Finncement prövar nytt bränsle: Bildäck brinner bra!

av Ragnhild Artimo Forum 1995-06, sida 24-25, 04.05.1995

Taggar: Teman: bränsle

ningstem nvända bildäck brinner bra.

Det gör dem jobbiga att lagra man måste gardera sig mo svårsläckta, nedsmutsande jättebraso på gummiavfall. Å andra sidan har av fallsgummi ett stort energiinnehåll som det är lockande att tillvarata.

Med den utgångspunkten har Finncement Ab i flera repriser sedan början av 80-talet tacklat utmaningen att använda bil- och andra fordonsdäck som bränsletillskott i en tillverkning där nära 25 procent av produktionskostnaderna är energikostnader.

— Den ekonomiska utmaningen har visat sig svårare än den tekniska, berättar Karl-Erik Nyman, Finncements tekniska direktör. — Den föreslagna avfallshanteringsavgiften på nya däck, 8-50 mk beroende på storlek, plus det faktum att bildäck 1996 inte längre får avpolletteras till soptippar, har gjort det nödvändigt att på nationell nivå hitta en lösning på denna speciella avfallsfråga och ställer kanske i sikte ekonomiskt lönsam återanvändning.

Problem eller möjligheter?

Det är de nya avfallsbestämmelserna om fordonsdäck som utlöst högaktivitet kring frågan om systematisk effektiv insamling och återanvändning. I olika lager väntar redan nu runt 50 000 ton bildäck på att återanvändnings Karl-Erik Nyman vid Finncement tror att man på sikt kan ersätta hälften av dagens kolpulver med gummi- och plastchips för lägre energikostnader.

24

Finncement prövar nytt bränsle: LJ

BILDÄCK

Finncements cementugn i Pargas kunde ta emot 10 000 ton gummiavfall per år. Den höga förbrän uren “likviderar” kadliga utsläpp.

Ragnhild Artimo

Berg av använda bildäck väntar på en vettig användning. Mera hopas i en takt om 35 000 ton per år. En lycklig lösning på detta avfallsproblem vore återanvändning. Finncement och Nokian Renkaat är engagerade i ett pilotprojekt som går ut på att använda gummiflis (tire chips) som bränsle vid cementframställning.

marknaderna skall öppnas för dem. Arstillväxten är ca 30 000 ton.

En återanvändningssektor är uppgradering av däcken med ny slityta för förlängd livscykel. Personbilsdäck kan ytbehandlas på nytt endast en gång, lastbils- och bussdäck två, tre gånger. Men närmare 2,5 miljoner personbilsdäck och ca 100 000 lastbilsdäck tas ur bruk per år. Och är de är alltså ovälkomna på soptippen från nästa årsskifte.

Återanvändning förutsätter skapandet av ett insamlings-, förbehandlingsoch distributionssystem med ett tillräckligt tätt nät av insamlingspunkter. Den främsta återanvändningskanalen är som tilläggs- och alternativt bränsle närmast i värmekraftverk och inom cementindustrin, men försök med gummiflis som tillsatsämne i asfalt för vägbeläggning har utförts av Vägverket och dess entreprenörer.

Ren förbränning trumf

Vid Finncement har man man experimenterat med gummiflis som delbränsle i vad som är landets största roterande cementugn. Storleken på chipsen är ungefär som en tändsticksask. Chipsen matas in i övre ändan av ugnen i en takt om 1…2 ton itimmen och utgör 10…20 viktprocent av huvudbränslet, som är kolpulver.

-— Förbränningstemperaturen 1350 …1400”C borgar för att illaluktande och

Forum nr 6/9 giftiga gaser som annars skulle uppstå med bildäck som bränsle bryts ner till koldioxid och andra ventilerbara gaser, säger Karl-Erik Nyman. — Förbränningsprocessen ger ingen aska: allt oförbrännbart, inklusive stålkorden i däcken. som smälter, förenas kemiskt med cementklinkern. Det är alltså en mycket ren förbränningsprocess, som inte belastar miljön. Vad man vinner är all ett problemavfall elimineras, och utnyttjas som alternativt bränsle.

Bränsleförsöken vid Finncement ingåridet omfattande LIEKKI-projektet som leds av professor Mikko Hupa vid Åbo Akademi… TEKES medverkar i projektet med cxpertis och delfinansiering.

— Laboratorieförsöken skall bl.a. gälla det nya bränslets inverkan på cementtillverkningsprocessen, dess kemi. energiförbrukning och reglerbarhet samt förbränningstider och -temperaturer för chips av olika kaliber. säger Nyman, — Vid försöken utförs utsläpps- och materialbalansmätningar för all påvisa att användningen av bildäck inte har negativa miljöeffekter.

Fullskaligt i höst

Testen med gummichips som delbränsle utförs till en början med relativt enkel utrustning, Den fullskaliga försöksverksamheten som står på agendan i höst förutsätter tilläggsutrustning.

