Exklusiva klockor går bra

av Putte Kråkström Forum 1982-08, sida 15-16, 05.05.1982

Taggar: Orter: Schweiz Teman: klockor

Schweiz klarar urkrisen

Exklusiva klockor går bra

SER. V — Om man jämför med hur snabbt tora delar av tex motorcykel- och raindustrierna i Europa krossats n starka japanska frammarschen, r jag att den schweiziska urindust rin klarat sig mycket bra.

Bakom dessa ord står Jean-J. de Reynier, distriktschef för Nord- och Sydamerika hos det schweiziska urindustriförbundet Fédération Horlogére Suisse Ännu i början av 1950-talet stod schweizarna för 80 procent av världens urtillverkning, I dag motsvarar värdet av landets urexport 20 procent av världsmarknaden, men det har enligt Jean-J. de Reynier sina randiga skäl.

— Efter andra världskriget har den globala efterfrågan på klockor ökat enormt. Under första delen av 50-talet producerade våra industrier ca 25 miljoner klockor per år. Nu ligger vår årsproduktion på över 70 miljoner enheter, men det räcker bara till en femtedel av världsbehovet.

— Det är förstås orealistiskt att ett land med sex miljoner invånare, och bara 45000 engagerade i urindustrin, ens skulle försöka kontrollera en överväldigande del av världsmarkaden, tillägger Reynier.

Försämrad sysselsättning

Ser man på sysselsättningsläget så är schweizarna numera faktiskt benägna

Forum 8/82

Schweiz andel av klocktillverkningen i världen har minskat det senaste decenniet. Japanerna har tagit åt sig stora delar av en expanderande marknad, och andra länder i Fjärran Östern är starkt p kommande. Värdet av urexporten från Schweiz ökar dock fortfarande, och det är speciellt de exklusiva klockorna som ger exportintäkter.

att tala om urtillverkningen som något av en krisbransch.

För tio år sedan sysselsatte industrin dubbelt fler — inemot 90 000 personer. Många har mao fått skaffa sig arbete på annat håll. Samtidigt tycks emellertid en hel del unga schweizare ha förlorat sin tro på urtillverkningen som framtidsbransch — industrin har nämligen haft svårigheter att rekrytera skolad arbetskraft för dagens produktionsmetoder.

Exportmässigt går det i alla fall inte alls så dåligt. I fjol exporterade de schweiziska urtillverkarna för över 3,4 miljarder CHF (ca 7,7 mrd mk). År 1970 var värdet av exporten 2,4 mrd CHF.

Jean-I. de Reynier vid schweiziska industriförbundet.

Det är framför allt de exklusiva klockorna, med ett detaljhandelspris på ca 10000 FIM, som snyggar till de schweiziska exportsiffrorna. Trots att antalet exporterade enheter i dag ligger på nästan exakt samma nivå som 1970 har värdet på exporten ökat med nästan en tredjedel.

Också klockor i prisklasser nedåt 1000 FIM är en viktig exportkatagori för schweizarna.

— Vi vet att det på marknaden finns ett behov av sådana klockor och den schweiziska urindustrin har inriktat sig på att utveckla den delen, säger Iean-J. de Reynier.

Krisperiod

Den första stöten mot schweizarnas enmansvälde på den internationella urmarknaden kom i början av femtiotalet då norskägda Timex började spotta ut armbandsur på den amerikanska marknaden.

Något senare kom japanerna med sin aggressiva marknadsföring och under 1970-talet har ett antal lågprisländer i Fjärran Östern skaffat sig en allt starkare position. Framför allt Hongkong, där det 1981 tillverkades 160 miljoner billiga ur.

— Den växande urtillverkningen i länder med låga löne- och produktionskostnader har inte enbart skakat oss schweizare. Också de japanska tillver 1 karna av billiga klockor har fått känna av konkurrensen.

— Till exempel Casio, som är en av japanernas största urtillverkare, tvingades skära ned sin produktion med 20 procent under senare hälften av förra året. Dessutom stängda de sitt försäljningskontor i Dallas och lade ned delar av sin verksamhet i Hongkong.

