Finland och ESA

av Ragnhild Artimo Forum 1987-10, sida 12, 04.06.1987

Taggar: Personer: Pekka Jauho Teman: rymden

Finland och ESA

Graden och arten ov engagemang är den orådskande nyckelfrågan i Finlands relation till ESA, säger professor Pekka Jouho,

Finland ott sia

Pers som ESA, European Spac +

Agency, arbetar med handlar om tioals miljarder, tom för Finlands del om hundratals miljoner mark, och förbindelser på upp till femton år. Finlands statsbudget uppgörs och godkänns årsvis, och det är politiskt svårt att göra avtal som ekonomiskt binder beslutsfattarna för längre perioder — och ”belastar” t ex nästa regering.

— Att utforma en ansvarsmodell som fungerar och som tjänar Finlands ESAengagemang är tusendollarsfrågan på nationell nivå just nu, säger professor Pekka Jauho.

Jauho har för ett par månader sedan avgått med pension från posten som generaldirektör för Statens tekniska forskningscentral VTT, och är ordförande för den två år gamla Delegationen för rymdärenden, samt Finlands ESA-delegat.

— Det är inte bara budgetmedel och operativa åligganden ESA-frågan handlar om. Hur väl eller illa Finland kan hålla sig ajour med den internationella avancerade tekniska utvecklingen sammanhänger definitivt med eurosamarbetet.

Rymdprogram denna vecka

Dagen efter Forums utgivningsdag denna vecka offentliggörs riktlinjerna för den finländska rymdverksamheten. Uppgifter om detaljinnehållet i programmet har inte kunnat erhållas på förhand, men under intervjun berättar professor Jauho, att detta inkluderar riktlinjer för utbildning på området, industriella projekt och forskningsprogram, och linjer för Finlands samarbete med såväl ESA som Sovjetunionen.

— Enligt originalprogrammet är ESA skapat för att göra Europa starkt | rymden och i rymdutnyttjandet — i relation till exempelvis USA och Sovjetunionen, de naturliga huvudrollsinnehavarna. Det planerade nya raketsystemet Ariane 5 tar sikte på en europeisk rymdstation, utvecklandet av skytteln Hermes tjänar också euromål — möjligen kompletterat av ESA:s eventuella deltagande i NASA:s Columbus-projekt, som just nu befinner sig i förhandlingsskedet.

Finlands inställning till ekonomiskt och operativt engagemang i stora ESA-projekt, bl a bemannade rymdflygningar, hör till de konkreta frågor som inom den närmaste framtiden måste definieras.

12

ESA-cdelegaot och oraförande för Delegationen för rymdäörenden.

Han anse associerat medlemskap — som ör vår us sedan årsskiftet — inte h ler I längden.

Som associerad medlem deltar Finland i ESA:s ministermöte som observatör. Härhemma är det trafikministeriet som tymdfrågorna sorterar under.

Nervsystem runt hela jorden

Rymdverksamheten täcker en bred skala projekt som direkt gäller den globala tekniska infrastrukturen. Som exempel nämner Jauho ett hela jorden omfattande informationsnät baserat på satellitteknik — en sektor där Finland har know-how att erbjuda, även om eurokonkurrensen är hård.

Säkerhet och teknisk tillförlitlighet är också områden som potentiellt kan ligga väl till för den finländska industrin, likaså den sk marksektorn -— med mottagarstationer, antenner, fjärranalys, databehandlingsutrustning och program etc. Också biosektorn kan bli aktuell: life support-system, medicin och biologiska testmetoder.

— Utgångsläget är ju inte det bästa för ett land som är associerad ESA-mediem; medlemsländer som är involverade i ESAprojekt garanteras också en viss kvot industriella beställningar, vilket betyder att vi här konkurrerar med länder som har ett principiellt försprång.

Katalyserad utvecklin Å andra sidan ger de utmaningar rymdengagemang erbjuder en god orsak och ypperliga möjligheter att med fokuserade kraftansträngningar höja den finländska tekniska kunnandenivån såväl vid forskningsinstitut som inom industrin. Exempel från andra länder har visat att ESA-engagemang tvingar fram nya färdigheter och en accelererad — välkommen — teknisk utveckling. Samarbetet med längre hunna länder har automatiskt den effekten.

Jauho påpekar, att här kunde finnas impulsen till ett nytt och intensifierat nordiskt samarbete. T ex Sverige är med i flera ESAprojekt, och det finsk-svenska företagssamarbetet och -ägandet över gränserna bör ge ett gott utgångsläge.

Kostnader och nytta

Professor Jauho konstaterar, att ESA klart blivit en framgång och redan nu nått bl — Europas närvaro i rymden är klart viktig för kontinenten, säger professor Pekka Jauho, Delegationen för rymdärenden. Och tillägger, i förbifarten: — Mitt Europa börjar faktiskt vid Ural.

målet att skapa ett europeiskt alternativ för utnyttjandet av rymden.

Frågan om Finlands roll i ESA-samarbetet är emellertid komplicerad. Jauho säger, att Finlands ESA-start var trög, och att associerat medlemskap i detta stadium måste betecknas som “”minimikravet”.

fortsättning på s 14

ESA-data

Q European Space Agency grundades 1975 för att befrämja och koordinera de europeiska staternas fredliga rymdforskning, teknik och +-illämpningar. Centralt i verksamheten är befrämjandet av industriella projekt på detta område.

€ ESA:s verksamhet inkluderar utvecklandet av bärraketer, rymdlaboratorier och olika rymdfarkoster, samt utvecklandet och uppskjutandet av satelliter.

Ö ESA:s högkvarter och sekretariat finns i Paris; byråer, forskningscentra och laboratorier i BRD, Holland, Belgien, Italien, Spanien och USA.

€ Konstituerande medlemmar är Belgien, BRD, Danmark, England, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Schweiz, Spanien och Sverige. Också Norge och Österrike innehar fullt medlemskap från detta år, och Kanada har samarbetsavtal med organisationen. Finland är den enda associerade medlemmer.

& Finland deltar från detta år i ESA:s vetenskapliga program och I ett fjärranalysprojekt. ESA:s rymdprogram inkluderar sex delprogram; utöver de två nämnda omfattar verksamheten ett telekommunikationsprogram, ett mikrogravitationsprogram, samt bärraketoch ryrdlaboratorieprogram.

Ö ESA:s årsbudget går på 5 200 miljoner mark. Finlands totala ESA-budget för i år är ca 20 Mmk — finansieringen går via Teknologiska utvecklingscentralen

TEKES, som också är koordinator för

ESA i Finland.

10/1987 FRUN,