För hett för människor?
av Ragnhild Artimo Forum 2011-11, sida 46, 24.11.2011
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2011
VETENSKAP
För hett för människor >
RAGNHILD ARTIMO TEXT När de folktätaste områdena i världen blir för heta för människan att bo och arbeta i, tar klimatändringen språnget från teori, datormodeller och expertpaneler till medborgarnas vardag och deras strategier för att överleva. Forskare och sociala analytiker ser en framtid med megamigrationer, socialt och infrastrukturellt sam manbrott, och väpnade konflikter om land och resurser. Den mänskliga fysiologin sätter absoluta gränser för hennes anpassning till globa uppvärmning.
Wet-bulb-temperatur avgör. Människans inre kroppstemperatur ligger normalt kring 37,0"c; hudtemperaturen får inte överstiga 35"c längre än några timmar. Förhöjd kroppstemperatur till 40,6-41,7"C innebär hypertermi som efter några dagar leder till kollaps av inre organ och till döden.
Människor kan leva och arbeta i över 45"c om luften är torr, svetten får avdunsta och kyla huden. Förlust av vätska och salter måste kompenseras med extra intag. Hög luftfuktighet hindrar emellertid svett att avdunsta och reglera kroppstemperaturen. Lufttemperaturen är en otillräcklig riskindikator. Så kallad wet-bulbtemperatur uppmäts med en kvicksilvertermometer inlindad i ett vått tygstycke och visar till vilken temperatur huden i rådande förhållanden sänks genom svettning. Wet-bulb-temperaturens livshotande gräns är 35c. I dag överstiger wet-bulb-temperaturens årsmaximum nästan ingenstans på jorden 30"c.
Gränser för livsmöjligheter. Hur snabbt blir det för hett för människor? Enligt internationella klimatpanelen iPcc höjer varje fördubbling av co, i atmosfären jordens medeltemperatur med 1,94,.5"c. Olika klimatmodeller prognosticerar en medeltemperaturhöjning på 4-7"c fram till 2100. Det betyder att vissa områden då i praktiken blir obeboeliga. De områden som först drabbas av extrem hetta och fuktighet är de med största folktätheten och värmestressen redan nu: Indiska subkontinenten, delar av Afrika, Australien, sydöstra USA och Amazonasbassängen. Lång varig wet-bulb-temperatur på 35"C utesluter vistelse och arbete utomhus, människor och boskap blir för sin överlevnad beroende av energislukande luftkonditionering.
Om medeltemperaturen ökar med 11c under de nästa 300 åren, tvingas merparten av världens befolkning - potentiellt miljarder - att som klimatflyktingar söka sig till svalare områden, samtidigt som den genom polarissmältningen stigande havsnivån raderar stora delar av tidigare gynnsamma bosättningsområden. Det innebär ofantliga irreversibla infrastrukturförluster på övergivna områden och tvånget att skapa nya i de länder dit flyktingarna sökt sig. De sociala, kulturella och ekonomiska utmaningarna är av en aldrig tidigare upplevd omfattning, och ökar risken för samhällsstrukturernas kollaps och omfattande väpnade konflikter.
Färre människor, eller mindre? Om ett sådant scenario förverkligas, innebär det en dramatisk obalans mellan resurser och resursbehövare, driven till sin spets av den globala nettobefolkningsökningen. En obekväm fråga är: kan mänskligheten fortleva som populationer av nuvaran FRAMTIDA SPÖKSTAD? Extrem hett megastäder obeboeliga. Världskartan ritas om av klimatändringen.
de omfattning och med bibehållande av nuvarande samhällsstrukturer?
Lika obekväm är frågan hur man kunde åstadkomma en negativ befolkningsutveckling tillräckligt snabbt för att klara resursekvationen.
Två MIT-professorer, ROBERT HANSEN och MYLE HOLLEY, framlade 1967 i TECHNOLOGY REvIEw att man - då de vetenskapliga verktygen är tillgängliga - seriöst bör överväga att manipulera människans evolution och medvetet utveckla fysiskt mindre individer: dessa skulle konsumera mindre, förbruka mindre resurser och belastaplaneten mindre. Ett argument för idén var att pygméer klarar sig bra med bara 150 cm längd. Och mindre individer är - om de inte är korta och massiva, utan korta och slanka - väl rustade för temperaturhöjningen genom att deras värmeemissionsyta viktad mot massan är stor. Tidigare varma perioder i jordens historia har varit gynnsamma för utvecklingen av små däggdjur. =
Källor: Studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences av Steven Sherwood och Matthew Huber, samt artiklar i bland annat Discovery News, New Scientist och Technology Review.
3 =) 2 = > Z ö = D =S = kan göra dagens