Facket och de multinationella - en mångdimensionell affär

av Christian Sundgren Forum 1981-08, sida 16-17, 06.05.1981

Facket och de multinationella — en mångdimensionell affär

Multinationella företag är inte ett lösryckt fenomen utan hör ihop med den allmänna ekonomiska politik som förs och hela utvecklingsproblematiken. De multinationella företagen har därför blivit en svårare fråga för fackföreningsrörelsen än vad den kunde ana på 70-talet.

Idag är facket i i-länder och u-länder i en djup intressekonflikt. Industriarbetaren i de rika länderna wvill hålla sitt jobb, u-lands-arbetaren är glad för varje arbetstillfälle som ges.

Men är det inte de multinationella företagen som bidrar till denna nord-sydkonflikt?

Nordiska fackkrav

Fackföreningsrörelsen vill värna om sin förhandlingsstyrka gentemot de multinationella jättearbetsgivarna. I Norden var facket oroat för att viktiga industrioch servicesektorer skulle hamna i multinationell, utländsk ägo på samma sätt som i u-länderna.

Vårt land har i alla fall långt klarat sig från ett stort utländskt företagsinflytande, även om frågan om utländska multibanker eller inte är hur aktuell som helst. I vissa delsektorer kan man komma upp till ett betydande utländskt inflytande men överlag är siffrorna rätt marginella.

Det nya är att de finländska och nordiska företagen i sin tur på 70-talet började expandera utomlands. Medan det finns omkring I 000 utländska företag i Finland, har också finländska företag sammanlagt över 1 000 dotterbolag utomlands. Omkring 150 av dessa är produktionsenheter. Industriarbetsplatserna har inte ökat i vårt land på 70-talet. men däremot utomlands vid de finländska dotterbolagen.

Facket kräver kontroll De direkta investeringsströmmarna

Utlansägda Finländska företag företag i Finland utomland 1979 1979 Tillverkning 194 14 535 614 182 21 891 97 1979 Mmk 1944 Mmk

De multinationella, transnationella eller övernationetla företagen — vad man nu vill kalla dem — är med skäl den stora frågan för fackföreningsrörelsen i västvärlden.

Och problemen blir inte mindre för facket. De multinationella företagen fortsätter att stärka sitt grepp om världsekonomin. De växer och expanderar med sina egna kapitaltillgångar medan lågkonjunkturen håller i sig och arbets lösheten sprider sig.

från och till Finland under hela 70-talet har varit en dyster statistik för facket. Det blev inte som de ofta heter att de utländska investeringarna för kapital till landet. I stället blir 70-talets netto ett utflöde av kapital på hela 2 mrd mk. Kontrollen av investeringsströmmarn har således blivit en allt aktuellare fråga för fackföreningsrörelsen. De nordiska fackföreningarna kräver större insyn i de nordiska företagens utlandsföretag. Handlingsprogrammet som Nordens Fackliga Samorganisation antog 1979 har en hel del att säga på den punkten:

De nordiska MNF-företagens verksamhet utanför hemlandet bör regleras med hänsyn tagen till särskilda krav och NFS anser därvid att följande regler bör gälla.

1. Om nordiskt företag söker tillstånd att göra investering utanför hemlandet skall tillståndsgivande myndighet bedöma ansökningen med hänsyn tagen till såväl valuta- som närings- och sysselsättningspolitiska konsekvenser.

2. Vid prövning av nordiskt företags ansökan om investering utanför hemlandet skall tillståndsgivande myndighet inhämta yttrande av berörda fackliga organisationer.

3. I samband med nordiskt företags ansökan om tillstånd för investering utanför hemlandet bör företaget åläggas redovisa alternativ samt förväntade långsiktiga effekter vad gäller produktion och sysselsättning. Vid prövning av sådan ansökan bör hänsyn tas till utvecklingen på den gemensammz2 nordiska arbetsmarknaden och de nordiska Fegeringarnas förpliktelse att upprätta full sysselsättning i samtliga nordiska länder. Detta är särskilt angeläget om investeringen avser överföring av forsknings- och utvecklingsarbete.

4. Vid bedömning av nordiskt företags ansökan om tillstånd för investering utanför hemlandet skall ett villkor för tillstånd vara att företaget överenskommer med berörda nordiska förbund om hur kontakter med de anställda skall upprättas i investeringslandet. Ansökan skall bedömas restriktivt i det fall investeringen avser land som direkt bryter mot principerna i ILO:s konventioner om fackliga rättigheter, främst konventionerna 87 och 98.

5. När nordiskt företag anhåller om tillstånd för investering i ett utvecklingsland skall företaget förpliktigas att rapportera hur investeringen är anpassad til mottagarlandets egn investeringsplaner.

6. De myndigheter i de nordiska länderna som prövar företags ansökningar om tillstånd för internationella investeringar bör uppta regelbundet samarbete. Detta gäller i synnerhet vid bedömning av ansökningar om betydande investeringar av gemensamt intresse för ut vecklingen på den nordiska arbetsmarknaden,

NFS” handlingsprogram angående multinationella företag, 1979.

Tabell: Bokvärdet av uttändska direktinvesteringar I u-ländern miljarder $

Totalt OPEC, varav: Venezuela Indonesien Nigeria Skatteparadis Alla andra u-länder, varav: Brasilien Mexiko Indien Maiaysia Argentina Singapore Peru

Källa: FN, Transnatlonal Corporations 1978.

