Fler högutbildade utan jobb

av Rita Asplund Forum 2010-10, sida 21, 28.10.2010

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2810

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Fler högutbildade utan jobb

Utbildning lönar sig alltid. Den här övertygelsen har väglett beslutsfattare i årtionden. Den har konkretiserats i ett väl utbyggt utbildningssystem på såväl grund -, mellan- som högskolenivån. Med ett tjugotal universitet och ett trettiotal yrkeshögskolor utspridda över hela landet befinner sig Finland onekligen i en klass för sig.

Årligen står ett stort antal ungdomar inför valet mellan mera praktiskt och mera akademiskt inriktade fortsättningsstudier. Allt fler har fortsatt i gymnasiet för att därefter söka sig vidare till universitets- och högskolevärlden. Målet har uttryckligen varit att minst hälften av varje årskull slussas in på vägen mot universitets- och högskolestudier. Utbildningspolitiken har lyckats över förväntan i det avseendet.

Utbyggnaden av den högre utbildningen har motiverats på otaliga sätt. Ur rent ekonomisk synvinkel har det närmast varit fråga om att svara mot en ökad efterfrågan på högre utbildad arbetskraft inom både den privata och den offentliga sektorn. Den ekonomiska nyttan för den enskilda individen hari sin tur sammanfattats med högre lön, bättre karriärmöjligheter och lägre arbetslöshetsrisk. Därmed är även den samhällsekonomiska nyttan uppenbar, vilket setts som ett grundläggande motiv för att också den högre utbildningen bekostas med huvudsakligen offentliga medel.

Den djupa ekonomiska krisen i början av 90-talet befäste ytterligare tron på att en högre utbildning garanterar att individen lättare klarar av också större omvälvningar på arbetsmarknaden. Risken att förlora arbetsplatsen förblev avsevärt mindre än för lägre utbildade. Och i händelse av arbetslöshet var chanserna att snabbt återvända till arbetslivet betydligt större än för lägre utbildade.

Men mycket har hunnit hända sedan dess, Visserli gen förtjänar en högre utbil- S killn aderna mella dad fortfarande i genomsnit mer än en lägre utbildad, men olika utbildnings inriktningar är doc samtidigt har löneskillnaderna mellan de högutbildade ökat påfallande mycket. Löneskillnaderna har emellertid ökat inte enbart mellan högutbildade med olika studieinriktning, utan också mellan individer med samma utbildningsbakgrund.

stora.

toppas av

Arbetslöshetslista tradenomer och maskiningenjörer.

De bakomliggande orsakerna är fortfarande höljd i dunkel men är uppenbarligen starkt förknippade med att nya former av löne- och belöningssystem ökat i popularitet. Men oberoende av vad som ligger bakom utvecklingen så är konsekvensen för den enskilda individen ofrånkomlig: ökad lönerisk, det vill säga större risk att hamna långt under den lönenivå som i allmänhet förknippas med en specifik högskole- eller universitetsexamen,

Också dagens ekonomiska kris har medfört att arbetslösheten ökat i snabb takt. Men till skillnad från den förra krisen hör de högutbildade till de grupper som drabbats hårdast. En högskole- eller universitetsexamen skyddar inte längre mot arbetslöshet i samma utsträckning som tidigare. Arbetslöshetsrisken bland de högutbildade har klart ökat.

Arbets- och näringsministeriets arbetslöshetssiffror för december i fjol innefattar 15 247 personer med kandidatexamen, 11 759 med magistersexamen och 776 med forskarutbildning. Var tionde arbetslös hade avlagt minst kandidatexamen. Av dessa var nästan 22 procent under 30 år och närmare 18 procent mellan 30 och 34 år. Således hade två av fem ännu inte hunnit fylla 35 år. Skillnaderna mellan olika utbildningsinriktningar är dock stora, Arbetslöshetslistan toppas av tradenomer och maskiningenjörer. Åldersmässigt ser de två grupperna dock helt olika ut, Medan de arbetslösa tradenomerna är mestadels unga (två av tre är under 35 år) så hör majoriteten av de arbetslösa maskinteknikerna till åldersgruppen 50-64,

Under de senaste månaderna har vi blivit upplysta om att arbetslösheten sjunkit till och med snabbare än väntat. En jämförelse av arbetslöshetssiffrorna för december i fjol och augusti i år visar att antalet registrerade arbetslösa minskat med knappt 20 000, Förändringen är närmast marginell mot bakgrund av att en dryg kvartsmiljon finländare fortfarande är arbetslösa.

Bland de högutbildade har arbetslösheten därtill snarare ökat än minskat. Dessutom har ökningen varit betydligt större på magisters- än på kandidatnivån, och allra störst bland forskarutbildade.

Utbildnings- och arbetskraftsmyndigheterna har allt skäl att ta sig en ordentlig funderare på både kort- och långsiktiga åtgärder för att radikalt minska på det här slöseriet med dyrbara resurser. m