Finns det ägarstrategier?

av Erkki Olin Forum 1992-01, sida 22-23, 30.01.1992

Taggar: Teman: ägande

rofessor Cäno Pumpin från St. Gallen-universitet i Schweiz berättar historien om den framgångsrike företagaren Hans Weber. Weber grundade i tiden elektromekanikföretaget ABC inom en nisch med stor tillväxtpotential. Företaget hade en mycket enkel och klar strategi. det gällde att eftersträva en marknads Iedarposition med ett relativt smalt produktsortiment. Den ledande tanken var att företaget skulle tillämpa senaste teknologin på området och

Umm ————————————————— ”Die Machtpromotoren”, maktpromo törerna, är en av de ägarstrategiska tvperna i Cäino Pumpins galleri.

22

FINNS DET ÄGARSTRATEGIER?

Text: Erkki Oli hålla en överlägsen kvalitet på sina produkter. Den strategin lyckades över förväntan: först på den schweiziska marknaden, sedan i det övriga Europa och slutligen globalt. Kassaströmmen blev mycket strid, och herr Weber fick lov att ta sig en funderare över var han skulle placera de uppkomna finansiella överskotten.

Splittra eller behärska

Lockropen blev många. En vän var i behov av startkapital för sitt elektronikföretag. Ett handelsföretag med lovande utsikter kom med bevekande argument till herr Weber, som fick honom att göra en satsning utan närmare eftertanke. En mindre del av överloppsmedlen lät herr Weber e privatbank ta hand om för placering i obligationer.

Alla dessa utom företaget gjorda satsningar, med undantag för privatbanksplaceringen, gick i stöpet, och herr Weber fick lov att svälja förlusterna. Men själva mjölkkon, det företag herr Weber hade byggt upp, och fortfarande främst ägnade största delen av sin tid åt, gick hur väl som helst tack vare den klara och enkla strategin. Weber råkade därför inte på obestånd genom sina äventyrliga investeringar, som han hädanefter nogsamt aktade sig för att göra om.

Målinriktning ett måste

Professor Cäino Pumpin tycker att det finns en hel del att lära sig av den weberska läxan. Förutom en företagsstrategi bör en företagare ha en särskild ägarstrategi. Vid avsaknaden av en ägarstrategi gör företagaren sina investeringar utom det egna företaget på basen av tillfälligheter och möjligen genom personliga kontakter, vilket medför följande nackdelar Ö investeringarna sker 1 främmande objekt € företagaren saknar de specialkunskaper som behövs för att han personligen skall kunna bedöma vad han ger sig in på € företagaren saknar den tid som behövs för att ägna sig åt ontroll av nyinvesteringarna av ad hoc-typ € riskspridningen är otillräcklig 9 tankegången är ofta fixerad vid vissa värderingar som innebär låsta positioner och oförmåga att upptäcka nya avkastningsmöjligheter Ö företagaren går miste om skattemässiga fördelar i det egna öretaget

Det förekommer visserligen alldeles ypperliga ägarstrategier, men enligt Pumpin har temat inte tillsvidare behandlats systematiskt på samma sätt som företagsstrategier. Detta beror på att ägarstrategierna helt enkelt opererar med andra begrepp än företagsstrategierna.

Nyckelbegrepp

Det överordnade begreppet inom företagsstrategierna är överlevnaden 1/1992 FRU som grovt taget bygger på de underordnade begreppen: vinst, växt och marknadsposition.

Inom ägarstrategierna är det fråga om ägarens eller ägarfamiljens personliga målsättning. Då opererar man med mer eller mindre subjektiva värderingar. Cino Pumpin har utvecklat följande typologi för ägandet, som man kanske kan använda sig av för att bättre förstå hur ägandet inordnar sig inom olika mönster:

Vi har först inriktningen på att profilera sig på marknaden. Som typexempel använder sig Pumpin av den schweiziska glassbaronen, ”mövenpickaren” Ueli Prager. En motsvarighet i Finland kunde tänkas vara Rapala, som numera är världsberömt för sina drag.

En annan grupp representeras av inriktningen på specialkunnande.

