Finland, Sverige och Nato
av Esko Antola Forum 2007-01, sida 20, 31.01.2007
Taggar: Teman: utrikespolitik
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
ANTOLA
NR 1 2687
Esko Antola är Jean Monnetprofessor och direktör för Jean Monnet-centret vid Åbo universitet.
Finland, Sverige och Nato
Riksdagen ii Sverige gjorde för ett par år sedan en ny definition på hur försvarsmakten bör utvecklas. Slutsatsen var att det svenska försvaret borde organiseras enligt en ny modell, eftersom Sverige inte hotas att invaderas av något annat land.
Omorganiseringen av det svenska försvaret bygger på tanken att landet ska ha kapacitet att effektivt kunna bidra till internationellt fredsbevarande och överhuvudtaget internationell verksamhet. Även om inget hot riktar sig direkt mot Sverige kan kriser i avlägsna regioner inverka på den miljö där Sverige är aktivt. Sverige måste kunna försvara sina värderingar också långt borta hemifrån.
Den nya linjedragningen har lett till att militärförläggningar stängs och förbanden krymper, det vill säga en avveckling av det regionala försvaret.
I Finland har man tagit saken med en viss munterhet; vad ska svenskarna ha ett försvar till överhuvudtaget — de har ju Finland som lämplig buffert till Ryssland. Det som uppfattats som speciellt roande i Finland är svenska riksdagens beslut om att ingen kommer att anfalla Sverige inom de närmaste åren.
Officiellt har Finland alltid betonat att Sverige och Finland informerar varandra om sina försvarspolitiska beslut. Båda vill stanna utanför försvarsalliansen Nato men samtidigt skapa ett så nära förhållande till alliansen som möjligt. Samtidigt håller båda länderna fast vid en viss grad av alliansfrihet.
Finland och Sverige har strävat efter ett bilateralt samarbete. Ett konkret resultat är systemet för sjölägesbild, som har en såväl militär som civil dimension. Länderna har samarbetat både på en konkret och en politisk nivå under en lång tid. Speciellt under 1990-talet var länderna mycket aktiva med gemensamma initiativ inom Europapolitiken.
Men har situationen nu för Utrikesminister Erkki Tuomioja har föreslagit en utredning om ett närmare samarbete mellan Finland och Sverige, framför allt när det gäller försvaret av luftrummet och till havs. Försvarsmakten har å andra sidan låtit förstå att ett intensivare samarbete inte längre är möjligt eftersom försvarsdoktrinerna i de båda länderna redan är så olika.
Har Finland och Sverige alltså gått så skilda vägar att de enda möjliga formerna av samarbete är diskussioner och utbyte av information? Sverige tar avstånd från doktrinen om det nationella försvaret medan Finland håller fast vid den. Befinner sig länderna redan så långt från varandra att det försvårar ett konkret militärt samarbete? Går det ens att tala om ett försvarssamarbete?
Finland och Sverige har ett gemensamt problem: Nato. Medborgaropinionen säger klart nej till Nato. Det gör att de politiska beslutsfattarna inte ens vågar lyfta upp ämnet till diskussion. Ändå finns det ingen orsak att tvivla på att den utrikes- och försvarspolitiska eliten inte skulle se ett medlemskap som en nödvändig och slutlig målsättning.
Finland och Sverige har olika strategier i förhållande till Nato. Finland tror på modellen med Partnerskap för fred (PFF): partnerskapsländerna har ingått ett avtal med Nato som stärker förhållandet till militäralliansen, utan ett officiellt medlemskap.
Varken Finland eller Sverige ser ut att få en specialposition inom PFF, Vi har hamnat i samma kategori som till exempel de totalitära länderna i Kaukasien. Den svenska regeringen har gjort en ny utvärdering av situationen och prioriterar bilaterala relationer till Natoländerna. Den vägen leder in i Nato utan medlemskap.
Sverige för inte enbart långtgående samtal med Norge utan har också närmat sig de små Natolän derna kring Östersjön. Sverige vil ändrats? Sveriges och Nor- stärka sin position inom Nato med ges ökade samarbete inom för- hjälp av vänner. Det innebär också ett svarspolitiken har gett upp- 3 Cd upprätthållande av relationerna till hov till en rätt häftig reaktion i Sve rige tar avstånd USA. Den högsta politiska ledningen i Finland, Statssekreterare Pert- från doktrinen OM = Sverige hanterar dessa frågor aktivare i Torstila i ändå att Fin- . - ör i Finland.
land nog år msvetet. om det det natio nella - In skillnad håller sat uppstå svensk-norska samarbetet. försvar et me dan Sverige sköter sina relationer till Nato
Trots det har närmandet mellan länderna gett upphov til olika tolkningar i Finland. vid den.
Finland håller fas med hjälp av vänner, medan Finland tror på systemet och sin förmåga att verka som en kompanjon till Nato. m