Feldts skattemodell under luppen
av Edward Andersson Forum 1987-02, sida 22, 05.02.1987
Feldts skattemodell under luppen
Sveriges socioldermokrater har i finansminister Kjell-Olof Feldts namn gått ut med et skattereformprogram.
Det ör för Sveriges de ofta svårt att skilja mellan regeringen oc get regerande poriiet, Programmet är riktot fil och hela arbetarrörelsen”
Så även här, socialdemokratin Men I samm veva sögs, att regeringen aviserot ot den kommer att inbjuda oppositionsparierna ”Ttil överläggningar Om s inriktning”.
konkreta förslag. Men förslagens rikt ning anges: ”Lägre skattesatser, begränsningar av avdragen, enhetlig kapitalbeskattning, enklare skatteregler”. Detta kunde vara klippt ur en propagandabroschyr för Reagans nyss genomförda reform. Feldts bakgrundstankar anges vara, att skattesystemet — förutom att finansiera de offentliga utgifterna och fördela skattebördan efter bärkraft — skall bidra till ekonomisk tillväxt.
- tt program av detta slag innehåller få
Lägre skattesats
I programmet pekar man helt riktigt på nackdelarna av höga skattesatser. ”Resultatet blir att många inkomsttagare får svårt att genom egna insatser förbättra sin ekonomiska situation”. Detta är en viktig insikt i världens högst beskattade land, där även familjer med rätt stora inkomster är vana att få bidrag för alla upptänkliga ändamål. Feldts förslag talar för en låg skattesats (33 procent) för den störa gruppen deltidsarbetande, en något högre skattesats (45 procent) för de heltidsarbetande, och 60 procent för höginkomsttagarna, eventuellt med en toppsats vid 70 procent.
Dessa satser skulle innebära betydande nedsättning i förhållande till nuläget. Men i USA kunde man fastställa den högsta marginalskatten till 28 procent (+ 5—56 procent för delstatsskatten).
Den rika floran av avdrag sägs i förslaget lega till ett krångligare skattesystem, och inbjuda till skattefusk, som gynnar höginkomsttagare. Alltså skall avöragen minskas eller göras mer schablonmässiga. Detta sägs även förenkla deklarationsförfarandet.
Skatteneutralitet
Rörande beskattningens neutralitet sägs att olika slags inkomster för närvarande beskattas olika, och att i vissa fall även samma slags inkomst beskattas olika hos olika inkomsttagare.
2 oattepolitikens framtioo
Genomgående beskattas arbete hårdare än kapital. Det sägs att kapitalbeskattningen totalt sett inte ger stat och kommun några inkomster alls. Skattesystemet missgynnar sparande och gynnar skuldsättning. Man menar dock, att sparandets villkor inte kan förbättras med hjälp av riktade insatser, utan att de generella skattereglerna bör ses över. Gynnsammare villkor bör skapas fö sparande och mindre gynnsamma för skuldsättning.
Det är lätt att härav utläsa kommande förslag om kraftiga begränsningar av ränteoch underskottsavdragen för dem, som inte har motsvarande skattepliktiga kapitalinkomster.
Finansiering
Beträffande finansieringen av de föreslagna reformerna sägs till slut, att en del kan finansieras med avdragsbegränsningar och genom utvidgning av basen för den sarnlade förmögenhetsbeskattningen. Det senare förslaget förefaller dock mest politiskt betingat. Vidare sägs, att basen för momsen kan breddas, och att man kan överväga att skärpa energibeskattningen och påföra punktskatter på varaktiga konsumtionsvaror.
Även inom företagsbeskattningen ser man starka skäl för bredare skattebaser och lägre skattesatser.
Grundlinjerna för det svenska reformförslaget är ganska universella, och i huvudsak lätta att acceptera. Ju högre ett lands skattebörda är, desto svårare är det dock att genomföra en reform. Detta gäller speciellt i Sverige, där man har höga anspråk på dels rättvisa, dels inkomst- och förmögenhetsutjämning.
Detta leder med säkerhet till att detaljförslagen — om man når så långt — på vissa punkter kommer att vara både radikala och obehagliga. Men kan man I Sverige genomföra en reform, kommer detta att utgöra en ytterligare påstöt för en refor även I vårt land. Edward Andersson ”ENKLARE SKATTER FÖR RÄTTVISA OCH TILLVÄXT e skattesatser önNsningar av avdrage e Enhetlig apitalbeskatining e Enklare skatteregler e Ansvarsfull finansierin et är de huvudprinciper för reformering av inkomstskatten som i januari presenteras i en idéskiss av Sveriges finansminister Kjet-Olof Feldt. Huvudsyftet med skriften är att ”skapa underlag för en bred skattedebatt inom socialdemokratin och hela arbetarrörelsen”. Felats idéskiss går nu ut på remiss — svaren skall vara partistyrelsen till handa den 28 februari. Därefter skall partistyrelse och partikongress behandla frågan. I dagens svenska inkomstskattesystem finna en rad problem: Ö Skattesatserna är höga. Det inbjuder till skattefusk och skatteplanering.
e Lög e
Det finns en rik flora av avdrag i inkomstskattesystemet. De leder till ett betydande skattebortfall och till ett krångligare skattesystem. €$ Beskattningen är inte neutral. Olika slag av inkomster beskattas olika.
€ Skattesystemet missgynnar sparande och gynnar skuldsättning. Skattesystemet är krångligt. Det skapar byråkrati och medför onödigt stora samhällsekonomiska kostnader. Ö Det finns en rad inslag i skattesystemet som, trots motsatta syften, i praktiken gynnar de välbeställda.
fortsättning på s 2 2/1987 FORUN,