Finlands landstigning i Sverige
av Forums redaktion Forum 1984-12, sida 08-12, 22.08.1984
| Köpar | | Ahlström
Ajokki | Almia Asko Chymos [Orion] Fazer
Finlayson
Finnmekano Huber
Hellas (Huhtamäki)
Huurre Iki-As » Kalso (Grahn) Karhu-Titan
Kone
Neste
Nokia
Partek
Företag
Rosenblads patenter ELG Bus-Products
Almedahls fonfektionsdel
Futurumverken Torshälla Konfektyr Frebacos bagerirörelse Ecopipe
Alingsås Polyetenrör Riwi-Maskiner Projektrör + Tumab Kanolds Konfektyr
Sandgren Isolering Warrick
Vänerply
Simab
Linden Alimak Navire Cargo Cear
Unifos Kemi
Syntes
Beolit Plast + andelar i Gullfiber
Tudor
Luxor
Holmsunds Golv Kabmatik
Semab Specialelektronik
Göteborgs Radiokommunikation
Hiab-Foco
Nordkalk Kemiska Ab Cando 1983 198 ds landstigning
Verksamhet
Indunstningsanläggn
Försäljning busskarosser
Försäljn Köksfläktar Sötsaker Bageriprodukter Fjärrvärmerör Rör Ritningsmaskiner Entreprenader
Sötsaker
Kyl, frysentrepren
Jeans-försäljn
Fanér Idrottsplastmaterial
Lyftanordningar Lastluckor
Polyetener Polyester ytharts
Cellplast, isoleringsskivor, byggelement
Blyackumulatorer Elektronik Plastmattor etc Kabelmaskiner Återförs av Mobiltel Återförs av Mobiltel
Lyftkranar
Kalkind Kemiprod, Ytbehan Äg Andel Nn 100 100 100 100 100 10 100 10 100 100 3 100 10 100 10 50 10 100 100 5 10 70 100 100 100 10 4 50 100
Oms Mkr 198 50 40 10 7 94 70 60
Anställd 14 1 20 92 45 4 130 1 26 150 8 144 Övrig Ägde redan 50 procen 1983 införlivades Mc Gregor med Navire Cargo
Numera Mobira Numera Mobir Återstående 60 procent ägs av Bahco där Partek äger 16 procent
H
De beväpnade Pohjola-männen i båten på Forums pärm, tagen ur TV-filmeti över Kalevala-eposet, ger en bild av de finländska företagsköpen i Sverige som motsvarar, och inte motsvarar verkligheten, En landstigning kan man tala om, eftersom de finländska företagen köpt som aldrig förr, och under åren 1982—983 är Finland det land som investerat mest i svenskt näringsliv om man ser till antalet anställda som berörts, men några ovänliga övertaganden Här det sällan, eller aldrig, varit fråga om.
