Företagsbeskattningen i stöpsleven

av Edward Andersson Forum 1980-04, sida 14-15, 05.03.1980

Företagsbeskattningen istöpsleven

Ett uttryck för det nytänkande som i lågkonjunkturens spår har framkommit på många områden av samhällstlivet är de olika förslag, som senaste höst framfördes till totalreform av företagsbeskattningen. Vad går dessa förslag ut på, och hur och med vilken tidtabell kunde de förverkligas y»” Inledningsvis är en kort karakteristik av den nuvarande företagsbeskattningen motiverad. Förutom att företagen fungerar som skatteuppbördsmän ifråga om en hel rad indirekta skatter, som slutligt skall drabba konsumenten — såsom omsättningsskatt, acciser och bilskatt — finns det självfallet skatter som drabbar företagen även slutligt. Visserligen kan man fråga sig, i vilken mån företagen kan övervältra även dessa skatter vidare på konsumenterna genom sin prissättning, men den aspekten bortses från i detta sammanhang. Av företagens egna skatter är <socialskyddsavgifterna klart störst. De avkastar 2—3 gånger mer än företagens statliga och kommunala inkomstskatter. Vidare bör bland skatter, som belastar företagen slutligt, nämnas även omsättningsskatten på företagens investeringar. Sistnämnda skatt har ju under några år varit partiellt avlyft, och även socialskyddsavgifterna har i stabiliseringens namn varit något nedsatta.

”Konserverande” beskattning

Då man kritiserar vår företagsbeskattning, har man oftast bara inkomstbeskattningen i tankarna. Det är även uppenbart, att flertalet tolkningsproblem och de flesta skattepolitiska kontroverserna anknyter sig till företagsbeskattninbgen i inskränkt mening, nämligen inkomstbeskattningen. Jag skall här bortse från den speciella kritik, som med gott skäl riktas mot den kommunala omfångsbeskattningen, och granska de invändningar som kan anföras gemensamt mot den statliga och kommunala inkomstbeskattningen.

Först kan man konstatera, att skattesatsen är ytterst hög, ca 43 + 17 = 60 procent. Detta uppvägs visserligen för många företags del av att de kan plöja ner en del av vinsten i varulagret eller andra dolda reserver, men man får inte glömma att det även finns företag som måste betala 60 procent skatt på sin vinst. De medel, som engång satts undan i dolda reserver, kan i regel inte flyttas över till ett annat, kanske nationalekonomiskt värdefullare företag, eller ens till en annan förvärvskälla i samma företag, ty det innebär att de dolda reserverna kommer till beskattning. Vårt företagsbeskattningssystem konserverar alltså den nuvarande företagsstrukturen, som kanske inte är den bästa och lönsammaste.

Samtidigt är det skatternässigt väldigt tungt att grunda ett nytt företag. Att satsa eget kapital i ett aktiebolag är i regel ytterst oförmånligt, åtminstone om inte finansiären själv är ledande anställd i bolaget. Våra skattelättnader för depositioner och obligationer, så viktiga de än är, gör gapet mellan investering i aktier och t ex i obligationer ännu oförmånligare än i andra länder.

Vidare torde behovet av avskrivningsunderlag åtminstone i vissa fall ha lett till klara felinvesteringar, som hade kunnat undvikas i ett annat skattesystem. Många andra brister hos vår företagsbeskattning kunde påvisas. Till dem hör väl även de stora resurser företagen ofta måste sätta in på skattefrågorna, för att få dem väl skötta… Det är tacksamt att tala om förenkling av systemet.

Nya förslag

Under de senaste åren har nästan konstant pågått kommittéarbete i syfte att förbättra företagsbeskattningen. Några smärre brister har man även fått korrigera, men de stora linjerna har lyst med sin frånvaro, eller åtminstone inte intresserat de politiska beslutsfattarna. Däremot har privata personer och organisationer framträtt med egna förslag till radikala reformer av vår företagsbeskattning. Detta är ett hel nytt drag i den skattepolitiska debatten. Jag syftar på de förslag, som framställts av professor Jaakko Uotila (HS 16.9. 79), dr Pentti Viita (Suomen Kuvalehti 30. 11. 79) och av Liiketaloustieteellinen = Tutkimuslaitos (LTT) vid Kauppakorkeakoulu i publikationen ”Yritysten verojärjestelmän uudistaminen ja tuloverotusten kohdentuminen”. Dessa förslag skall jag kommentera.

Dr Viitas förslag innebär i korthet, att företagens inkomstbeskattning skulle slopas och en ungefär lika stor skatteavskastning (“4 till staten, ”& till kommunen) skulle inkrävas på basen av förädlingsvärdet. Detta skulle i grova drag bestå av vinsten före skatt + avskrivningarna och ökning av lagerreserven + räntorna + vissa hyror + löner och socialkostnader + vissa reserveringar. En beskattning enligt detta system skulle enligt Viita effektivera användningen av kapital och andra resurser, samt förbättra våra företags konkurrenskraft. Skatteintäkterna vore rätt jämna från år till år. Någon kommunal omfångsbeskattning skulle inte behövas.

LTT:s rapport är ett grundligt arbete. Man har gått igenom gällande näringsskattelag och analyserat dess nackdelar. Man föreslår ersättande av den gängse inkomstbeskattningen med en skatt, som skulle utgå på det av företaget använda kapitalet, varvid eget och främmande kapital vore i samma ställning. Skattesatsen vore i detta system låg, kanske 1,5 procent, och = tolkningsproblemen skulle närmast gälla kapitalets värdering. Man räknar med avsevärda förenklingar i förhållande till gällande system. Även beskattningskostnaderna skulle därvid nedgå. Systemet skulle fungera som ett slags sanktion mot olönsamma investeringar. Därigenom skulle kapitalet söka sig lönsammare användning. Några skattemässiga hinder för detta skulle inte finnas. För de lönsammaste företagen skulle beskattningen bli mycket lindrig. Man räknar med att detta system även skulle leda till en bättre kapitalstruktur i företagen och en effektivare kapitalmarknad i samhället.

