Förstörd natur kostar pengar
av Johan Svenlin Forum 2010-07-08, sida 30-31, 26.08.2010
Et] föRuM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2018
ISTOCKPHOT örstörd natur ostar pengar
Klimatförändringen fick en prislapp i Sternrapporten 2006 och i oktober kommer TEEB-rapporten, som beräknar de ekonomiska kostnaderna för förlora biodiversitet. ”Slöseri med naturresurser straffas ännu | RN Å miljövänlighet, inte tillräckligt hårt av marknaden”, säger ekonomisten | | | . . | . mar PAVAN SUKHDEV som leder TEEB-gruppen. | | AR efter företagens biodiversitets MÅNGFALD.
De flesta öretag betonar
JOHAN SVENLIN = BRYSSEL X I början av augusti kom Ecuadors regering överens med FN:s utvecklingsprogram UNDP omatt avstå från att exploatera en stor oljereservinationalparken Yasuni. Tyskland, Spanien, Frankrike, Sverige och Schweiz skramlade ihop omkring 2 miljarder dollar, ungefär hälften av vad fyndigheten beräknades vara värd, och betalade en kompensation till Ecuador för att låta oljan ligga kvar under marken.
I Yasuni finns Sydamerikas och kanske världens mest diversifierade djurvärld, liksom 20 procent av Ecuadors oljetillgångar.
Dentypen av ekonomiska uppgörelser blir med all sannolikhet allt vanligare den närmaste tiden, inte minst efter BP:s katastrof i Mexikanska golfen. Fattiga länder, rika på djur- och växtarter och naturtillgångar, tar emot pengar av rika länder för att långsiktigt bevara den värdefulla biologiska mångfalden. Att ekosystem kan värderas i pengar visar TEEB-studien, där det beräknas att fortsatt förlorad biodiversitet på jorden kan kosta mänskligheten dubbelt så stora summor som klimatförändringens konsekvenser.
”Ett rubbat ekosystem, som inte läng > TEEB-STUDIEN (THE ECONOMICS OF ECOLOGY AND BIODIVERSITY) s TEEB-studien initierades vid ett G13-möte mellan miljöministrar i Potsdam 2007, bara et par månader efter att den uppmärksammade Sternrapporten publicerats. Li om Lord Ster fått i uppdrag av brittiska regeringen att reda ut klimatförändringen i ekonomiska termer, fick veteranbankiren Pavan Sukhdev leda arbetet med att beräkna de ekonomiska kostnaderna fö förlorad biodiversitet.
sm En mellanrapport efter fas1 presenterades i maj 2008 och visade att en fortsatt minskning av artrikedom allvarligt skulle påverka ekonomin och välfärden negativt. I fas 1 fokuserade TEEB forskarna på skogen som ekonomisk resurs och den ekonomiska förlusten för fortsatta skador
Idens ekosystem beräknades bli S biljoner dollar per år, dubbelt så mycket som klimatförändringens beräknade kostnader på 1,7 biljoner. IB Fas 2 går på djupet med kostnaderna för förlorad biodiversitet. Den kompletta TEEB-rapporten presenteras i oktober på den stora internationella biodiversitetskonferensen i Nagoya. Bm Syftet med TEEB-studien är att ge en grund för politiker att utgå ifrån i diskussioner och förhandlingar, för företag att bedöma naturresurser och som grund för individer när de fattar sina dagliga köpbeslut.
re lagrar och transporterar färskvatten med samma intervall som exempelvis monsuner, innebär att skördarna minskar dramatiskt. Ett annat exempel är bin som inte längre kan producera honung i en skövlad terräng, förklarade TEEB-studiens ledare, ekonomisten PAVAN SUKHDEV, på EU-kommissionens årliga miljökonferens Green Week i juni.
Coca-Cola beroende av rent vatten. Årets Green Week hade biodiversitet som tema och drog till sig omkring 3 000 miljöexperter från företag, myndigheter och organisationer.
1 Sukhd allok« vändbar
Bland de inbjudna fanns CocA-CoLA, som är beroende av rent vatten och råvaror från naturen, men som inte gjort sig känt som någon förkämpe för biodiversiteten.
”Det är efterfrågan hos konsumenterna som avgör utvecklingen. Om våra kunder börjar fråga efter drycker som garanterat tar hänsyn till biodiversitet i produktion och transport kommer vi att erbjuda dem sådana. Om man jämför dagens miljöhänsyn och återvinning i vår bransch med situationen för tio år sedan är skillnaden enorm”, säger SALVATORE GABOLA, PR-direktör för Coca-Cola Europe.
Coca-Colas medverkan på Green Week kritiserades med hänvisning till att bolaget fällts för att ha förorenat vatten i Indien, men arrangörerna backade inte.
”Vi måste sprida budskapet att biodiversitet är bra för businessen och vi behöver ha med alla parter i arbetet, också industrin”, förklarade EU:s miljökommissionär JANEZ POTOGNIK.
STORA ENSO hörde till de mer biodiversitetsmedvetna företagen som fanns representerade.
”Begreppet ‘sustainability’ myntades inom skogsindustrin för hundra år sedan och vi har en lång tradition av att ta hand om naturens resurser på ett långsiktigt sätt” intygar Stora Ensos inköpsdirektör HERBERT PIRCHER.
Skogsindustrin hör till de branscher som är beroende av stora naturresurser i många produktionsskeden.
”Vi tar hänsyn till ekosystemen när vi använder naturresurserna för pappers- och artongproduktion men också för att kyla ner och skölja våra produktionsanläggningar”; tillägger Pircher.
Under konferensen kom förslag om att EU borde införa ett biodiversitetsdirektiv, men stödet för den tanken var litet.
Till skillnad från klimatförändringen är biodiversiteten lokal. I vissa områden består problemen av vattenbrist och i andra områ hänsyn.
den är skogsskövling det stora hotet. Behoven av skydd varierar regionalt”, anser Pircher.
Pavan Sukhdev framhåller att det behövs andra mätare än BNP för att mäta välstånd och att folk borde lära sig skillnaden på värde och pris. Även om ekonomiska intressen ännu gör att regnskogar skövlas för att bli betesmarker för boskap finns det goda och användbara sidor av kapitalism när naturen ska skyddas.
”Efter 35 år som kapitalist har jag sett marknadens förmåga att allokera kapital och straffa slöseri. De är användbara mekanismer också för att skydda naturen”, säger Pavan Sukhdev.
Annons Hanken