Köpare Företag År Verksamhet ÄgoAndel kä Bilindustri i Blidsberg Ab 1982 <Lastbilstippar 100 Jungers Verkstad 1982 = Mineralullsmaskiner 100 Safematic 1980 — Smörjsystem 100 Reauma-Repola Kährs Maskiner 1980 — Träbearb.anläggn 100 Ösa 1981 = Skogsmaskiner 100 Bruun System 1982 Skogsmaskiner 100 Rosenlew Aktiv Fischer 1982 — Skördetröskor 100 [Sv Rosenlew) Teno (fd Celloplast) 1981 = Polyetenprodukter 25 Puolimatka Cathrine Kök 1984 — Köksinredn 100 SKS Invest Ingenjörs f:an 1982 — Försäljn 100 Sten Nylund Telinekeskus Nummela Skylift 1983 — Arbetsplattformar 100 Lebo-Bronto 1983 — Arbetsplattformar 100 Tilgmann (Kym- = Åhfeldt & Frank 1982 — Grafisk ind 100 mene-Strömberg) Trional (Kone) Agrarsystem (Trional Ab) 1982 = Försäljn 100 Turo Kungsäter Industri 1982 = Plastkapell 60 Uponor Lubonyl (nu Uponor) 1982 = Plaströrssystem 100 Valmet Scantrac 1982 = Försäljn av traktorer, 95 skogsmaskiner Ockelbo Ind 1982 Snöskotrar 100 Wiik & Höglund = Tarketis foliedivision 1982 = Plastfolie 100 Lindab Nord 1983 = Fjärrvärmerör 100 Wilh Schauman NA Eriksson 1982 Bryggvaruhandel 100 Wärtsilä Nohab Diesel 1980 Motorer 51 Anchor Eskilstuna 1982 Lås och beslag 100 Ifö Sanitär 1982 = Sanitetsutrustning 100 ma 1982 Förs av san utr 100 Rörstrand 1984 — Porslin 100
NH Om man ser till både minoritets- och majoritetsförvärv har den finländska industrin sedan början av 1970-talet köpt in sig i ca 70 företag, vilket berört ca 16 000 anställda. Av dessa arbetar merparten i företag där finländska bolag har aktiemajoriteten. 5 a Finländska företagsköp i Sverige är ingen nyhet för detta debennium, utån redan på 1970-talet började finländarna flytta
Oms An- — Övrigt Mkr = ställda 1983 40 100 30 25 10 16 35 15 407 600 23 80 — Egentlig köpare: Ösa 49 206 = Byte av produktionsområde med Electrolux 620 1200 = Neste äger 24 procent 25 60 4 10 15 15 10 35 — Hade redan 50 procent 55 80 7,5 8& 15 40 320 450 Asko 67 procent, Neste 33 procent 410 212 — Hade redan 50 procent, ägarbolag för Ockelbo och Umeå Mekaniska 60 90 70 140 40 80 60 24 200 310 27 113 360 971 67 64 = Tidigare samägt av Ifö och Wärtsilä 120 550 Inkl. Hackefors porsli 4 fram positionerna västerut, inte Finlands mesta ”multis” Kone, som inte nöjde sig med att enbart grunda försäljningsbolag. Men boomen började egentligen för drygt två år sedan, och från början av år 1982 till slutet av 1983 förvärvade finländska företag olika stora andelar i över 40 svenska företag.
Speciellt för de senaste åren är att det främst varit svenska producerande företag som intresserat. Under 1982 förvärvade finländska företag minst 20 procents andelar i 13 svenska produktionsbolag. Samtidigt minskade antalet försäljningsbolag med finländska intressen något, då operationerna strömlinjeformades med nyförvärven. Enligt Finlands Banks statistik är totalt 287 svenska företag helt eller delvis i finländsk ägo (minst 20 procent av det nominella grundkapitalet i direkt finländsk ägo). Då flere företag numera har ett svenskt moderbolag som äger de övriga dotterföretagen är siffran troligen reellt större. Av de 287 är 41 produktionsbolag och 194 försäljningsbolag, medan de övriga 52 representerar andra kategorier.
Också penningmässigt var 1982 ett rekordår. Med beaktande av samma 20 procent gräns investerade finländska företag totalt 228 Mmk i svenska företag. Under 1983 uppgick motsvaranden investeringar till 106 Mmk, vilket är 77 procent av Finlands utländska nettoinvesteringar.
Detta år blir med säkerhet ett nytt rekordår då man ser till penningflödet. Enbart storköp som Nokias förvärv av aktiemajoriteten i Luxor, Waärstiläs köp av Rörstrand och Nestes storaffär med Unifos borde garantera rekord.
I den tabell Forum sammanställt upptas de finländska företagens köp i Sverige under 1980-talet. Då de exakta uppgifterna om köpen endast är kända i sin helhet av myndigheter med tystnadsplikt kan några affärer fattas. Uppgifter om anställda och omsättning måste också ses som närmevärden, då uppgifterna samlats ur olika källor och t ex omsättningssiffrorna kan ha omräknats flere gånger mellan mark och kronor.
