Finn Finland i Danmark
Forum 1969-05, sida 09-10, 12.03.1969— Danmarkskampanjen går i skuggan av den svenska kampanjen. En så stor respons som i Sverige kan vi inte räkna med i något annat land, säger kontorschef Runar Kockberg i Finlands Utrikeshandelsförbund. Svenskarnas aktivitet var mycket stor, till och med kommunala myndigheter var inkopplade. Ursprungligen planerade man Finlandsveckor i bara fyra svenska städer — tjugo städer ville dock vara med.
Medan svenskarna köper i stort sett oberoende av vad produkten kostar — de är medvetna om att kvalitet kostar — är danskarna betydligt mera svårflirtade. Danskarna är också ute efter nyheter och de vet att Finland har mycket nytt att erbjuda. Men danskarna är samtidigt mycket prismedvetna och strävar efter lägsta möjliga pris. Å andra sidan är de danska avanserna relativt höga, vilket gör att slutpriset i alla fall blir ganska högt.
Sura skorpor och marmelad räcker inte — De danska varuhus- och kedjedirektörerna är i stort sett positivt inställda till kampanjen, säger kontorschef. Kockberg e
Finn Finland-kampanjen i Danmark har så smått kommit i gång. Takten forceras i mitten av mars och i september når kampanjen ett slags kulmen med en Finlandsvecka i Rödovre strax utanför Köpenhamn. Danmarkskampanjen är inte den enda som är i gång just nu. I England går kampanjen in i sitt andra år oc i Sverige fortsätter Finn Finland-aktiviterna likaså.
som nyligen besökte Danmark och deltog i ett tjugotal konferenser med danska direktörer. I Danmark undrar man i alla fall om Finland har tillräckligt mycket produkter för att de skall kunna backa upp kampanjen. — Det går inte att bygga upp en kampanj på enbart sura skorpor, marmelad och choklad, påpekar han. Danskarna vill ha mycket mera så att de kan fylla en hel avdelning.
Finn Finland-kampanjen är i Köpenhamn koncentrerad till Ströget och supermarketen i Rödovre, där det alltså blir en Finlandsvecka i september. Till det här kommer dessutom ett antal officiella mässor i de branscher som kampanjen täcker. De branscher som är representerade i Danmark är dam- och herrkonfektion, skodon, byggnadsbranschen, samt hushållsoch fritidsartiklar. Raden av mässor inleddes redan i slutet av februari med en herrkonfektionsmässa. Mässan var den första i sitt slag i Köpenhamn. Åtta finländska företag var med och resultatet var tillfredsställande, Det var bara inköpare som hade tillträde till mässan, inte bara danska utan också från andra länder.
Forum 5/69 CJ
I början av mars arrangerades inköpsdagar för skodon och damkonfektionen står i turen i slutet av månaden. Vårsäsongen avslutas med en möbelmässa i maj. På hösten, strax före Finlandsveckan i Rödovre blir det en ny »Fashion Week» med damkonfektion. De officiella mässorna avslutas med jordbruksoch skogsmaskinutställningen Agrima 69 i december. Därförinnan har alltså Rödovre supermarket slagit upp sina dörrar för en Finlandsvecka, som börjar den 22 september.
Rödovre supermarket är, trots att den ligger 7—8 kilometer från Köpenhamns centrum, mycket välbesökt. Normala veckor tar Rödovre Center emot 100 000 besökare. Vid specialveckor stiger besökarantalet till 1 000 000. Försäljningssiffrorna kan under specialveckor vara 5—10 gånger de normala.
Rödovre Center drar folk, och de över 70 företagen där är mycket måna om sitt namn. Det gäller därför att se till att det faktiskt finns tillräckligt med varor under Finlandsveckan, för att diskarna inte skall stå tomma efter första eller andra dagen.
50 danska företag besöker Finland
Rödovre var enligt kontorschef Kockberg en svår nöt att knäcka. Kampanjarrangörerna hade tänkt inbjuda ett tiotal av affärsinnehavarna till Finland för information. Företagen menade i alla fall att om det skall bli Finland över det hela, så måste alla komma med. Det här resulterade i att ett femtiotal affärer från Rödrove Center kommer att vara representerade vid informationen i Finland. De kommer över med charterflyg från Köpenhamn.
Kontorschef Kockberg påräknar de första inköparna från Danmark inom de närmaste veckorna. Företagen måste i hög grad tas ett och ett. De finländska säljarna måste vidtalas att komma till Helsingfors för att förevisa sina produkter och underhandla om försäljningspriser. Som ett led i kampanjen ingår också information för press och fackpress. Pressbesöken kommer att gå ända in i juni, kanske ännu längre.
