Utgiven i Forum nr 1974-03

Finland och utlandsinformationen

av Hans Lihr Forum 1974-03, sida 08, 20.02.1974

Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter € Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter

Finland och utlandsinformationen

Vem ansvarar egentligen för Finlands utlandsinformation?

Vem formar profilen?

Finns det någon koordination överhuvudtaget? Eller drar dessa export- och informationsfrämjande organ som ändå finns åt var sitt håll och punkterar årligen den statliga kassan på stora belopp för att förverkliga sina egna ofta diffusa program. Var finns värderingarna hur dessa pengar förvaltas? Var finns den sakkunniga kontrollen som ser till att inte det mesta går åt till dyr administration och byråkrati?

Låt oss ta ett närliggande exempel. Sedan flere år begåvas Sverige med finska TVprogram avsedda för inflyttade som inte förstår svenska. Kostnaderna delas så att Finlands TV svarar för programproduktionen medan Sveriges TV ställer hela sändarnätet till förfogande 3,5 timme per vecka, en i sanning generös åtgärd för en invandrargrupp på uppskattningsvis högst 200 000 personer.

1,5 timme av denna sändningstid upptas av nyhetsprogram om aktuella händelser i Finland. Resten av programtiden utgörs av en högst blandad kompott bestående av reportage, barn- och familjeunderhållning m m. Dessa program är mycket noggrannt textade till svenska tom i så hög grad att banala finska schlagertexter översätts ord för ord. För de flesta torde ändå nyhetssändningarna vara de mest sevärda, I stort sett är de välgjorda och informativa och ger en god inblick i de dagsaktuella händelserna i Finland på olika områden. Så långt är allt väl. Men varför dessa nyhetssändningar bara på finska när man praktiskt taget har hela det svenska TV-nätet gratis till sitt förfogande. Inte en svensk textrad beledsager dessa aktualitetsprogram så att även en svensk tittare i sitt eget land skulle ha en chans att hänga med och inhämta kunskaper om broderlandet, kunskaper som i de flesta fall inskränker sig till filépriser, Runeberg och Jörn Donner. Alldeles särskilt reagerade man senaste jul då detta nyhetsprogram sändes två dagar före julafton och avbröt det svenska riksprogrammet och julfirandet i Sveriges TV. 1 det finska programmet berättades på ett trevligt och intagande sätt hur man pynta och förbereder julen hemma i Finland. Man lärde också ut intressanta recept på finsk julmat… men allt bara på finska.

Lite mera fantasi och god vilja på produktionssidan i Finland kanske hade resulterat i en samproduktion med Sveriges TV så att programmet passat såväl finska som svenska tv-tittare i Sverige och därmed stärkt gemenskaphetskänslan för våra båda länder särskilt hos barnen.

Genom att sända enbart finska program i Sveriges TV bidrar man ju faktiskt till att skapa en känsla av isolering från det svenska samhället och ökar anpassningssvårigheterna, I stället bör givetvis båda språk-. grupperna samspela och ges möjlighet att gemensamt se, diskutera och följa med vad som sker i Finland för att därmed bidra till en mera öppnare attityd till varandras problem,

Man talar om att det inte finns pengar att bekosta denna textning av nyhetsprogrammen. Varifrån pengar skall tas kan väl diskuteras. Resonemanget förvånar något när man vet att Kulturfonden för Sverige och Finland sitter på 24 miljoner kronor och delar ut årligen c 400 000 för att främja kulturellt utbyte mellan länderna. Sällan har väl kulturpengar kunnat användas bättre än till några svenska textrader i dessa finska tv-program. En kommentar från kulturfondens styrelse skulle här vara intressant. Samtidigt vet man att finska staten offrar stora pengar på att vidareutveckla den finska exporten och att Sverige är det kanske viktigaste exportlandet för Finland. Ett led i denna strävan bör väl i rimlighetens namn också vara att sprida information i Sverige om det finska näringslivet … vilket också ofta sker i dessa nyhetsprogram… men bara på finska.

Det är minsann inga småpengar som de finska skattebetalarna får ro ut med i exportstöd per år — hela 31,3 miljoner mark. Summan är — läs och häpna — nästan lika stor som Sveriges motsvarande anslag 34,5 miljoner kr. trots att Sveriges exportvolym är 3 gånger större än Finlands.

Med tanke på det enorma informationsvärde som dessa finska sändningar måste tillmätas om de även kunde förstås av den svenska TV-publiken är det förvånande o det inte skulle finnas pengar att tillgå för ifrågavarande översättningsarbete.

Hur okoordinerat det finska informationsarbetet bedrivs i Sverige illustrerar kanske bäst denna episod. När finska arbetskraftsministeriets kampanj bedrevs som mest intensivt här i Sverige för att få hem arbetskraft senaste sommar sändes i det finska TVprogrammet här ett avskräckande textat reportage om tristessen och hopplösheten från Nestes arbetsbaracker i Sköldvik. De finska arbetare i Sverige som såg programmet torde knappast vara hågade att återvända till Finland efter denna chock.

Ishockey VM och snöröjning för miljone 1965 hade Finland senast den äran att stå som värd för ett VM i ishockey, Direkta TV-sändningar gick då ut över Europa och ända bort till Kanada under en hel vecka. Uppskattningsvis flere tiotals miljoner TVtittare följde med intresse TV-sändningarna från Finland. En utomordentlig chans alltså att göra PR för landet. I pauserna mellan perioderna skulle man under en hel vecka hunnit berätta mycket om Finland, visat filmer om Finland som turistland, filmer om finsk konstindustri, arkitektur och mycket annat. Vad var det då som bjöds? Under en hel vecka matades TV-publiken ute i världen med intetsägande publikbilder från läktarna men framför allt från snöröjning på gatorna i Tammerfors. Det man inte visste om arbetsredskap och snöröjningsteknik efter den VM-veckan var inte värt att veta. Man riktigt bemödade sig om att visa hur vidriga klimatförhållandena är och vilka umbärandet en stackare som vågar sig till Finland måste genomlida på dessa arktiska breddgrader.

Om någon vecka står Finland åter som värd i ett ishockey-VM.

Man kan bara stilla undra vad världens TV-publik då kommer att få sig till livs i pauserna. Tänk om det inte skulle finnas någon snö att röja. Hur många miljoner i dyrbar PR-tid kommer denhär gången att gå förlorade?

Hans Lihr

Forum 3/7 4

Utgiven i Forum nr 1974-03

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."