Finsk sisu driver Kone A/S i Danmark

av Sigyn Alenius Forum 1980-12, sida 14-15, 27.08.1980

Taggar: Bolag: Kone Personer: Ralf Petersen Teman: företag

— Ått hälla sig bland vinnarna betyder att satsa nytt hela tiden, säger danska Kones finländska direktör Ralf Petersen.

e Fortfarande är vår export till Danmark till allra största delen den traditionella — träförädlingsvarorna alltså — plus en smula keramik och textil. Var dröjer metallindustrin?

Kone Oy köpte hissavdelningen i en av Danmarks storindustrier, Thrige-Titan som jobbar i elektromekanik. Starten gjordes 1968 med SI procent till Kone. Resten av aktiestocken köptes fem är senare. Thrige-Titan finns numera bara kvar på Fnyn som ett halvstort företag som producerar pumpar, transformatorer, kranar och annan elektromekanik. Det ”riktiga” företaget i Köpenhamn har Kone uppslukat. Det heter i Danmark Kone-Elevator A/S och täcker 40 procent av den danska marknaden för hissar. Det betyder att Kones andel av hissmarknaden är större än de två andra hissjällarnas, amerikanska Otis och schweiziska Schindler.

Kones princip är all gå ul i världen och köpa nya marknader. Helst köper Kone dem färdiga, d vs övertar ett lokalt företag. Sådana har Kone numera i de allra flesta länder i Europa. Det danska är ett av de äldsta.

Tekniken går snabbt framåt. Den ekonomiska bilden ändras hela tiden.

— Ska man vara med i toppen, får man spurta, säger danska Kones finländska direktör, Ralf Petersen.

Namnet låter danskt, men mannen är tvättäkta helsingforsare. Pappan kom från Köpenhamn, och har jobbat ct helt liv som dansk medborgare i Finland. Sonen gör tvärtom: finsk medborgare i Köpenhamn.

— Hälla sig bland vinnarna betyder att satsa på nytt hela tiden, säger Ralf Petersen. — Nya tekniker. Nya marknader. Nya länder. Man kan naturligtvis starla med en man i en källare, och småningom bygga upp et. mammutföretag -—- modell Abo Vadd och Danfoss i Söderjylland.

Färdigbäddat, tack! Men Kone tror mera på färdigbearbetad terräng med kundkrets och allt.

14

Finsk sisu driver Kone A/S i Danmark

Om vi inte till varje pris vill sälja vår produktion i Danmark genom agenter, utan i stället skaffar oss marknadsandel på annat sätt, så finns det utmärkta möjligheter. Etablera sig med eget bolag i Danmark är melodin säger Kone, som har gjort det.

Själv kommer man sen med kunnandet. Start från nollpunkten tar för läng tid, och tid är pengar. Kapplöpningen är hård, målet når man snabbare om man låter andra göra början, är Kones synpunkt. Så kan man sen utnyttja vad andra I åratal har byggt upp med pengar, reklam och insatser för good-will. Vad omfattar då det kunnande som Kone kommer med? Vilken är insatsen? Var ligger i det här särskilda fallet hemligheten med alt på dussinet är banka upp ett företag med det underliga namnet Kone till dansk hissetta?

Hiss för gummo — Underligt namn, jo det stämmer, säger Ralf Petersen. — Nån hjälp var namnet sannerligen inte i starten, när det annars också var motigt och besvärligt. Kone beyder på danska hustru eller gumma. Varför ska enbart hustrur och gummor få åka hiss — det skulle man i varje fall tro, när man läser varumärket i Kones danska hissar: Kone-Elevator = hustru-hiss eller hiss för gummor.

Elevator betyder nämligen hiss.

Djupt bekymrad var också hovmästaren på Köpenhamns gamla superkrog Angleterre, där stadens dansk-finländska förening i december firade det finska hemlandets självständigheisdag. Petersen hade för egen och affärsvänners del reserverat ett helt bord. Kone stod det på alla tolv placeringskorten — skulle vi inte försöka sprida fruarna lite bland männen undrade hovmästarn. Inte för att blanda sig i arrangemengen -— men i Danmark brukar faktiskt män och kvinnor sitta tillsammans…

— Jo, åtskilliga missförstånd av det lättare slaget har namnet under årens lopp lett till. Men så länge Kone klarar sig med danskarna ”på djupet” så är det okay, menar Petersen.

”Kämpande finnar”

Starten hade sina besvärligheter. Varan som de nya ägarna kom med var visserligen känd, och känd som prima.