— Kampanjen är renodlat kommersiell, siktet är inställt på ökad försäljning. Kampanjen skall visa Finland av i dag och
M/s FINLANDIA
VARFÖR INTE ARRANGERA ERT MÖTE PÅ BÅTEN? BK. EN STRÅLANDE IDÉ. BK. TAG KONTAKT. BE OM OFFERT. SÖDRAKAJEN 8 HFORS 13, TEL. 10 901.
FINSKA ÅNGFARTYGS AKTIEBOLAGET
NU HÅLLER V 10 Forum 5/6 de varor som är med på mässorna och utställningarna är det bästa Finland kan erbjuda. Det här för att visa att Finland följer sin tid. Målet är i alla fall inte satt lika högt som för Sverige — danskarna är inte så intresserade av Finland att vi skulle kunna lära dem allt om Finland av i dag, säger kontorschef Kockberg. Branschmässorna kommer i alla fall att kompletteras med kulturtillställningar, turistinformation, en stor tävling för skolbarn och en del tv-program som skall visas i danska televisionen,
Ansträngd budget
Resurserna för Danmarkskampanjen är betydligt mindre än de var för Sverige. De budgeterade medlen för de tre utlandskampanjer som nu pågår är 800 000 mark. Största delen av pengarna går till England och resten fördelas mellan Danmark och Sverige.
Den konkreta arbetsbördan för kampanjen faller på pressattachén och handelssekreteraren i Danmark. Finlands ambassadör i Köpenhamn P. K. Tarjanne arrangerar ett antal mottagningar, både för varuhusdirektörerna och pressen. Till hjälp står också en frivillig kommitté med finländska honorärkonsuln i Danmark Leif Aandahl som primus motor. Konsul Aandahl har varit utrikeshandelsförbundets korrespondent i Danmark i över 10 år. Han representerar varutransporten, vilket gör att han är intresserad av allt som ökar handeln, han är inte knuten till någon speciell bransch.
— Det finns också planer på någon form av konferenser på ett högt plan. De danska bankerna och industriförbundet är mycket intresserade och har lovat medverka, Det kan bli fråga om ett danskt-finländskt samarbete på en tredje marknad, ute i världen, Där finns en hel del som Danmark och Finland kan göra tillsammans, säger kontorschef Kockberg.
— Konferenserna med inköparna skall inte bara bädda för en försäljning. Meningen är att göra inköparna litet mera mottagliga och positiva när våra försäljare i sin tur tar vid. Försäljarna bör röra på sig mera än vanligt och med större pondus, så att detaljhandeln kan komma med en fyllig insats. Det är vi som skall vara aktiva, inköparna sitter och tar emot det vi har att erbjuda — kanske med en litet positivare inställning och med ett litet lägre inköpspris.
Kontorschef Kockberg anser att det är riktigt att tala om kompanjen i Danmark redan nu, trots att den bara är i sitt inledande skede. Kampanjen skall inte bli ett självändamål.
Informationen vikti — Finn Finland-kampanjerna har lärt oss t.ex. att invitera utländska köpare hit. Kontakten med pressen är också en viktig sak. Vår information utomlands är inte så bra, trots allt material som pumpas ut ur landet. Det är ändå ingen nämnvärd volym och kan väl aldrig bli det. Utrikesministeriets publikationsverksamhet, Finnfacts och utrikeshandelsförbundet kommer aldrig upp till sådana upplagor, som faktiskt kunde betyda ett kraftigt genomslag, framhåller kontorschef Kockberg. — De fyller sin mission och når vissa köpare som också reagerar. Men framstötar som lämnar ett bredare spår och kan skapa en exportvolym för en viss produkt bör nog vara planerade från den branschens synpunkt och naturligtvis med beaktande av våra möjligheter, säger kontorschef Kockberg.
Svaghet: Kampanjerna bundna vid budgetmedel
En svaghet i exportutställningsnämndens verksamhet är att den är beroende av budgetmedel. Det här betyder att nämnden inte kan planera för mera än ett år framåt. Bundenheten till budgetmedel försvårar en långtidsplanering, som trots allt förekommer i någon mån.
Norge är enligt kontorschef Kockberg nästa mål för en Finn Finland-kampanj. Om kampanjen skall bli av år 1971 måste vissa medel anslås för förberedelser under nästa år.