Förändringens vind på finansmarknaden
av Mikael Ingberg Forum 1997-12, sida 08, 15.12.1997
2 =S ja ( mm sj
Zz = = 2
Förändringens vind på finansmarknaden
NYA SPARPRODUKTER KOMMER ATT BLI MASSPRODUKTER OCH GRÄNSERNA MELLAN BANK OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG SUDDAS UT.
’nder de senaste åren verka det som om hushållssektor i Finland bar börjat förändr sitt sparbeteende. Place ringsfonder, spar-livförsäkringar och frivilliga pensionsförsäkringar har sålts till allmänheten som aldrig förr. Samtidigt har ökningen av allmänhetens depositioner i bankerna stannat upp och t.o.m. minskat en aning. Man frågar sig huruvida detta är ett uttryck för en mera långsiktig förändring på finansmarknaden eller huruvida det är fråga om ett mera stumpartat mönster.
Själv tror jag att det handlar om en mera långsiktigt förändring i sparbeteendet. Orsakerna till förändringstrycket är många.
För det första växer nya sparprodukter fram nu på grund av att regleringen av finansmarknaden har minskat dramatiskt. Ränte- och valutaregleringen är historia. Skattesystemet är idag relativt neutralt och gynnar inte som förr i världen banksparande och införskaffande av en egen bostad. Endast frivilligt pensionssparandet är egentligen mera en i inkomstbeskattningen subventionerad sparform.
För det andra innebär den låga inflationen och med den följande låga räntenivån att sparande i räntebärande papper som depositioner, obligationer och penningmarknadsinstrument inte ter sig särdeles attraktiva i allmänhetens ögon. Intresset för sparande i aktier och sparinstrument som är förknippade med aktier är däremot på stigande. Detta beror givetvis delvis på den enorma avkastningen som dessa produkter har gett under de senaste åren när börskurserna har stigit kraftigt. Men delvis beror det nyvaknade intresset nog också på att allmänheten har börjat inse, att aktiesparande på lång sikt alltid avkastar mer än andra sparformer.
För det tredje tror jag att förskjutningen i sparintresset beror på, att åtminstone en del finländare har blivit
Mikael Ingberg
Kotumnisten är direktör för kapital marknad och förmögenhbetsförvaltning vid Aktia Sparbank.
avsevärt rikare under de senate åren, vilket har lett till en högre professionalism bland spararna. Visserligen är finländarnas finansiella förmögenhet per capita ännu en av de lägsta i Europa, men den ökar för tillfället kraftigt. Detta visas exempelvis i en nyligen publicerad utredning från Bankföreningen i Finland
I detta sammanhang kan det emellertid också vara skäl att komma med ett varningens ord. Hushållens finansiella förmögenhet i vårt land kommer troligen aldrig att stiga till en amerikansk, engelsk eller ens till en mellaneuropeisk nivå. Detta beror på att ett viktigt motiv för en privat förmögenhetsuppbyggnad helt enkelt saknas i vårt land. Och då avser jag vårt ytterst ambitiösa arbetspensionssystem. En hel del av den potentiella hushållsförmögenheten förvaltas hos oss kollektivt inom ramen för pensionsförsäkringsbolagen.
.
är ö 2
Den ovan beskrivna förskjutning bland sparprodukterna kommer av allt att döma också att innebära en enorm strukturförändring på den finansiell marknaden.
För det första kommer många produkter - idag bäst karakteriserade av andelar i placeringsfonder - som hittills har tillhandahållits av små, högt kvalificerade bankirfirmor inom en snar framtid att bli massprodukter. De små entreprenörerna kommer att marginaliseras och de institutioner - exempelvis bankerna - som har ett väl fungerande distributionsnät kommer att växa kraftigt. I Sverige har denna utveckling redan startat. När bankernas fondkapital i vårt land idag uppgår till 5-10 procent av inlåningen, har många banker i Sverige redan nu mera fondkapital under förvaltning än inlåning i form av normala bankdepositioner.
För det andra håller gränsen mellan olika sparprodukter på att suddas ut. Bankerna eller av bankerna grundade bolag erbjuder livförsäkringar med ett mycket stort inslag av normalt sparande och försäkringsbolagen erbjuder kapitaliseringsavtal, vars försäkringsdel är negligerbar eller obefintlig.
Mot bakgrunden av ovan beskrivna trender måste Björn Wahlroos förslag om en gemensam övervakningsmyndighet för alia företag inom finansieringsbranchen ses. Och mot den bakgrunden kan man helt enkelt inte komma till någon annan slutsats än den Wahlroos framför. &
HUSHÅLLENS FINANSFÖRMÖGENHET 1996
VästPortugal Finland Sverige Belgien europ 10020 8040 6090 40/0
Placeringsfonder
SE
Livförsäkringar
Aktier H Obligationer : | Bank- :z depositioner =
Enligt Bankföreningens undersökning placerar finländska busbåll en procent av sin finansiella förmögenbet i placeringsfonder. Genomsnittet i Västeuropa är 10 procent.
FORUM NR 12/97