— Också Citizen har minskat sin produktion så det är lika berättigat att tala om en japansk urkris som en schweizisk, säger Jean-J. de Reynier.

— Därför måste vi anse det som ytterst positivt, att de schweiziska tillverkare som specialiserat sig på framställning av långt utvecklade produkter i de högre prisklasserna inte har några större svårigheter, utan tom kan uppvisa ett bra resultat av sin verksamhet.

Komponenter viktig exportartikel

Det är inte endast färdiga klockor som finner sin väg ur de schweiziska fabrikerna. En stor del av klocktillverkningen i lågprisländerna är mer elle 16

Hopsättningslinjen vid Omegas fabrik i Schweiz.

I Schweiz finns över 800 urfabrikanter.

mindre beroende av komponenter och know-how från det klassiska klocklandet.

Detta är förklaringen till att Hongkong i dag är den schweiziska urindustrins största exportkund, som under förra året svalde komponenter till ett värde av nära en halv miljard CHF.

Denna typ av export är relativt ny för schweizarna. Först på 1960-talet avskaffades nämligen en lag, som förbjöd export av klockdelar och aparatur för framställning av sådana.

Den överlägset största uppköparen av färdiga schweizerur är USA, dit Schweiz under fjolåret exporterade klockor för nästan 450 miljoner CHF.

— För närvarande anser vi USA vara vår mest utvecklingsdugliga marknad, men vi har också intressanta projekt på gång i en hel del andra länder, berättar Jean-J. de Reynier.

— Folkrepubliken Kina är ett marknadsområde som vi hoppas mycket på. Vi har nyligen öppnat en servicecentral i Peking till följd av vår ökade export till folkrepubliken.

Det är närmast klockor i de mellersta prisklasserna som intresserar kineserna. Dessutom har de båda länderna planer på produktions sammarbete. 1981 exporterade schweizarna klockor och komponenter till Kina för över 5 miljoner CHF och folkrepubliken låg på tolfte plats bland importörerna.

Frankrike och Västtyskland är i dag de schweiziska urtillverkarnas största kunder i Europa. De importerade schweizerur för 449 milj. respektive 307 milj. CHF under 1981.

Vi finländare befinner oss långt ner på lista över uppköpare av schweiziska klockor. Förra året importerade vi sammanlagt 182000 exemplar till ett värde av något under 15 milj. CHE.

Många små tillverkare

I Schweiz finns i dag över 800 tillverkare som är engagerade i urtillverkning. Ännu för tio år sedan var antalet dubbelt större men fusioner och nedläggningar har gallrat leden och denna trend väntas fortsätta.

Av de schweiziska urfabrikanterna är det bara en, det jättelika ASSUAG, Allgemeine Schweitserische Uhrenindustrie AG, som själv framställer samtliga komponenter till sina klockor (tex Certina, Eterna, Rado mifl.).

Övriga tillverkare är mer eller mindre specialiserade på produktion av komponenter eller sammansättnin av sådana till helt eller delvis färd klockor.

Medan ASSUAG har en årsomsä ning på över en miljard CHF tusentals anställda har de ml företagen en personal på 2—3 persöner och .en omsättning Då några hundratusen CHF.

Som en följd :v det elektroniska urverket, som nv representerar omkring 60 procent av schweizarnas totala urexport, har den för landet karakteristiska hemtillverkningen på senare år nästan helt försvunnit. I dag sysselsätter denna del av produktionen knappt 3000 personer, mot över 13000 år 1970.

— Den schweiziska — urindustrin framställer klockor under mer än 500 olika varumärken. Jämfört med Japan, som bara har fem tillverkare och fem varumärken, är detta naturligtvis ett enormt antal och förklarar kanske delvis varför vi inte kunnat hålla jämna steg med deras mycket aktiva marknadsföring.

— De stora japanska tillverkarna har kunnat räkna med statsstöd för både produktutveckling och marknadsföring, något som vi schweizare fått klara oss utan, säger Jeant. de Reynier.

— Trots det tror jag att vi kommer att klara oss utan statliga subventioner också i framtiden. För oss är det viktigare att ha möjligheter till öppna handelsförbindelser med andra länder.

Putte Kråkström

Forum 8/82