ExoMars ska leta livstecken
av Rasmus Artimo Forum 2012-12, sida 32, 18.12.2012
El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2012
VETENSKAP
FxoMars ska leta livstecken
RAGNHILD ARTIMO TEXT Då Nasa i februari av budgetskäl drog sig ur det medesa planerade exomars, hotade projektet krascha före nedräkning. Men Esa och ryska Roscosmos har snabbt hittat en gemensam intresseplattform, och förverkligar det sedan 2005 planerade Mars-projektet i två faser. 2016 sänds en orbiter (kretsbanesond) för telekommunikationer och atmosfäranalyser, och en landningmodul som ska testa precisionsmjuklandning bl.a. med tanke på framtida bemannade missioner. 2018 landas en Marsbil med mångsidiga forskningskapaciteter. Båda skjuts iväg med ryska PROTONbärraketer som har 22 tons lastkapacitet.
VidEsas möte1g november - där Polen formellt blev rymdorganisationens tjugonde medlemsstat - offentliggjordes ExoMars-projektet i sin nya sammansättning. ESA har hittills bränt av 400 miljoner euro på utvecklingsarbetet, medlemsstaterna har förbundit sig till cirka 850 miljoner, och runt 350 saknas ännu. ExoMars har en prislapp på 1,2 miljarder.
Uppdrag: exobiologi. Att leta spår av liv är projektets agenda. ExoMars är förkortning av EXobiology On MARS. nasa upptäckte 2009 metan, CH, på Mars: kol är en förutsättning för liv.
2016 startar första ExoMars sin färd ijanuari och når fram i oktober. Landningsmodulen EDM (Entry, Descent and landing demonstration Module) frigörs från orbitern, precisions- och mjuklandar på Mars, och utför ett kort markanalysprogram. Orbitern Tco (Trace Gas Orbiter) läggs i cirkulär bana runt Mars på snitthöjd 400 km med omloppstiden1 Marsdygn (=1 sol, ca 3 månader). Dess vetenskapliga program inleds 2017 med europeiska och ryska instrument. Målet är att leta metan och andra spårgaser från biologiska eller geologiska processer, och undersöka observationsplatsen och dessa gasers karaktär och källa. Orbitern fungerar också som kommunikationsmodul.
2018 startar andra ExoMars sin färd i april, och är framme nio månader senare. Marsbilens landningplats är vald så att den soldrivna sexhjulingen kan ‘köra’ - optimalt 100 m/sol. Under missionen kommer rovern att totalt färdas flera kilometer. Den är utrustad med vetenskapli ga instrument och analysteknologi, och är i praktiken ett rullande labb som tar prover och analyserar dem. En lätt men högeffektiv borr når två meter under markytan där utsikterna att hitta välbevarat organiskt material är bättre än på markytan. NASA och ESA har tillsammans utvecklat instrumentet moma (Mars Organic Molecule Analyzer), som ‘värmer upp” marsjord och möjliggör sökning efter organiska molekyler. Roscosmos har huvudansvaret för Marsbilens landningssystem, och för landningstestmodulen EDM. Ryska instrument medföljer både orbitern och rovern, och utför vetenskapliga experiment.
NASA är också med i ExoMars-tilltaget med bla. telekom- och navigationsteknik samt mjukvara. Missionen avslutas i december 2022.
Mars är långsiktsfokus för rymdforskningsefforter, dels för jämförande av geologisk cv, men också för framtida kolonisation och som avstamp för färder till avlägsnare himlakroppar. På agendan 2013 står NASAS MAVEN [Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN), och Indiens MANGALYAAN (hindi=Marsfarkost), som båda är kretsbanesonder.
Under pressläggningen meddelade NASA att dess Marsbil curiosity upptäckt kol- enkla organiska föreningar - på planetens yta. Det är osäkert om det eventuellt ’exporterats’ dit från jorden. NASA har beslutat sända en ny rover dit 2020. > FÖRSÖK OCH MISSA sm Av totalt 37 Mars-skott åren 1962-201 har 17 gått i mål.
mm Sovjet var först med att försöka en förbiflygning 1962, men sPUTNIK 22 exploderade. Samma år skickade Sovjet ytterligare en sond somradiotystnade, och en som förstördes.
im USA:s förbiflygare MARINER 3 missade 1964 avsedd bana, MARINER 4 lyckades utföra förbiflygning. Sovjets förbiflygare samma år försvann.
= 1969 utförde USA lyckade förbiflygningar med MARINER 6 och 7.
= 197 floppade tre sovjetiska Mars-sonder. USA:s MARINER 9 blev den första som lades i bana runt Mars sm De första lyckade landningarna gjorde USA 1975 med vIKING 1 och vIKING 2. År 1996 landade USA PATHFINDER, första Marsbilen, som följts av ytterligare tre.
sm ESA lyckades 2003 placera en Mars-sond ibana, men dess landade Marsbil BEAGLE 2 radiotystnade.
Im Sovjet/Ryssland har ännu inte lyckats landa på Mars, Japan och Kina har båda en miss.
(KÄLLA BLA. JARI MÄKINENS AVARUUSLUOTAINTEN ABC).