Finland för litet för Amer
av Peter Nordling Forum 1988-04, sida 08-09, 03.03.1988
Taggar: Personer: Leif Ekström Teman: ekonomi
— Amers intåg i Mellaneuropa sker i tre steg. Först görs bolaget känt genom Road Shows. Därefter är det dags för företagsköp och som pricken över i kan det bli aktuellt med en hbörsintroduktion, förklarar Leif Ekström.
å Ameryhtymäå Oy i allt större utDET koncentrerar sig på s märkesvaror, produkter med lång livslängd och en speciell image, blir tillväxtmöjligheterna i hemlandet allt mer begränsade, förklarar Leif Ekström.
Att köpa företag utomlands är egentligen inte nytt för Amer. Genom olika företagsförvärv har bolaget redan en fot inne i Sverige, Danmark och USA. Ca 10 procent av koncernens omsättning på 3,6 miljarder mark härrör från utlandsverksamheten.
Men trots att erbjudandena om nya företagsköp är flera per vecka, verkar det inte att finnas kvar mycket som passar Amer i hemlandet.
Mellaneuropa?
Enligt Ekström riktar sig blickarna nu främst mot Skandinavien, USA och Mellaneuropa — i nämnda ordning. Det har emellertid funnits orsak att misstänka att nästa stöt läggs in någonstans i Mellaneuropa.
I höstas hade Amer uppenbarligen rätt långt förberett sig för att köpa ett västtyskt företag. Det talades om ett företag i den grafiska branschen, som dessvärre senare visade sig vara en ekonomisk katastrof.
Enligt Ekström verkade företaget inte i den grafiska branschen. Vilken branschen var vill han inte uppge med hänvisning till att affären inte blev av. Att den strandade berodde — enligt Ekström — på att priset var för högt.
För ungefär en månad sedan sågs
VD Leff Ekström
Text: Peter Nordlin siktar 03 USA, Europa:
Finland är för litet för Amer!
Amer förbereder sig för företagsförvärv i Europa och USA. — Finland håller på att bli för litet för bolaget och eftersom vi vill hålla oss till våra traditionella affärsområden måste vi i fortsättningen söka tillväxten utomlands, säger mångbranschföretagets VD, Leif Ekström.
Amers män i både Zörich och Genåve. Flitigt studerade de flera årsredovisningar för ett och samma företag. Det såg alltså ut att vara upplagt för ett förvärv i Schweiz.
— Det stämmer inte. Vi var visserligen i Schweiz vid den här tidpunkten, men absolut inte för att köpa något företag. Tvärtom sålde vi vårt eget bolag genom att hålla Road Show för potentiella placerare i Schweiz. Det gjorde vi för övrigt också i Förbundsrepubliken Tyskland, framhåller Ekström.
— Då Amer blir ett allt mera internationellt bolag finns det flera betydande kategorier av mänskor som vi gärna ser som ägare. I Schweiz placerar många förmögna sina pengar som sedan kan placeras vidare i företag.
Mellaneuropa är Amers strategi nu att först göra bolaget känt och skapa förutsättningar för kommande företagsförvärv. I förlängningen kan det också bli aktuellt med börsintroduktioner.
På frågan om när Amer köper sitt första mellaneuropeiska företag ger Ekström inget klart svar utan säger att man först måste skapa sig en image. Enligt honom är det av sekundär betydelse om man etablerar sig i Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz eller Frankrike.
Då tillfälle ges är Amer i varje fall berett att slå till. I den egna kassan finns mellan 500 och 600 Mmk som väntar på en investering.
— Men vi går försiktigt till väga. Vi måst visserligen expandera, men det får inte ske på bekostnad av lönsamheten, säger Ekström.