— Investeringarna går på ca 5 Mmk. Vi behöver ett täckt lagerutrymme för gummichipsen och utrustning för hantering — matare och transportörer — samt för dosering. Chipsen levereras av utomstående entreprenörer som arbetar med mobila krossmaskiner på uppsamlingsplatserna. Det finns ett stort intresse för neddelning av fördonsdäck och plastavfall till bränsle. och en inhemsk krossmaskin testas som bäst på VTT.

Gummichipsprojektet vid Finneement har en tidtabell på tre år. Efter fullskalig försöksverksamhet från i höst är det meningen att ta steget till inkörning första halvåret 1996. Test med plastavfall som bränsle under 1996. Om det utfaller väl hoppas man 1997 kunna ersätta cirka hälften av dagens kolpul Forum ar 6/9 ver med gummi- och plastavfall. Finncement kunde använda runt 10 000 ton gummi- och 20 000 ton plastavfall i året i cementugnen, och skulle bli en av de största användarna i landet.

Däck i ugnen inget nyt — Bildäck används sedan femton år på många håll i världen som delbränsle inom cementindustrin, både som hela däck och i neddelad form, berättar Karl-Erik Nyman. — Cementindustrin har den fördelen framom andra typer av anläggningar alt energiinnehållet i däcken kan utnyttjas till fullo genom den höga förbränningstemperaturen Bland annat i USA, Japan och Melaneuropa har man goda erfarenheter av detta bränsle. I de nordiska länderna har användningen hittills varit av experimentell natur bl.a. för att den låga befolkningstätheten betyll höga transportkosinader. Dessutom har ett täckande insamlingssystem saknats. Euroe-koncernen, Finneements moderbolag, har i Sverige grundat Euroc Recycling AB med uppgift att bereda bränsle för cementindustrin ur avfall med högt energiinnehåll, bl.a. bildäck och plastavfall, men också flytande avfall som spillolja. Bolaget har sedan 1994 också ett dotterbolag i Finland, FINRECI Oy med samma koncept. I Sverige är däckåtervinningen redan salt i system enligt ett program utformat av Svensk Däckåtervinning. och där räknar man med att nästa år klara hantering av 60 procent av totalvolymen — och 80 procent 1998.

“Inhemsk” energi

Nyman betonar atten fungerande återanvändning av [ordonsdäck är “inhemsk” energi i bemärkelsen att deta bränsle ersätter importbränsle, kol.

— Vi har lagit vårt kol från Polen och Ryssland. och leveranssäkerheten gällande det ryska kolet är inte så entydig. Sydafrika är en nyare leverantör. men där är frakterna långa. Kolpriset låg lågt under 80-talet och i början av 90talet. men är på väg upp. Det gör utbuds- och prisbilden osäker, och med en kolförbrukning om nära 80 000 ton i året är utsikten alt ersätta en tredjedel,

Användning av plast- och gummiavfall som bränsle förutsätter neadelning, Utländska krossmaskiner (t.v.) finns på marknaden. VTT testar nu en inhemsk. I princip är det fråga om ett slags “kvarn som sönderdelar materialet till önskad kaliber. Plastflis (mittbilden) är i storleksklassen frukostflingor; gummichips (tredje bilden) som en tändsticksask.

kanske hälften, med eu bränsle som fås härhemma intressant. Om det är förenat med att lösa et avfallsproblem ärdetockså i samhällets intresse att få till stånd den infrastruktur som krävs.

Bolag med bred bas?

Den föreslagna avfallshanteringsavgiften på fordonsdäck är avsedd att täcka återanvändnings- eller avfallshanteringskostnaderna för däcken redan vid köpet. Det nya ”soptippsförbudet” för gamla bildäck kräver infrastruktur för uppsamling, lagring, hantering, transport och återanvändning.

Miljöministeriet har överlåtit denna utmaning till marknaden. En arbetsgrupp under ledning av Nokian Renkaat Oy:s kvalitetsdirektör AriJ. Arvio benar nu ut hur däcktillverkare, imporlörer, grossister. och återförsäljare tillsammans kan skapa en organisation för de använda däckens färd mot en ekonomiskt vettig återanvändning. En trolig modell är ett gemensamt bolag med alla intressenter representerade.

— Detta “Romurengas Oy” eller “Skrotdäck Ab” borde grundas i höst för att ha operationsberedskap då de nya bestämmelserna, som nu är på remissrunda, träder i kraft. säger Ari J. Arvio. — Den föreslagna avgiften skulle kanaliseras till det nya bolaget och täcka kostnaderna för verksamheten

Förutom cementindustrin ser Arvio som potentiella användare av däck som bränsle bl.a. Ekokem, lokala mindre värmekraftverk och cellulosa- och pappersindustrin 9

Ari Arvio vid Nokia Renkaat leder ar betsgruppen som skisserar upp orga nisglionen för återanvändning av läck.

25