FORUM 4/80

Vilka konsekvenser?

Det finns betydande likheter mellan Viitas och LLT:s förslag. Båda är framförda i klart positivt syfte, och med förståelse för företagsverksamheten. Av naturliga skäl är de inte tillräckligt utarbetade, men i princip vore det väl möjligt att skapa fungerande system med deras utgångspunkter. Dessa system skulle ha många fördelar, vilka upphovsmännen beskrivit. Däremot har man kanske inte tänkt tillräckligt över, om även nackdelar skulle uppstå. Som exempel kan man ur jämlikhetssynpunkt fråga sig, om det är skäl att så kraftigt gynna de lönsammaste företagen, som LTT:s förslag onekligen skulle göra. Är inte dessa lönsammaste företag ofta utländska dotterbolag? De internationella aspekterna är även i övrigt helt bortglömda. Är det överhuvud möjligt för ett litet land att ensamt gå in för ett helt annat system än det, som gäller i övriga i-länder? Systemet skulle med en gång sätta alla dub » belbeskattningsavtal ur kraft, oc kanske medföra oanade svårigheter för vår export. Och ur vår interna synvinkel sett kan man fråga sig, om det är motiverat att belägga de olönsammaste företagen med en så sträng skatt, särskilt som dessa företag ofta arbetar på viktiga sektorer av hem mamarknaden, och deras lönsamhet påverkas av allehanda prisregleringar mm.

Det i föregående stycke anförda riktar sig närmast mot LTT:s förslag. Viitas förslag kräver ännu analyser, innan man kan ta ställning till det, men t ex de med internationella förhållanden förknippade invändningarna gäller även hans förslag. Innan någotdera systemet skulle kunna genomföras, måste en mängd utredningsarbete göras. Därför är det min övertygelse, att vår företagsbeskattning under 1980-talet inte kommer att kunna reformeras utifrån dessa förslag.

Risk för godtycklighet

Vad sedan beträffar Uotilas förslag, är det betydligt mer ensidigt. Utgångspunkten är, att företagsskattesystemet borde vara sådant, att arbetslösheten kunde minskas. För att uppnå detta mål föreslås att företagens inkomstbeskattning och socialskyddsavgifter ersätts med ett på omsättningen baseras system. Från omsättningen skulle inte få göras något annat avdrag än för betalda löner. Skatteprocenten, som skulle bestämmas så att avkastningen blev densamma som summan av företagens inkomstskatter och = socialskyddsavgifter är nu, skulle bli rätt

F låg. Jag betraktar Uotilas förslag som uttryck för en ”ensaksrörelse”. Frågan om arbetslösheten har uppfattats så viktig, att man inte har analyserat något annat. Det är därför ytterst enkelt att göra allvarliga invändningar mot hans system. Bla kan man peka på det onaturliga i att ha två parallella omsättningsskattesystem, av vilka det ena är tämligen rationellt utformat och bl a kännetecknas av en långt gående neutralitet ifråga om distributionskanaler o d, medan det andra (= det nya) skulle medföra de mest godtyckliga konsekvenser i konkurrenshänseende. Allt det, som ovan sagts om internationella problem, gäller självfallet även detta system, Min åsikt är, att ett skattesystem med den anförda utgångspunkten inte har några utsikter att bli brukbart, och att därför inte lönar sig att utveckla närmare.

Slutresultatet är väl, att vår företagsbeskattning ännu länge kommer att bygga på nettovinsten. Detta betyder dock inte, att systemet inte kunde utvecklas på många punkter. För närvarande råder ett bättre diskussionsklimat än tidigare i dessa frågor. Därför kan man kanske rentav hoppas på reformer som innefattar mer än enbart detalijusteringar.

Edward Andersson

LAND-OCH INDUSTRIFASTIGHETSBANKEN AB-LIB

Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar

Kassa och fordringar hos andra banker ..

Krediter till allmänheten Lån . Räntestödslån Krediter i utländsk valuta .. Resultatregleringar Utländska fordringar Resultatregleringar Investeringstillgångar Masskuldebrev Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar …. Maskiner och inventarier .

Övriga utgifter med lång verkningstid. l Övriga tillgångar Värderingsposter …

Balansräkning 31, 12, 1979 Passiva

Främmande kapital

Inhemska skulder Obligationslån Debenturtån .. .. Övriga skulder Resultatregleringar

Utländska skulde 9 026 682,5 1 027 494 983,64 10 142 236,50 80 403 245,48 28 393 998,60

Restltatregleringar Reserveringa 20 449,6 1.250 000,00

Eget kapital Aktiekapital .. Reservfond Övriga fonde 100 000,00 29 138,81 1701 285,6 368 280,00 49 001,6 mk 1 158 988 302,46

För direktionen:

Seppo Konttinen

FORUM 4/80

Jaakko Saikkonen

Masskuldebrevslån … Skulder till banker .

Kreditförlustreserveringar

Vinst från tidigare år . sea Räkenskapsårets vinst, …………….

990 943 463,74 15 000 000,00 6 796 556,23 27 318 355,5 66 683 744,99 13 717 080,00 3 571 144,1 13 100 000,0 18 000 000,00 1 150 000,00 1.000 000,0 25 592,11 1 682 365,6 mk 1 158 988 302,46

För förvaltningsrådet:

Samuli Suomel Åke Almar 15

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."