet där majoritetsbeslut avgör, gör ett EG-medlemsskap omöjligt.
— EFTA är nu mer än någonsin ett bestående element i Europa. Det är en skillnad mot EFTA:s första tider. Då ville alla medlemmar närmast utnyttja EFTA för att träda in i EG.
Mauri Kavonius, Metallarbetarna — Finska Metall är medlem i EMF, europeiska metallarbetarförbundet. Inom EFTA har vi inte samme organisationer. Samarbetet mellan EG och Finland ökar hela tiden. Vi närmar oss EG.
1 nya lagarna kan komma att avvika från den nordiska lagstiftningen.
I synnerhet i Norge och Sverige är man rädd för en sådan utveckling. Man vill istället via Danmark se till att den norska och svenska lagstiftningen kopplas till EG:s marknadskrav. Inga nya handelshinder får komma till stånd, och produktionsnormerna skall anpassas till EG:s normer så långt det går. I dag är det bara Danmark som direkt kan påverka EG:s beslutsprocess och se till att de danska företagens intressen beaktas i integrationen.
Frihandeln och Finland
EFTA-samarbetet har definitivt haft större konsekvenser för Finland än EG-avtalet.
Metallarbetarförbundets forskare Mauri Kavonius hörde minsann till der som varnade för EG-frihandelns effekter för 15 år sedan. I dag är metallfacket mera inne på att se till att konkurrensfördeltarna kan bibehållas, fast den centraleuropeiska ekonomiska unionen blir ett faktum.
— Standardiseringen är ett konkurrensmedel i dag. För företagen är det därför viktigt att komma med i processen så tidigt som möjligt — för att kunna påverka den i egen riktning. Jag har för mig att t ex OVAKO har lyckats rätt bra.
Finns det inte ur facklig synpunkt några faror med att vi kopplas till de centraleuropeiska marknadskrafterna? Kanske en EG-standard betyder att vi tummar på våra inkörda produktions- och tillverkningsnormer, och ökar riskerna i produktioner — Få finska företag har haft problem att sälja på EG-marknaden. Problemen har inte gällt EG:s normer, utan de västtyska affärsnormerna. Och det är inte alltid en negativ sak.
Och om vi har strängare normer än EGrmarknaden, uppstår likaså inga problem. Våra varor klarar i det fallet EG-granskningen med glans!
Mauri Kavonius är övertygad om att deltagandet i EG:s forskningsprogram är lika viktigt som arbetet med att komma till gemensamma tillverknings- och produktionsnormer. Men påpekar att det inte sker gratis.
-— Finlands Eureka-projekt handlar iu långt om produktutveckling. Men de marknadsfördelar samarbetet eventuellt ger måste vägas mot att Eureka-projekten nu slukar en stor del av våra knappa foörskningsresurser. Finland bidrar till Eurekaprogrammet med medel som annars hade gått till vår egen grundforskning.
IFC, direktör B O Johansson — Utgångspunkt för kommande förhandlingar med Gemenskapen är EG:s ”Vita bok”. Den presenterades för första gången I Milano förra året. I den slår EG-länderna
Det var EFTA-frihandeln som satte fart på strukturomvandlingen i vårt land. Frihandeln försnabbade industrialiseringen, och stimulerade såväl exporten som importen. Men samtidigt fördjupade marknadskrafterna de regionala skillnaderna och skapade våra glesbygdsproblem.
Finland var säkert snabbast i Europa i övergång från agrar- till Industrisamhälle. År 1960 var jordbruket ännu basen i vår ekonomi. En tredjedel eller 1400 000 finländare fick då sin utkomst av jordbruket. 10 år senare såg det bra annorlunda ut: 600 000 hade lämnat landsbygden, och flyttat in till tätorterna och sökt arbete inom industrin och servicesektorn.
se s 3 fast hur man kommer till en ekonomisk union år 1992.
De går helt enkelt inför att röja alla hinder för att varor, mänskor, tjänster och kapital skall kunna röra sig fritt.
B O Johansson leder arbetsgruppen inom EFTA som förbereder EFTA-ministrarnas handelspolitisk gentemot den kommande Europeiska ekonomiska unionen.
— Det viktigaste är utan vidare att nu röja alla nya tekniska handelshinder.
En EG-produkt kommer direkt att accepteras i de andra medlemsländerna utan tester. Ett exempel är lampor: de skall vara så standardiserade, att de med engång kan säljas över hela EG-marknaden.
På samma sätt borde våra egna produkter och tjänster behandlas.
— Vi är ute efter att hitta en stöpsel som passar i Finland lika väl som i EG.
EFTA-arbetet går ut på att minimera de tekniska handelshindren, att komma överens om transportfrågor och reglerna för offentliga uppköp. Därtill vill man att EG:s förenklade tulldokument (SAD) skall gälla för EFTA-länderna också.
— En finländsk långtradare borde kunna få köra ned till Spanien med ”ett enda papper”.
Arbetsgruppen som B O Johansson leder är snart färdig med sitt arbete. Dess rapport behandlas i EFTA-rådet inom en månad. Därefter slår EFTA-ministrarna fast strategin och förhandlingarna med EG kan börja.
Finns det överhuvudtaget några konkreta exempel där EG-bestämmelserna skulle ha satt käppar i hjulen för den finländska exporten till EG — Rätt få fall finns det faktiskt. Men mest känt är Salora-fallet, där företaget inte fick sälja sin TV-standard i Förbundsrepubliken Tyskland.
Likaså kunde inte Partek och Lohja etablera sig i Förbundsrepubliken, pg a olika normer och regier.
De västtyska reglerna är strängast inom EG. Tänk på deras öl-rnormer som härstammar från 1600-talet! De har effektivt skyddat den västtyska marknaden för våra inhemska tillverkare. C 16/1986 FORUN,