En grupp som saknas i tabellen är givetvis de finländska intressebolag som nygrundats i Sverige — på produktionssidan ganska få, men fler inom försäljningen. Branschrationaliseringar av den typ som gjorts inom ramen för Bulten-gruppen (Forum 1/83), joint-ventures och lösare samarbetsformer fattas gietvis också.
De finländska företagen har förstås inte glömt Danmark (46 företag) och Norge (75), men förutom plastindustrin, som ju också dominerat kraftigt i Sverige, och enskilda verkstadsföretag, har tyngdpunkten här legat på försäljningsbolag. Trots att den onödiga respekten för de rika svenska kusinerna försvunnit, så är Sveriges ställning som ekonomiskt center i Norden fortfarande erkänd.
10
Av PETER NORDLING
Företagsköpe krävande men givand Även om det stora antalet företagsköp i Sverige antyder att köpen är ett enkelt sätt att skaffa sig marknadsandelar, kunnande och en större produktion är sanningen dock en annan. Bakom varje erövring, i form av ett nytt dotterbolag, döljer sig ett omfattande kalkyleringsarbete och en rigorös pappersexercis. I allmänhet tar förarbetet mellan ett par månader och ett halvt år i anspråk. Att proceduren är värd sitt pris torde vara klart. De flesta finländska företag som köpt sig dotterbolag i Sverige har så gott som enbart positiva erfarenheter.
Finansdirektör Klaus Grönbärj på Wärtsilä spår att bolaget kommer att köpa Hera företag. Men de skall vara internationellt inriktade, växa snabbt, vara lång specialiserade och ha högklassiga produkter.
EH Ett företagsköp i exempelvis Sverige kan i princip ske på två olika sätt om man ser till finansieringen. Man kan antingen köpa substansen och bilda ett nytt bolag eller köpa aktiestocken i ett bolag. Därefter blir det aktuellt att ta ställning till bur kapital skall tillföras bolaget och hurudan soliditet det skall få.
Kreditvärdiga bolag = =
Finansdirektör Klaus Grönbärj på Oy Wärtsilä Ab berättar att bolagets huvudprincip är att dotterbolagen skall klara sig med ett begränsat ekonomiskt stöd från moderbolaget och att de själva skall var kreditvärdiga. De enda undantagen är då man bildar ett nytt bolag eller då det köpta bolaget varit olönsamt.
De företag Wärtsilä köpt i Sverige har samtliga varit divisioner inom olika koncerner. Detta betyder att de inte haft någon självständig balansräkning och att de inte själva behövt uppvisa någon soliditet utåt. — Därför, förklarar Grönbärj, har vi i några fall bildat nya bolag där Wärtsilä har aktiemajoriteten.
Beträffande det egna kapitalet för Wärtsilä i allmänhet ut endast så mycket kapital att dotterbolaget är kreditvärdigt gentemot bankerna. Man har då strävat till en soliditet som är normal för svenska företag med 2–3 delar främmande kapita 12/8 och en del eget. Det främmande kapitalet har Wärtsilä fått in genom olika långa krediter i svenska banker. Också Nordiska Investeringsbanken har i de flesta fall deltagit i finansieringen av Wärtsiläs företagsköp i Sverige eftersom dessa varit av allmänt nordiskt intresse. Grönbärj berättar att finansieringen i allmänhet löpt smärtfritt. Moderbolagets starka ställning räcker i allmänhet som garanti för bankkrediterna.
Det är troligt att Wärtsilä fortsätter sin expansion bland annat genom företagsköp. För några månader sedan utnämndes en person för att reda ut kriterierna för ny verksamhet. — Men om och när det blir tal om nya köp gäller det internationellt inriktade, snabbt växande företag som verkar inom smala specialiserade nischer och har högklassiga produkter. fastslår Grönbärj.
Regeringen ger tillstånd
Förutom köparen och säljaren skall Riksbanken, industridepartementet, regeringen i Sverige och Finlands bank ta ställning till affären.
