FN-konferens dryftar kärnkraftens säkerhet

av Jörgen Larsen Forum 1977-08, sida 34-35, 04.05.1977

Taggar: Organisationer: FN Teman: kärnkraft

FN-konferen dryfta kärnkraftens säkerhet

Fördelar och nackdelar med fredlig användning av kärnkraft diskuteras vid en internationell konferens i Salzburg i Österrike den 2—13 maj. Arrangör är Internationella atomenergiorganet (IAEA), en mellanstatlig organisation knuten till FN. En av huvudpunkterna blir en grundlig behandling av kärnkraften sedd i relation till andra energikällor. I det sammanhanget tar man upp högaktuella problem som exempelvis miljö- och säkerhetsrisker med kärnkraftverk.

ww” Det är femte gången som man i FN-regi kallar till en internationell konferens om atomenergins fredliga utnyttjande. Vid Salzburgmötet — som beräknas samla ett par tusen deltagare — väntas en debatt som kan få vidsträckt politisk betydelse i många länder.

Avsikten med den nya konferensen är nämligen att dra upp internationella riktlinjer för en enhetlig energipolitik. Det sägs direkt i en introduktion från IAEA:s sekretariat att konferensen vänder sig till dem som har ansvaret för energiplaneringen på nationell nivå.

Politik huvudsaken

Själva dagordningen visar också tydligt att det inte minst är de politiska, sociala och ekonomiska aspekterna på både kärnkraften och andra energiformer som skall diskuteras. Den första punkten handlar om tillgång på och behov av energi fram till år 2000. En av underrubrikerna är här nationell planering. Nästa ämne på dagordningen rör mera speciellt kärnkraften, Hur mycket uran finns det? Vad kommer det ” att kosta? Och som ett särskist viktigt ämne under denna punkt: nödvändigheten av genomarbetade planer för vad man skulle kunna kalla kärnbränslekretsloppet. Därmed menas hela processen från brytningen av uran via användningen i reaktorer till upparbetningen av avfallet och slutlig förvaring på ett säkert ställe. 34

Det säger sig självt att enbart en sådan dagordningspunkt kräver ett grundligt förarbete. IAEA har också förberett konferensen under flera år och över 300 rapporter från experter i många länder läggs fram för delegaterna.

Kostnader

Det finns nu omkring 200 kärnkraftverk i drift på kommersiell basis i 19 länder, därav sex utvecklingsländer, Siffrorna kommer att stiga kraftigt under de närmaste åren. Inte desto mindre anser man att det finns tillräckligt med uran i de nu kända fyndigheterna för ‘att försörja kraftverken fram till 1985. Under den perioden skall man nämligen förbruka ”bara” 600 000 ton uran.

Situationen blir helt annorlunda när man försöker se fram till år 2000. Från 1977 till sekelskiftet behövs det enligt IAEA:s experter bortåt 3 miljoner ton för att tillfredsställa behovet.

Experterna menar nog att man kan få fram den mängden. 25 procent av jordens yta anses ge goda möjligheter för uranfyndigheter. Ytterligare 15 procent, där man redan har gjort fynd, bör utforskas ytterligare.

Men kostnaderna blir enorma. I IAEA:s tidskrift International Atomic Energy Bulletin (nr 5/6 1976) nämns ett belopp på mellan 10 och 20 miljarder dollar.

Vad det kommer att betyda för priserna är inte svårt att föreställa sig. En författare i den nämnda tidskrif ten förklarar sålunda på goda grunder sitt tvivel på att ”Adam Smiths osynliga hand” kommer att kunna lösa de ekonomiska problemen med utbyggandet av den fredliga kärnkraften. (Adam Smith, 1723-90, anses allmänt vara den liberala ekonomins fader).

Samarbete

Man kan med andra ord vänta väldiga prisstegringar på kärnenergin. Bara genom en fast internationell samverkan kan man få kontroll över denna prisutveckling. Bland de många saker konferensen skall diskutera är just ett sådant sämarbete. Också på andra områden skall konferensen studera hur det internationella samarbetet kan utvidgas. Miljö- och säkerhetsproblemen kommer som nämnts att behandlas grundligt. Man erkänner allmänt att det behövs internationella riktlinjer på detta område.

Tre frågor drar här till sig uppmärksamheten, För det första: kärnreaktorernas säkerhet (det gäller både de nu kända och kommande bridreaktorer som kan producera många gånger mer energi ur samma kvantitet uran). För det andra: transport och behandling av kärnbränsle. För det tredje: avfallet — vad gör 1 man med det?

Avfallet

Det sistnämnda problemet är inte det minst viktiga. För den som följt kärnkraftsdebatten i de nordiska länderna är det inte överraskande att höra att man måste finna ”gömställen” där avfallet kan förvaras säkert i upp till 1000 — ett tusen — år. IAEA:s tidskrift anser att dessa tusen år är en period som man förhållandevis lätt kan klara. Men man fäster uppmärksamheten på avfallsprodukter som kräver betydligt längre tid för att nå ett ”fredligt” stadium.