Pumpin nämner Steve Jobs med sitt företag Apple Computer som typexempel. I Finland kunde kanske Vaisa la med sina meteorologiska sonder representera denhär grupper.

Det är inte fullt klart i vilket avseende ägarstrategierna på de ovannämnda punkterna skiljer sig från motsvarande företagsstrategier. Men det är möjligt att det i ägarinstinkten finns en starkare framtidstro på en idé än vad fallet är inom företagsstrategin, där man är snar att väga risker mot kapitalinsatser. Ågandet i sig är m a o en sporrande faktor som bottnar i tron på en idé.

Ågandets kulturer

Distinktionen mellan ägar- och företagsstragetin kanske framgår klarare då man studerar den grupp Pumpin kallar branschtraditionalisterna. Här kan man tänka sig Sanderson, det engelska företaget för inredningstextiler, som exempel — och varför inte den hartwallska dryckeskoncernen i Finland.

fortsättning på sid 30

F RUN 1/1992

Nya TFiF-ordföranden DI Göran Nyman vill skapa programpunkter ute i regio nerna — och koordinera utbudet.

Innovatör Göran Nyman greppade TFIF-rodret

Text: Christian Schönber et går inte att ta miste på äkt heten i Göran Nymans entusi asm inför den krävande uppgiften som nybakad ordförande för TFIF — Tekniska Föreningen i Finland rf. Kaptensrollen till trots upplever han sig mera som inspiratör, eller kanske bättre uttryckt som innovatör, i sammanhanget. Att skapa kontinuitet i verksamheten, hör till en av grundpelarna i hans programförklaring.

Nyman har enbart lovord att säga om sin företrädare Gunnulf Mårtensson som nyligen flyttat sina bopålar till den nordamerikanska kontinenten. Miljömedvetenheten, som också Mårtensson jobbade på att fördjupa inom TFIF. skapades egentligen redan naturvårdsåret 1970 efter att idén hade fötts i fysikeravdelningen redan två år tidigare. Föreningens nyvalde ordförande spelade då en av huvudrollerna 1 processen.

— Oberoende av skolning eller bakgrund behöver vi alla ett stabilt miljömedvetande. säger ”miljöaktivist” Nyman som också har ett förflutet som ordförande för miljövårdsnämnden i Ingå/Sjundeå/Kyrkslättbygden.

Från ett miljövårdsseminarium vid tiden då det hela startade drar sig Nyman till minnes ett alldeles speciellt påhittat ”living case” som gick ut på att tunnor med giftigt avfall hade påträffats i Hyvinge. Vad göra? Åtta-nio grupper representerande olika intressesfärer, industri, — transportbolag, press och myndigheter i landet spelade mot varandra i fallet.

— Dråpligt och intressant, i all synnerhet med facit i handen eftersom fallet upprepades i verkligheten 8 år senare. Vadå? Javisst, Ojaranta-skandalen!

Blindskär oroar

Nyman upplever TFIF som en i princip välskött förening. Men det finns vissa blindskär som oroar. I främsta hand gäller det ekonomin.

— Fastigheten vid Georgsgatan kommer att vara en tung fråga under många år framöver. Nyttjandegraden är inte tillräckligt hög och reparationer måste göras. Den publicistiska verksamheten med Forum och Talentum har råkat in i en verklig svacka, skolningsbiten Insko likaså. Recessionen har slagit hårt mot alla dessa bitar. Såväl TFIF som Stiftelsen kommer att ha händerna fulla med att navigera rätt bland blindskären.

Den nya ordföranden har givetvis också personliga synpunkter på hur verksamheten kunde utvecklas. Närmast siktar Göran Nyman på att aktivera och skapa programpunkter ute i regionerna. Han nämner främst Åbo, Tammerfors, Kymmenedalen och Österbotten. Viktigt är också att granska. utveckla och koordinera programutbudet som redan är rätt omfattande.

Att utveckla samarbetet med broderorganisationerna DIFF, IL o a anser Göran Nyman vara av stor vikt ävensom att kunna gå ända in i skolorna för att påverka utbildningen i riktning mot högre Eurokompetens. 23