Eftersom tillstånd för en affär i Sverig ges av regeringen finns ingen speciell lagstiftning. Den svenska regeringens primärkrav är att transaktionen gynnar det företag som säljs. VVD Jussi Binta på Neste Oy, Nordens näststörsta företag om man ser till omsättningen, anser att regeringen utgår från en rationell industripolitik där de nationella gränserna inte får utgöra ett hinder för en rationell produktionsutveckling. Detta med tanke på nationalekonomin. Industridepartementet kräver å sin sida att bolaget skall få en viss soliditet, vilket betyder att det köpande finska bolaget skall tillföra bolaget eget kapital. För att få föra ut de pengarna krävs tillstånd av Finlands Bank.
I samband med ansökan vill FB, förutom vad som skall köpas, veta priset och hur köpet skall finansieras. Dessutom fordrar banken års-, resultat- och finansieringsbudgeter för fem år framåt. Finlands bank är också intresserad av att veta hur investeringen påverkar det finska moderbolaget i form av ökad export, förändringar i arbetsstyrka och hur stora dividendintäkter man räknar med att kunna återföra till Finland. FB vill nämligen få ett grepp om hur utlandsköpet inverkar på hemlandets valutabalans.
FB:s huvudintresse är att se till att de utförda pengarna kommer tillbaka. Men för att ett förvärvat bolag skall kunna utvecklas kan det köpande bolaget få tillstånd till ytterligare kapitalutförsel.
Då FB gett sitt tillstånd för ett köp sker detta under förutsättningen att årsbalanserna rapporteras.
Nokia höjer profilen
Ett av de senaste och mest uppmärksammade företagsköpen i Sverige är Oy Nokia Ab:s förvärv av aktiemajoriteten i Luxor Ab. Affären, som gav Nokia 70 procent av Luxoraktierna, kostade bolaget totalt drygt 204 miljoner Skr. Av detta är drygt 67 Mkr en höjning av aktiekapitalet. Säljare var svenska staten som behöll 30 procent av aktiestocken.
Nokia går nu målmedvetet in för att höja profilen i Sverige. Bolaget strävar till att i Sverige betraktas som ett svenskt företag. Ett tidigare led i den strävan var introduktionen på Stockholmsbörsen senaste år.
Ungefär vid samma tidpunkt som Luxor RUN
Neste Oy:s VVD Jussi Rinta betonar att Finland inte har någon industri som har råd att isolera sig från den övriga världen.
I Sverige vill Nokia vara ett svenskt bolag, framhåller kommunikationsdirektör Thomas Zilliacus.
affären övertog Nokia också 58 procent av aktiestocken i Salora Oy, — Utan det tillskottet hade Luxor knappast blivit aktuellt, konstaterar kommunikationsdirektör Thomas Zilliacus.
Lyckat samordna nordisk elektronik
I och med nyförvärven kom Nokia från den, sedan tidigare starka professionella elektroniken, in på den såkallade konsumentelektroniken, Detta eftersträvade företaget bl a därför att teknologibasen i de båda branscherna närmat sig varandra.
— Kopplingen av Luxors data- och TVproduktion, Saloras TV-produktion och No 11
NOR FRUN DEN kias mikrodatorproduktion till varandra ger den styrka vi är ute efter, förklarar Zilliacus. Dels kan man producera tillräckligt stora serier för att vara konkurrenskraftig internationellt sett, dels blir fotfästet starkare på de olika marknaderna. Dessutom kan Nokia dra nytta av Luxors och Saloras gedigna kunskaper i internationell marknadsföring.
Luxoraffären verkar enligt Zilliacus vara lyckad på alla sätt. Också Luxor och svenska staten har vunnit på affären tack vare att den nya ägaren kunnat nyanställa ett hundratal personer genom att öka produktionen,
Till följd av flera dåliga år har Luxor tidigare minskat personalen med ca 1000 personer. Både industriminister Roine Carlsson och facket tror på en ljus framtid för Luxor och man räknar med att lönsamheten ökar. Redan ifjol uppvisade det tidigare problemföretaget et obetydligt överskott.