Tio divisioner Från starten med Amer-Tupakka år 1950 har bolaget under nuvarande chefdirektören, Heikki O Salonens och under de senaste åren även Leif Ekströms ledning vuxit till en koncern med tio divisioner — med den gemensamma nämnaren märkesvaror. Ryggrad och kassakossa i koncernen är bilföretaget Korpivaara Oy som under senaste hela bokslutsperiod (1.9.86—31.8.87)
Enligt Leif Ekström har Amer-ledningen ambitionen att profilera sig som seriösa industrialister. Företaget får inte uppfattas som ett holdingbolag.
4/1988 FORU omsatte drygt 2 miljarder mark. Det är 57 procent av omsättningen. Till Korpivaara, som importerar och marknadsför Toyolas person- och paketbilar, hör också Citroenoch Suzukiimportören Auto-Bon, en avdelning för Toyota-truckar, Kone-Diesel, som importerar biltillbehör och finansieringsbolaget Moottorialan Luotto.
Främst tack vare Toyota Corollas popula ritet har Korpivaara 16 procent av personbilsmarknaden. Ännu populärare är dock Hiace-paketbilarna. Här kommer Korpivaara upp till en marknadsandel på något drygt 40 procent. Amer”upakka, där filosofin kring de imageskapande produkterna startat, kan inte gärna vara annat än lönsamt med Philip Morris som huvudman. Trots att inställningen till tobaken håller på att ändra ökade Amer-Tupakka sin försäljning med elva procent och kom upp till en omsättning på ca 415 Mmk.
Med nöjaktigt resultat fick informationsindustrin nöja sig. Till divisionen hör förlaget Weilin+ Göös, reprohuset Kiviranta, tryckeriet Finnreklama och danska Time System.
Lönsamheten för grossist- och förädlingsverksamheten i pappersbranschen bedöms också som nöjaktig i årsredovisningen.
Klart olönsamt, sedan flera år tillbaka, är det anrika textilföretaget Marimekko som Amer köpte av Armi Ratias arvingar i slutet av år 1984.
Olönsamma bitar var också metall- och radingdivisionerna.
Placeringsverksamheten gick bra medan plastdivisionen presterade ett tillfredsstälande resultat.
Delat ansvar
Det är nu drygt två år sedan Leif Ekström om till Amer från VVD-posten på RaumaRepola där han bar ansvaret för träförädingsindustrin. Men i jämförelse med tidigare VD:n Heikki O Salonen har Ekström hitills framstått som en rätt färglös företagsledare och man frågar sig vern av de två som egentligen leder koncernen och är strategen bakom expansionen.
— Det är självfallet jag som har resultatansvaret och alla enheter rapporterar till mig, medan Salonen har det strategiska ansvaret. Men då det gäller företagsköpen bör de enskilda divisionerna rätt långt delta i arbetet. Sedan är det antingen Salonen eller jag som koordinerar och ansvarar för genomförandet av projektet.
— Vi samarbetar hela tiden. Och därför upplever vi säkert båda situationen som att vi styr skutan. Resursmässigt är uppläggningen bra. Men den kan också vara ineffektiv. Det är enklare att vara ensam herre på täppan. Men om man är två får man mera till stånd, summerar Ekström.
Det var Ekström, som under sitt första år på Amer höll i trådarna då bolaget köpte aktiemajoriteten i det amerikanska golfföretaget Mac Gregor Golf Company av världens
FÖRUN 4/198 — Den företagsledare som aldrig gjort en felinvestering har inte heller utnyttjat alla möjligheter, säger Leif Ekström. Han medger gärna att Amer gjort ett antal misstag, men hävdar att alla rötägg avlägsnats.
genom tiderna mest framgångsrike golfspelare, Jack Nicklaus.
Affären, som gick lös på ca 40 Mmk, omfattade förutom fabriken och huvudkontoret i Albany, Georgia, dotterbolag i England och Hang Kong och på Irland, samt 50 procent av ett bolag som monterar golfklubbor i Taiwan och ett samarbetsbolag med den japanska öl- och viskytillverkaren Suntory.
Golfbolaget sitter utan tvekan bra I Amergruppen som traditionellt varit intresserad av idrottsbusinessen. Där har bolaget emellertid inte haft några engagemang sedan man gjorde sig av med den olönsamma tillverkningen av ishockeyklubbor.
