För få högskoleplatser
av Peter Nordling Forum 1985-11, sida 21, 19.06.1985
Taggar: Teman: utbildning
För f högskole platser
Vi har inte råd att förbise studenternas utbildningsiver. Därför måste högskolorna få flera studieplatser och studietiderna måste bli kortare. Det här säger kultur- och vetenskapsminister Gustav Björkstrand. Han vill också öka studiestödet avsevärt.
teorin finns det mellan 12000 oc 12 500 högskoleplatser för de ca 30 00 studenter som årligen utdimitteras från gymnasierna. | praktiken får endast endast 13—14 procent av årets studenter börja meda den högskoleutbildning de vill redan i höst. Det beror på att det under flera års tid funnits för få studieplatser. Då har studenterna i många fall skaffat sig en yrkesutbildning på mellanstadienivå innan de sökt sig till universitet och högskolor. I andra fall har studenterna fått en högskoleplats — men inte den mest eftertraktade. Följden är att många försöker komma in på den högst prioriterade linjen under något av de påföljande åren.
Alarmerande siffror
Konsekvensen av detta är att det hela tiden finns en uppdämning som gör att allt färre högskoleplatser står till de nybakade studenternas förfogande.
— Genom den här ackumuleringen och på grund av att studietiden i många fall är är betydligt längre än de planerade 4—5 åren, utexamineras alltför få personer från många av högskolornas utbildningsområden, konstaterar Gustav Björkstrand.
Värst drabbade är de tekniska och ekonomiska sektorerna. Under åren 1981—83 avlade 2464 studerande ekonomexamen. Det är 45 procent färre än beräknat. För teknologiestuderandena noteras ett minus på 27 procent. Totalt avlades drygt & 000 färre examina än beräknat, vilket gör ett underskott på 16 procent.
— Det är ett för stort minus. Siffrorna är alarmerande, kommenterar Björkstrand. Hur många nya studieplatser högskolorna behöver är han ännu inte på det klara med. Men han har redan börjat gå igenom hela högskoleutbildningen för att se var bristerna är störst.
Bättre för adb
Den första förbättringen kommer dock redan i höst. Då ökar intagningsplatserna
FÖRUN 11/198 inom adb-sektorn från 400 till 500 genom att tre nya utbildningsprogram tas i bruk.
Processen har alltså börjat, men fortsättningen är beroende av en mängd olika åtgärder. I synnerhet då det gäller adb-utbildningen är de låga professorslönerna ett problem enligt Björkstrand. På grund av det låsta lönesystemet har högskolorna helt enkelt ingen chans att konkurrera med industrin. Därför talar Björkstrand för något han kallar kombitjänster där professorerna skulle undervisa vid en högskola och samtidigt använda sin sakkunskap inom industrin. Detta sker visserligen redan nu, men i liten skala och enligt strikta regler.
Minister Björkstrand vill öka antalet studieplatser och höja studiestödet.
Kortare studietid
Björkstrand anser också att studietiden måste förkortas.
— Därför, säger han, måste vi se över hela examensreformsystemet.
Han påpekar att kortare studietid inte behöver betyda sämre utbildning.
— Nu har många studenter inte råd att studera på heltid. Om studiestödet ökar kan studenterna komma till att det lönar sig att göra det, säger han. — Därför har undervisningsministeriet faktiskt redan föreslagit för finansministeriet att anslaget för studiestöd för högskolestuderande skall öka märkbart redan nästa år.
Hänvisande till budgethemligheten vill Björkstrand inte avslöja exakt hur stor ökningen föreslås bli. Han nöjer sig med att konstatera att det är frågan om 20—50 procent.
Flytta resurser!
Problemet kan emellertid inte lösas enbart genom att öka antalet studieplatser och genomströmningen vid högskolorna. Skall studieplatserna bli fler måste högskolorna också få större resurser. Och enligt Björkstrand finns resurserna de facto redan. Det är nämligen så att det skall finnas plats för alla antingen inom mellanstadieeller högskoleutbildninge — Vi måste allvarligt överväga var resurserna skall finnas. Efter som kravet på utbildning hela tiden ökar, borde vi satsa på högskolorna och sätta in en större del av resurserna där, säger han.
Björkstrand konstaterar att statens utgifter visserligen ökar något om resurserna flyttas.
— Men, säger han, de investeringarna tycker jag vi är tvungna att ta om vi vill hänga med i den internationella konkurrensen. I många konkurrentländer satsar man medvetet och aktivt på en så god utbildning som möjligt på en så hög nivå som möjligt därför att det är en investering för framtiden. Och den typen av resonemang måste också vi föra. Peter Nordling 21