Men ”finnarnas sätt alt kämpa sig till resultat” som en av medarbetarna från tiderna innan övertagandet sa — det var nånting som fick danskarna att stanna upp ett tag och tänka om. Svaret från de slitsamma finnarnas sida var: ska man klara sig i kampen om en plats på toppen, är det en fråga om at sälja prima vara och kunna göra det billigare än andra. Den regeln är gammal. Kone har lärt sig sin säljarläxa: Regeln om priskonkurrens gäller definitivt i Danmark.

— 1 Finland har vi ännu kvar en viss idealism och fosterländskhet, som kan kasta in argument helt utanför det rent ekonomiska. Det händer, rapporterar Petersen, att folk i Finland helt enkelt satsar på inhemsk vara, fast det kanske finns en utländsk som prismässigt ligger en smula under. Köpa inhemskt är bra för nationalekonomin, resonerar man I ell sådant fall. Man känner sig dessutom trygg med inhemsk vara, trivs med varumärket på hemmaspråket och vissheten att servicefunktionen bygger på hemmaprodukter.

Dansken född affärsman

Dansken är annorlunda. Han är född affärsman — hur annars, med den geografiska placering som landet har? Han kan allt om minsta prisskillnads effekt när den ackumuleras. Dansken binder sig hellre till eventuella större utgifter för service och reservdelar m m i framtiden, än han lägger kontanter på bordet. Finländaren gör tvärtom: betalar hellre mera i dag, bara han har garantier för att det inte kommer oväntade utlägg för reparationer, service och annat I framtiden. Dansken är långt mera lån- och inflationsinställd än finländaren.

”Kämpa sig till resultat” kan danskarna naturligtvis också, men som nationaldrag är det visst mera utbrett i Finland. Det är inte ett sammanträffande att finländarna har skapat begreppet sisu. Det var sisu Kone hade med sig hemifrån, säger danskarna. Översatt till företagsledarspråk heter det: banta ner

FORUM 12/80

Verkställande direktör Ralf Petersen och f personalen, standardisera och rationalisera driften.

Sanering först…

Hälften av kontorspersonalen fick det i dag så fruktade grå avskedspapperet, när Kone övertog Thrige-Titan. Den gången var det inte så ont om arbetsplatser, så de avskedade fick snabbt jobb på annat håll. Men de femtio procent av arbetskraften som blev kvar satt ju nog med en del misstro bakom arbetsbrillorna och undrade vad det nu var för metoder som ”finnen” kom med. Också ritkontoret, de tekniska avdelningarna och försäljningssektorn blev vingklippta. Men när allt sen började fungera och försäljningssiffrorna bara steg, blev alla glada igen. Danskar har ju ett utmärkt sinne för ekonomiska resultat, och ingen for illa av att jobba efter Petersens recept.

Tekniskt brygger Kones europeiska imperrum i sin helhet just på att rationalisera och standardisera. Danmark t ex med dess småindustritraditioner har Kone aldrig betraktat som rätta landet för produktionen, som kräver långa serier för att bli lönsam. Komponenterna kommer till Danmark färdiga från Finland eller från andra länder där Kone opererar, och där man har tradition för massproduktion. Danskarna däremot kan sälja — den delen av jobbet överlät Kone helt till ”de gamla” d vs dem som hade varit där förr.

Hur går samarbetet mellan gamla och nya, mellan dansk och finländsk personal —- Fint, svarar Petersen.

Hans eget namn är en dörröppnare — heta Petersen är det helt riktiga i Danmark. Sådär som att heta Andersson i Nylands skärgård. Så kan han förstås danska tack vare sin danska pappa, som har talat det livet igenom, också i Helsingfors. Och till hans danska blodsarv hör också lugnet på ytan — det är en viktig detalj i Danmark: Se ut som en engelsman som fördriver tiden på sin klubb — det är modellen också för tuffa gossar som gör miljoner. Man håller

FORUM 12/8 ningschef Orla Bundgaard (t h) i en av universitetets byggnader — medicinarnas institut — där Kone-Elevator A/S har levererat hissarna.

inte möte i Danmark – man tar sig en ”hyggelig snakk” om sakerna. Hur pass hyggeligt (= trivsamt) samtalet sen är under ytan är en sak för sig — danskarna är kända som benhårda förhandlare. Men ytan är småskämt med en uppkorkad pilsner och korslagda ben i okonventionella byxor — allt detdär kan Ralf Petersen.