Ekström ser en stor potential | MacGregor, som bildar en egen division. Golfspelandet breder nu i rask takt ut sig både i Europa och Asien.
Samarbetet med Suntory kan eventuellt i framtiden leda till ytterligare affärer. Att importera japanskt öl till Finland är knappast en god affär. Däremot kan Ekström tänka sig Amer som importör av japansk visky.
— Men, säger han försiktigt, vi måste köra in samarbetet ordentligt innan vi tänker på att utveckla det.
Plast och papper
Ekström är också arkitekten bakom köpet av majoriteten i den danska, börsnoterade plastgrossisten RIAS ifjol. Helst nyligen ombildades Amers plastdivislion, som tidigare bestått endast av Konemuovi, så att Konemuovi uppgår i Oy RIAS Ab. Konemuovi tillverkar skivor av ABS-plast. Omkring 40 procent av dessa går till tillverkningen av Terhibåtarna medan resten säljs som halvfabrikat.
Enligt Ekström var marknaden så hårt konkurrerad att Amer hade att välja mellan att sälja Konemuovi eller att köpa ett företag för att få större volymer.
Efter den här affären har Amer ytterligare förstärkt fotfästet i plastbranschen genom att RIAS’ svenska dotterbolag köpt byggmaterialverksamheten av, likaså svenska, Odo Plast,
Ytterligare ligger Ekström bakom förvärvet av USA-företaget Hobart/Macintosh Paper Company, en affär på drygt 28 Mmk som genomfördes i slutet av senaste år.
Heikki O Salonen har under tvåårsperioden i sin tur svarat bl a för köpet av danska Time/system International. Bolaget utgör ett komplement till Weilin + Göös som har 100årig erfarenhet av almanackor och timemanagement.
Time system är vår mest internationella business. Företagets produkter, ett slags avancerade almanackor, säljs på 11 språk i ett 20-ta! länder, berättar Ekström. Han räknar med att det finns en enorm potential för produkter som har med den personliga produktiviteten att göra. Hittils har omsätt ningen ökat med ca 50 procent per år. Och nu börjar volymerna bli betydande. Som en fortsatt utveckling tänker sig Ekström en kombination av den sofistikerade almanackan och mikrodatorn.
Seriös industrialist
Amer har redan lång erfarenhet av att ympa in nya företag i koncernen. Allt sedan 70-talet är det främst genom företagsköp illväxten kommit. Men det är inte alla köp som utfaller till belåtenhet. Förutom misslyckandet med ishockeyklubborna har Amer dragit nitar bl a i bomsterbranschen. — Om man enbart håller sig till säkra kort och inte gör en enda felinvestering, visar det att man inte utnyttjat alla möjligheer, säger Ekström.
Han sticker inte under stol med att Amer haft ett antal rötägg. Men allt det han betraktar som rötägg är nu avyttrat. Kvar finns dock enheter som fortfarande är klart förustbringande, bland dem Marimekko. Men det ser han inte som något överhängande problem.
— Om vi är säkra på att utvecklingen är positiv, spelar tiden en mindre roll. Företag kan visserligen ofta snabbt fås på fötter genom att man inte investerar i dem. Gör man konstant stora satsningar tar det längre tid att uppnå lönsamhet. Men istället är resultatet förhoppningsvis mera varaktigt. Vi vill vara seriösa industrialister — inte ett holdingbolag.
— Beträffande Marimekko är vi säkra på att nå lönsamhet nästa år. Nu jobbar vi för att få produkten och imagen att sammanfalla.
Ekström förklarar att det väsentliga är att man inte tappar i lönsamhet vid företagsförvärv.
Det är emellertid inte så enkelt som det låter. Ekström betonar vikten av att man blir försiktigare ju längre bort från hemlandet man kommer. Riskerna ökar då förhållandena blir främmande.
Därför, säger Ekström är en av de stor fortsättning på s 26