Det rör sig bla om avfall som förorenats med plutonium-239. Detta ämne har en halveringstid på 24300 år. Ett enkelt räknestycke ger till

FORUM 8/77

Oy KAUKAS Ab

Resultaträkning 1. 1.—31. 12. 1976 Omsättning —…..sssrrserersrrrerrr rea 551.832.069,99 — Övriga intäkter och kostnader Kostnader Ränteintäkter = .. 3.134.672,17 Material och förnödenheter . 815.140.T91,59 Dividendintäkter ‘794.814,40 Löner 87.370.013,16 - Övriga intäkter .. 2.689.844,50 Lönebikostnader 38.418.394,65 Övriga kostnader — + 6.619.331,07 Övriga rörliga och fasta kostnader = 137741.00434 60.027.072,58 Övriga rörliga oc a kos jer 13.741. a. s 5 a MET UT Apr Tillverkning för eget bruk .. » —F28340219 — mm 080.655. Minskning I lagerrestrsen + 12.913.000,00 Förändring i lager ’ —IR308:057,03 —439.288.555,56 Räntekostnader B2.883.487,24 Driftsbidrag —…..sssssssssserrorrnna 112,545,514,43 — Dra oringskostn der Tä Avskrivningar Förmögenhetsskatt .. 3.693.780,00 Byggnader och konstruktion: 10.356.687,39 Förmögenhetsskatt wu Maskiner och inventarier …. 47.209.718,57 fond — 3.693.780,00 — ‘72.539.905,53 Övriga materiella tillgångar 1.220.594,04 Övriga utgifter med lång verks ningstid — ..sssssorssierees rear sansa 341.772,92 — 59.137.772,92 es . Rörelsevinst = …..ssssssrseenirer iran 53.407.741,51 — Räkenskapsårets vinst …….. —£00-187,05 Balansräkning 31. 12. 1976 Aktiva Passiva Finansieringstillgångar Främmande kapital SA och banktillgodohavanden - BL00r-A50 0å Kortfristigt örsäljningsfordringar ..veeeeee > 085.456, Leverantörskulder —……………+ 34.275.118,33 Lånefordringar . 22.763.992,04 Skulder för virkesanskaffning 76.884.636,98 Förskottsbetalningar 119.510,18 Förskottsbetalningar . 53.141.247 ,74 Förskottsbetalningar fö: Resultatreglering 29,605.422:06 skaffning see 8.250.067,56 Finansleringsväxlar — . 2 B6,014.324,34 Resultatreglerin 2gar ee 102200 00 Följande års amortering på lån ‘. = 51:345.303,18 Övriga finunslerinestillgängar …. Ior9:e51as Övriga kortfristiga skulder …….. —EL025.405,61 116.860.264,11 oo —-B72.202, 458,24 Omsättningsitllgångar Får gtr - tigt 34.336 Material och förnödenheter …… 183.699.341,28 enslonslån, -. .336.288,69 Le , Obligationslån 10.000.000,00 Hel- och halvfabrikat seven —2393.50000 övriga inteckningslån 155.598.439,85 233.092,841,28 Teverantörkredit =… ; — 114:602.056,95 Anläggningstillgångar — övriga långfristiga lån 187.680:746,00 Förskottsbetalningar ……….+-. s00774000 — 7160.63L19 AB2.217.531,49 — 854,509.987,73 Halvfärdiga arbeten . : 907.740, Ökning .. 10:070:158,52 Eget kapital ing 4:825.813,11 11.152.286,40 Aktiekapital = :..scssosrsrerer rie rrer 72.000.000,00 FaR at AS Reservfond .. i 22.500.000,00 Jord- och vattel 275.846 401,83 övrigt eget kapital ….. 239:141.433,29 — 333.641.433,29 Ökning …… 5.208.003,06 ENA Minskning 113.634,66 280.740.860,23 Banegandetnadel 6.382.67 1.48 Byggnader och konstruktioner 125.459.001,59 enskapsärets vinst . — 200-107,05 — 7.282.838,48 kning 8.031.457,33 340.924.271,77 Minskning 4,488.958,99 — HH Avskrivning — 10:356,687,39 —118.644.812,54 Maskiner och inventarier 376,650.733,98 . kning : 44.986.947,18 713.513,02 47.209.718,57 — 3T3.714.340,5 ”23.020.109,1 kning = cec 1.035.190,54 Avekrivning va . 1.220.594,04 — 22.825,705,64 Aktier och andelar 26.976,525,44 . Ökning = sosse ones H 270.585,55 Minskning .. 85.558,78 = 27.161.552,21 ud viga utgifter med lång verkningsoe FA417.729,25 Ävskrivning ” 341.772,92 3.075.956,33 B44.476.154,11 Värderingsposter :.,osesssesres ess rea 1.005.000,0 1.195.434.259,5 resultat att ämnet måste isoleras i inte mindre än 500 000 år.

Finns det överhuvud taget människor i vår mening vid den tiden? Hittills har homo sapiens (människan) inte funnits i mer än 50-70 000 år.

IAEA-artikelns författare anser att det kommer att bli möjligt att skilja ämnen med särskilt lång halveringstid från det vanliga kärnavfallet och på nytt föra in det i reaktorförbrän FORUM 8/7 ningen. Därvid förvandlas det till andra ämnen som kan ingå i övrigt avfall.

Ansvar

Författaren i IAEA:s tidskrift är en av atomenergiorganets egna specialister. Man kan knappast beskylla honom för att vara motståndare till kärnkraft. Men som han säger: ”V kan inte längre ignorera den allmänna oron över avfallsproblemen”. Genom att kalla in konferensen i Salzburg har FN och IAEA visat ätt de internationella organisationerna ignorerar varken kärnkraftens speciella problem eller de allmänna energiförsörjningsfrågorna under de kommande årtiondena.

Jergen Larsen FN:s Informationskonto 35