Företagssanering i ”fredat tillstånd”

av Erkki Olin Forum 1992-14-15, sida 14-15, 12.11.1992

Taggar: Teman: företagssanering

FÖRETAGSSANERING I ”FREDAT TILLSTÅND”

Text: Erkki Olin

Saneringslagen skall skilja getterna från fåren bland företag som hamnat betalningssvårigheter.

Företagens betrodda — konsvulterna, juristerna och revisorerna — kan tänkas börja arbeta edan lagpropositionen om föPr RR som bäst be handlas i riksdagens lagutskott, blir nyheterna om företagens ekonomiska situation alltmer oroväckande. De små och medelstora företagens lönsamhet har försämrats snabbare än man räknade med på våren.

En enkät vid månadsskiftet september-oktober utförd av Småindustrins Centralförbund bland 900 medlemmar, visade att 8 av 10 företag befann sig i ekonomiska svårigheter. Närmare 40 procent ansåg att finansieringen nu var den värsta stötestenen. På våren var orosmolnet ännu för de flesta en skärpt konkurrens. Sju procent av de på hösten tillfrågade företagen meddelade dessutom att de nu förde en kamp på liv och död.

Då lagen om sanering av företag sannolikt träder i kraft vid årsskiftet, sker det verkligen inte ett ögonblick för tidigt.

Avkall på fordringsrätten

Lagen skall utgöra rättslig grund för sanering av livsdugliga företag så att de räddas från konkurs. Bolag som råkat i ekonomiska svårigheter kan enligt kommentaren till lagtexten an — Saneringslagen kan leda till ett mindre antal domstolsfall än tidigare, säger lagstiftningsrådet Pauliine Koskelo.

1 söka hos domstol om saneringsförfarande i ”fredat tillstånd”. Dethär betyder att bolagets samtliga borgenärer — leverantörer, banker, stat och kommun — får lov att göra avkall på sin fordringsrätt för den tid saneringsprogrammet uppgörs. Parterna kan naturligtvis i godo enas om ett sancringsprogram utan att ärendet förs till domstolen, säger lagstiftningsrådet Pauliine Koskelo. — Genom sin blotta existens kan lagen därför leda till ett mindre antal domstolsfall än tidigare. Förs ärendet till domstolen, utser domstolen på förslag av parterna — borgenärerna och/eller företaget självt — en utredare som inom utsatt tid skall a) pröva om företaget är saneringsdugligt, och om så är fallet, uppgöra ett saneringsprogra b) vid behov granska företaget för utredande av eventuellt missbru c) bevaka fordringsägarnas intresse oc d) slutligen övervaka företagets verksamhet under den tid saneringsprogrammet uppgörs och behandlas av domstolen.

Hela processen kan ta upp till 8 månader i anspråk. ibland vid svårare fall t.o.m. en längre tid, säger Koskelo.

Skuldreglering utan borgenäörs samtycke

Vid godkännadet av det lagenliga programmet skall domstolen för det första se till att programmet beskriver själva saneringen så att borgenärerna verkligen förstår hur programmet kommer att genomföras, och hur regleringen av företagets skulder skall ske. För det andra bör domstolen försäkra sig om att programmet specificerat anger hur företagets ekonomiska situation skall rättas till. och hur borgenärernas ställning var för sig föreslås ändrad vid efterskänkning av skulder och andra lättnader för företa get vilka lagen i detalj reglerar. Domstolen bör som tredje punkt slutligen se till att lagens minimikrav avseende skuldregleringen uppfylls av programmet.

— Det väsentliga i den kommande lagen är ju de bestämmelser som medger skuldreglering utan enskild borgenärs samtycke, vilket just har att göra med den tredje punkten, poängterar Koskelo. — Denhär punkten har särskild betydelse för de borgenärer som har säkerhet för sin fordran — alltså vanligen för bankerna.

Lagbestämmelserna på denhär punkten skall dels rädda företagen från tvångsinlösen av säkerhet, och dels ”avskräcka” borgenärerna från sanering via domstolsförfarande, eller om man så vill, ”uppmuntra” till en saneringsuppgörelse i godo.

Grupparbete utan skråmedvetenhet

Peter Juselius, företagskonsult på Oy Trio Consulting Group Ab med erfarenhet av företagssanering sedan 70talet, anser att utredningsuppgiften i all sämja och utan onödig skråmedvetenhet kan skötas som ett grupparbete mellan jurister, företagskonsulter och revisorer.

En jurist kan svara för punkt c) ovan, medan en revisor kan tänkas sköta punkt b). På företagskonsultens lott faller då punkterna a) och d). Vem som i lagens mening blir den utrtedare som juridiskt sett bär ansvaret, får de parter som anhängiggör frågan hos domstolen komma överens om.

Domstolen kan också finna för gott att fördela utredarens ansvar, säger för sin del Koskelo.

Enligt lagkommentaren kommer domstolen inte som regel att pröva saneringsprogrammets rent affärsekonomiska innehåll. Det står m.a.o. utredaren fritt att i sin bedömning avseende punkt a) ta ställning till den frågan. Men det gäller nog att vara påpasslig och lyhörd för borgenärernas och gäldenärens (företagets) synpunkter.

En part har nämligen möjligheten att anmäla missnöje också med det rent affärsmässiga i saneringsprogrammet. 1 så fall kan domstolen se sig tvungen till en detaljbehandling, och kan behöva anlita expertis för en omfattande utredning av programmets ändamålsenlighet, påpekar Koskelo.