1967 1975 miljarer 32.8 | 68. 9.1 | 16. 3.5 0.2 1.4 2. 21. 3.7 1.8 1.3 0.7 1.8 0.2 0.8

NON Aa

FORUM 8/81

Produktionen har genom den nya tekniken delats upp i många små arbetsmoment. Ett delmoment i produktionskedjan kan lätt flyttas till u-länder, men det innebär samtidigt att arbetarna i dessa länder inte lär sig något om helhetsprocessen.

NIC-länderna drar investeringskapitalet till sig

U-länderna kräver att de skall stå för 25 procent av världens industriproduktion år 2000. Det är det grundläggande kravet i den sk nya internationella ekonomiska världsordningen. Eftersom de idag står för 8 procent kan man säga att det innebär en märkbar förbättring. Men sedan kravet ställdes har industriproduktionen ökat mycket snabbt i några u-länder. Fortsätter den trenden kommer anske u-ländernas andel i världens industriproduktion att vara hela 30 procent år 2000.

NIC-länderna och de sydostasiatiska änderna har lockat utländska investerare med sådana specialförmåner att de multinationella företagen i snabb takt flyttar sin produktion dit. Philips produktionsnedläggning i Finland samtidigt som företaget expanderar kraftigt i låglöneländerna är ett aktuellt exempel på dagens problem för den finska ackföreningsrörelsen.

Fackkonflikt i-land — u-land

Dagens multinationella investeringsmönster bäddar för en djup intressekonflikt mellan arbetare i i-länderna och u-länder.

Industriarbetarna i OECD-länderna ser hur arbetslöshetskön blir längre och längre samtidigt som lågprisimporten tar allt större marknadsandelar.

FORUM 8/81

U-ländernas industriarbetare hör hur de första industriarbetsplatserna hotas av nya handelshinder kring i-landsmarknaderna.

På UNCTAD i Manila blossade denna fackliga intressekonflikt upp på allvar. Malaysias representanter anklagade de rika ländernas fackorganisationer för inblandning i landets interna angelägenheter. Kraven på bättre löne- och arbetsvillkor vid de utländska företagen i Malaysia hindrar den utveckling som äntligen satt igång, dundrade Malaysias industriminister.

Ny teknologi på gott och ont

NIC-ländernas argument låter bra och onekligen finns det en hel del egoism i att till varje pris värna om dagens industriarbetsplatser i industriländerna. Men håller argumenten på sikt?

Etableringarna i NIC-länderna är oftast helt exportinriktade och skapar små ekonomiska följdeffekter i uländerna. De bygger på den billiga arbetskraften och de billiga råvarorna och energin. Teknologin är hemma i industriländerna och har föga med u-landsvardagen att göra.

Nya teknologi skall u-länderna förstås ha i sitt utvecklingsarbete där det är befogat, men dagens produktionsmönster för med sig ett nytt problem som är gemensamt för facket i såväl i-länder som u-länder.

Produktionen har genom den nya tekniken delats upp i många små arbetsmoment. Ett delmoment i produktionskedjan kan lätt flyttas till u-länderna med lägre yrkeskunnighet. Det är vanligen de arbetsintensiva momenten som lokaliseras till låglöneländerna.

Arbetaren i i-länderna förlorar samtidigt sin bästa konkurrensfaktor: yrkeskunnandet. U-landsarbetaren igen kan aldrig lära sig så mycket om produktionsprocessen genom den delproduktion som är förlagd till u-landet att han skulle kunna börja med egen produktion om något år. Därmed har en av hörnpelarna i den ekonomiska utvecklingsteorin raserats!

Teknologin ger makt

Den nya teknologin behövs i uländernas utvecklingsprocess. Och de multinationella företagen har detta teknologiska kunnade. Men fackföreningsrörelsen kan inte hålla med om att de multinationella företagen skall sköta om överföringen av ny teknologi till uländerna. Då flyttas inte det tekniska kunnandet från i-länder till u-länder. Istället blir det produktionsmetoder och enskilda arbetsmoment som flyttar med de multinationella bolagen från ett land till ett annat beroende på var produktionsfaktorerna är lönsammast.

Samtidigt som de multinationella företagen sitter på teknologin ger teknologin dem ytterligare makt. Det ökar kraven på internationell facklig insyn i de multinationella företagens produktionsbeslut.

Facket vet inte vilken linje den borde välj ”Eftersom kapitalet är internationellt skall fackföreningsrörelsen också jobba internationellt”. Så har den internationella fackföreningsrörelsens paroll lytt redan länge.

Men samtidigt har den mer nationellt inriktade, protektionistiska linjen vunnit terräng. ”Stoppa den lågprisimport som multiföretagen står för — den tar våra jobb.”

I fackets kamp mot de starka ”multisarna” behövs nog båda skolor. Det är klart att de multinationella företagen måste ha internationella regler då nationell lagstiftning inte når dem. I det fallet hoppas facket mycket på den kommande FN-koden för multinationella företag.

Men det har blivit lika uppenbart för de nationella fackorganisationerna att de måste arbeta inom en och samma multikoncern för att få sina krav igenom. U-landsfacket och facket i de rika länderna blir tvungna att närma sig varandra och sträva till att nå internationella kollektivavtal för att inte intressekonflikterna dem emellan skall öka ytterligare. Här behövs det hjälp från myndighetena. (Fortsätter på sid 50 17