Danmark förbisett?

På Kone-Elevator i Köpenhamn är han enda finländaren i dag. En tid satt en ingenjör från Helsingfors också medi danska Kone, men han har äkt hem igen. Produktionen försiggår ju inte i Danmark, där det förutom försäljning gäller service, montering och reparationer. Sänt sköter danskarna utmärkt.

Toppledningen är ett team bestående av VD, d vs Ralf Petersen själv, ekonomichefen, chefen för serviceavdelningen, och chefen för försäljningen. Danskar trivs med teamjobb, de är motiverade för grupparbete — kanske en följd av att de trivs med sällskap och kommunikation. Vi finländare är mera enstöringsnaturer, menar Petersen.

Produktutvecklingen sker i Finland. Givetvis lar man tacksamt emot nya idéer av lokalt ursprung, nya detaljer som uppfinns på fältet. Men investeringarna och initiativen i stort på produktutvecklingens område har tyngdpunkten i moderlandet.

Någon längre anpassningsprocess för att köra in den finländska varan 1 Danmark har inte varit nödvändig för danska Kone. Hissar är ju i stort sett likadana I hela världen — detaljer kan växla, danska hissar har tex aldrig spegel. Praktiskt kan man tycka — men danskarna speglar sig när de kommer upp. Tänk på de stackars engelsmännen som aldrig ens 1tamburen har en spegel! Men frånsett sådana deltaljer är en hiss detsamma som en elevator, och kraven på service också de samma i Finland och i Danmark.

— IT allt väsentligt har mötet med danskarna varit en positiv upplevelse, anser Petersen.

KONE-KONCERNEN

Kone-koncernen består av moderbolaget Kone Oy (Finland) med dotterbolag i hemlandet och utlandet. Kone Oy : grundades 1910.

Koncernen har produktion i egen regi vid anläggningar i Finland, Sverige, Norge, Förbundsrepubliken Tyskland, England, Belgien, Frankrike, Österrike och Brasilien, Härutöver tillverkas koncernens produkter vid produktionsanläggningar som ägs av delägda bolag och samarbetspartners. Koncernen eller delägda bolag har även organisationer för istallation och underhål! på ett flertal av de mest betydelsefulla marknaderna.

Koncernen är uppdelad på tre huvudproduktgrupper: Hissgruppen, Kran- och transportörsektorn och Instrumentdivisionen.

KONE OY 1979 i siffror (Mmk) Omsättning 1569,0 Leveranser till utlandet 1273,3 Leveranser till hemlandet 295,1 Export från Finland 395,7 Orderstock 1214,2 Balansomslutning 1632,8 Investeringar i produktionsanläggningar 54,0

Avskrivningar på produktionsanläggningar 44,3 Utbetalda lönder 501,7

Personal vid årets slut 10756

KONE-KONCERNEN i Danmark: Kone Elevator A/S

Hissgruppen: Faktureringen av hissar uppgick till 44,5 Mmk (35,7 Mmk år 1978). Efterfrågan på hissar förblev oforändrad, medan en viss tillväxt före- | kom inom service- och reparationsverksamheten. Redovisningsårets viktigaste hissleveranser gick till Industriens Hus och Utrikesministeriet i Köpenhamn.

Kran- och transportörsektorn: Kra- | navdelningen faktuererade för 28,6 Mmk (35.2 Mmk) redovisningsåret 1979. Avsättningen av traverser och telfrar utvecklades tilifredsställande. År 1979 utgjordes de största leveranserna av lossningskranar för kol till Syddstjyllands Elektricitets Aktieselskap.

Kone-koncernens fakturering totalt år 1979 uppgick till 1569,0 Mmk, av vilket Kone Elevator A/S fakturerade 73,1 Mmk, Hela koncernens personal uppgick till 10756 anställda. I Danmark hade företaget 269 anställda år 1979. ||

Gack och gör detsamma! Vi finländare har, som Kones danska VD säger, en olycksalig böjelse för att alltid efterfika det kolossala, fast det mellanstora ligger och väntar på oss och erbjuder utmärk1a möjligheter. Arbetsmönstret i våra expanderande företag är: start på hemmabana. När man han lyckats med det hoppar man över Bottenhavet, och försöker på andra sidan. Och när man sedan vaknar upp efter det lyckade svenska äventyret, har man sådana massor av luft under vingarna att man strax flyger till kontinenten eller rentav över Atlanten till USA.

— Varför glömma Danmark. undrar Petersen. Sigyn Aleniu 15