Konkurrensförmågan viktigast

Juselius” recept då det gäller att utse de livsdugliga bland insolventa företag (företag med betalningssvårigheter) bygger i första rummet på en bedöm 14-15/1992 FORUN ning av företagets marknadsmässiga onkurrensförmåga, kundbehoven samt i vilken mån företaget förmår motsvara dessa behov.

Företagets interna effektivitet kommer upp som punkt nummer två. Här blir uppgiften att bedöma nyckelpersonernas förmåga att åstadkomma resultat, i jämförelse med företagets konkurrenter. I samband med den nya lagen om sanering kommer också agen om anställningsavtal att kompletteras med stadganden som gör det möjligt att snabbare avskeda en anställd, ifall företaget därigenom kan undvika konkurs eller om åtgärden är nödvändig för saneringsprogrammet.

Punkt nummer tre i den utredning företagskonsulten kan tänkas svara för är en bedömning av företagets ekonomiska resultat jämfört med branschgenomsnittet.

Juselius vill särskilt framhäva att det behövs specialkunskaper för att uttala sig om företagets framtidsutsikter i dagens turbulenta omgivning. Man har inte så stor nytta av det förgångna i den situationen, tycker Juselius.

— Att bara promenera in i företaget med händerna i byxfickorna och strax komma med ett uttalande är nog inte tillräckligt. En konsult måste använda instrument som ger utslag i form av objektiva värden. Åsikter utan belägg är bara åsikter.

Juselius befarar också svårigheter vid följandet av enhetliga kvalificerade principer för uppgörandet av saneringsprogram i de 17 domstolar runtom i landet som skall fastställa programmen. Enligt Juselius ligger det i fordringsägarnas intresse att företaget får en kompetent utredare. Koskelo för sin del räknar försiktigtvis med att domstolsfallen inte blir fler än mellan 200 och 300 per år.

Vad den centrala frågan beträffar, nämligen att skilja getterna från fåren, behövs inte minst också ett visst mått av affärsetik, understryker Juselius.

Så snart lagen trätt i kraft kommer det sannolikt att uppstå något av en tusning till det i lag påbjudna ”fredade tillståndet”. Möjligheten att få en del av skulderna efterskänkta måste ju verka ytterst attraherande på företag i svårigheter. Det återstår bara att se i vad mån sanering kommer att ske via domstol, och vilken betydelse uppgörelserna i godo utan domstolsförfarande får.

Det mest krävande under alla omständigheter blir själva förverkligandet av saneringsprogrammet. Det är ett grovgöra som fordrar hårda nypor och snabba tag — men också hänsyn och förmåga att lyssna. Utredaren förbyts nu i saneraren, eller så gäller det för den förra att byta till en ny roll. 9

FÖRUN, 14-15/1992

Motköpen och Utrikeshandelsförbundet

Finlands Utrikeshandelsförbund genom sin informationschef Mikko Taka-Sihvola återkommer här till Tarja Kovanens artikel ”Motigt för motköp”, publicerad i Forum nr 11/92.

tenhar en period på 10 år reserve rats för motköp. Den långa tidsintervallen är behövlig redan för att motköpen inte skall bli engångsevenemang utan för att man med hjälp av dem skall skapa bestående framtida marknader för den finska industrin.

”Menyn” över de produkter/varor som kan anskaffas från Finland kan sammanställas endast av de motköpsförpliktigade företagen. Dessa besluter vilka produkter eller tjänster de anskaffar från Finland, och från vilka företag. Detta är inte handel baserad på varuutbytesprotokoll, där man på förhand slår fast de produkter eller produktgrupper som F/A-18-teamet bör anskaffa från Finland.

Handels- och industriministeriet ärintensivt engagerat i motköpsverksamheten. Dess kanslichef Matti Vuoria är medlem såväl i Finlands mot | samband med F/A-18-jaktplansaffä köpskommitté som i industrikommittén. Motköpskommittén godkänner (eller förkastar) de affärer som F/A18-teamet föreslår.

Också HIM:s distriktsbyråer tillsammans med UF:s regionala exportombudsmän är intensivt engagerade i SMI-företagens motköpsaffärer.

MET, TEKES och UF står til tjänst med motköpsinformation till finländska företag. Utrikeshandelsförbundet fokuserar sina informationsefforter primärt på SMI-företag. UF har 1 denna fråga till sitt förfogande den regelbundet utgivna publikationen Hornet-Bulletin, seminarier samt övriga publikationer (bl.a. Finnish Trade Review). Representanter från över 400 SMI-företag har deltagit i av UF arrangerade motköpsseminarier.

Mikko Taka-Sikvola informationschef

Finlands Utrikeshandelsförbund €

Genmäle — bredvid ämne inlands Utrikeshandelsförbund har vänligen och uppvisande en beundransvärd aktivitet levererat hela två genmälen gällande min artikel om motköpen. Det ena, ovan publicerade, representerar UF:s officiella, publika ståndpunkt. Det andra, som förmedlades mig telefonledes, däremot inte, varför det kan lämnas obesvarat — och åt sitt eget värde. Oavsett att saken tangerar också internationella instanser, ser den finländska offentliga debatten ut att än en gång vandra i traditionella brezj nevska spår: man väljer att tiga, genom att medvetet fortsätta diskussionen på sidan om ämnet. Så även denna gång, vilket var och kan kan utläsa av ovanstående genmäle.

För egen del avstår jag från att delta en debatt på sidan om ämnet. Jag hoppas emellertid, att de involverade parterna skall framlägga svar på frågorna i min tidigare publicerade artikel — och äntligen också axla ansvar för sina beslut.

Med vänlig hälsning Tarja Kovanen 15