Välj det
Vi har inte råd att isolera oss
Nestes VVD Jussi Rinta framhåller å sin sida att Finland inte har någon industri som har råd att isolera sig från den övriga världen. — Vår industri måste ses som en del av världsekonomin och hela världens industri, påpekar han.
Om orsakerna till Nestes företagsköp i Sverige säger Rinta att det är en naturlig utveckling för ett bolag som vill expandera. Hela den nordiska marknaden betraktas nämligen av många företag som ett slags hemmamarknad.
Här råder fri konkurrens, fri rörlighet för arbetskraften och tullfrihet mellan de nordiska länderna. Dessutom är kulturbanden starka sedan gammalt. Att de flesta företagsköpen sker just i Sverige beror enligt Rinta på att Sverige är det största landet och följaktligen erbjuder de bästa alternativen.
eldfast från Höganäs
Vi har ett fullständigt sortiment av tegel cement och gjutmassa t ”Komponera” din egen l (2 sa ill alla slag av eldstäder. sning av Höganäs tegel!
Z. v > L EERO a) SSLLELe KILL
Zz TD
STR rar IRL)
F a (CN apisped MLLeeN F 27 NA Morte NI
A [Zan (T7f) 7
Försäljning genom byggnadsåterförsäljare.
Tag kontakt me våra specialister.
OY HÖGANÄS A tel. 90-716 500 PB 24 00531 HELSI
NGFORS 53
Produktionsökning utan överproduktion
Filosofin bakom nestes företagsköp i Sverige är att förstärka bolagets ställning inom olika branscher i Norden utan att öka risken för överproduktion på världsmarknaden. Klart är också att Sverige fungerar som språngbräde ut till andra marknader.
Ett exempel på detta är Nestes förvärv av Tudor Ab, som numera tillverkar endast blyackumulatorer, sedan tillverkningen av torrbatterier övergått till Hellesens.
I början av 1980-talet beslöt Neste att diversifiera verksamheten till att också omfatta magasinering av elenergi. Det första steget togs i och med köpet av det inhemska företaget Pakkasakku. — Då Neste ville öka sina marknadsandelar och förstärka sin ställning i Norden på det här området, var köpet av Tudor endast en naturlig utveckling.
— Det skulle ha varit både svårt och dyrt att erövra marknadsandelar genom att bygga upp ny produktionskapacitet då marknaden är tämligen mättad av de redan etablerade företagens produkter, förklarar Rinta.
Samma hasfilosofi ligger också bakom Nestes övertagande av aktiestocken i Unifos Kemi Ab. Företaget tillverkar och säljer LLD, LD och HD-plaster. Enligt Rinta kompletterar Unifos Kemi Nestes egen produktion på ett sådant sätt att neste blivit aktierseglat av tekniken ifall produktionen fortsatt som förut enbart i hemlandet. Rinta framhåller att Unifos Kemi dessutom har ett bra geografiskt läge.
En bättre integrering av plastproduktionen fick Neste genom att köpa 51 procent av Beolit Plast Ab efter en sammanslagning med Gullfiber Ab:s plastavdelning.
Beolit Plast använder råvaror som Neste tillverkar och nu kan man alltså föra förädlingen längre inom samma koncern. För Nestes del innebar transaktionen också en närmare kontakt med konsumenten och bättre möjligheter för produktutvecklingen.
Huvudparten av Nestes företagsköp i Sverige har varit majoritetsköp. — Men då det gäller plastbranschen har vi varit mera återhållsamma för att inte konkurrera med våra egna kunder, framhåller Rinta. Bolaget har ännu inte köpt något företag i oljebranschen. Men Rinta förnekar inte att ett sådant kan bli aktuellt om ett intressant objekt dyker upp. Detta torde dock knappast ske i Norden.
Hur stora köpesummorna för de köpta företagen varit vill Rinta inte avslöja. Han nöjer sig med att konstatera att alla prisuppgifter i pressen enbart är spekulationer Oo